Alla regioner i Sverige har i uppdrag att fastställa mål och prioriteringar för det regionala kompetensförsörjningsarbetet samt tillhandahålla bedömningar av länets kompetensbehov, på både kort och lång sikt.
I den här rapporten beskriver och analyserar vi kompetensbehoven i Hallands län. Rapporten uppdateras årligen och målgruppen för den är regionala aktörer – inom både offentlig och privat sektor – som arbetar med eller är intresserade av ämnet.
Begreppet kompetens kan definieras som förmågan och viljan att utföra en uppgift genom att tillämpa kunskap och färdigheter. Kunskaper är resultatet av tillgodogörandet av information, exempelvis genom studier eller erfarenheter. Färdigheter innebär förmågan att tillämpa sina kunskaper för att lösa olika problem. Detta kan ske kognitivt eller genom manuell skicklighet.
När begreppet kompetens sätts samman med “-försörjning”, “-bedömning” eller “-behov” tillförs än fler dimensioner till ett redan komplext begrepp. Istället för att beskriva en individs kunskaper och färdigheter handlar det nu snarare om ett systemperspektiv. I den här rapporten är det systemperspektivet som är av intresse och huvudsyftet med den är att beskriva vilka kompetensbehov halländska arbetsgivare har och i vilken utsträckning behoven uppfylls, både idag och i framtiden.
Tre centrala begrepp i rapporten är kompetensbehov, kompetensförsörjning samt matchning. Med kompetensbehov avses de kunskaper och färdigheter som arbetsgivarna i Halland behöver för att kunna utföra sina verksamheter, exempelvis producera varor eller tillhandahålla olika slags tjänster. Med kompetensförsörjning avses hur dessa behov tillgodoses, det vill säga hur arbetsgivarna idag hittar arbetstagare som kan möta deras behov. Med matchning avses hur effektivt utbudet och efterfrågan på arbetsmarknaden möts och i vilken utsträckning de som söker arbete har den utbildning och kompetens som efterfrågas av arbetsgivarna.
Målet med rapporten är att ge en samlad bild av kompetensläget i Hallands län. Detta omfattar matchningssituationen på arbetsmarknaden, dagens kompetensbehov hos arbetsgivarna, hur regionen klarar sin kompetensförsörjning, samt vilka kompetenser som är viktiga idag och i framtiden.
Undersöker matchningen ur två perspektiv: arbetsgivarnas förmåga att hitta rätt kompetens och i vilken utsträckning de upplever rekryteringsproblem, samt hur väl befolkningens utbildningar motsvarar deras yrken.
Kartlägger arbetsgivarnas efterfrågan genom att analysera branschstruktur och utveckling över tid, yrkesgrupper och deras utbildningskrav, samt informella kompetenser och personliga egenskaper som efterfrågas på arbetsmarknaden.
För fördjupad information om specifika branscher finns separata branschrapporter med detaljerad analys av yrkesstruktur, demografi, pendling och framtidsutsikter inom respektive näringsgren.
Analyserar hur regionen tillgodoser kompetensbehoven genom fyra strategier: ökat arbetskraftsutbud, utbildning och kompetensbyggande, kompetensutveckling och omställning, samt attraktion av arbetskraft genom pendling, inflyttning och invandring.
Kapitlet har två delar. Först en nulägesanalys ur befolkningens perspektiv: hur ser sysselsättning och matchning ut för olika utbildningsgrupper? Därefter prognoser som beskriver den framtida balansen mellan tillgång och efterfrågan fram till 2040.
För fördjupad information om specifika utbildningsområden finns separata utbildningsrapporter med detaljerad analys av arbetsmarknadsutfall, matchningsgrad och framtidsprognoser för respektive utbildningsinriktning.