Konjunktur och stämningsläge i Sverige
BNP-prognos
Under 2024 ökade BNP i Sverige med 1 procent. Historiskt sett har tillväxttakten legat på ungefär två procent per år. I sin senaste prognos bedömer Konjunkturinstitet att tillväxten under 2025 ökar till 1,7 procent, vilket är en förbättring men fortsatt en något lägre nivå än det historiska genomsnittet. Först 2026 visar prognosen på en starkare tillväxt. Den svaga utvecklingen de senaste åren beror på flera samverkande faktorer bland annat osäkra marknader, ökat ränteläge, hög inflation och försämrad köpkraft bland hushållen. Sammantaget har situationen resulterat i dämpad konsumtion och färre investeringar.
Stämningsläget i näringslivet
Barometerindikatorn, som visar det sammanvägda stämningsläget för hushåll och näringslivet, låg i april under det historiska genomsnittet (100). Barometervärdet visade på 94,8 vilket enligt Konjunkturinstitutets definition innebär att det ekonomiska stämningsläget för närvarande är svagare än normalt. Det försvagade läget har varit rådande sedan sommaren 2022 och för närvarande beror det på ett dystert stämningsläge bland hushållen (81.6). På bara tre månader har hushållens stämningsläge sjunkit med 16 enheter. Den kraftiga nedgången beror på en ökad pessimism både vad gäller den egna och landets ekonomi. Inom näringslivet har stämningsläget successivt ökat det senaste året och nu stabiliserats runt ett normalläge.
Det något förbättrade stämningsläget inom näringslivet beror på att samtliga branscher bedömer att de har bättre framtidsutsikter nu än vid början av 2024. I april låg stämningsläget inom de olika branscherna på 98-104, där handeln hade det högsta stämningsläget.
Notering: Värden över 100 indikerar ett starkare läge än det historiska genomsnittet (100).
Konjunkturindikatorer för Halland
Sysselsättningsgrad och arbetslöshet
Det dämpade konjunkturläget i Halland syns nu med tydlighet i arbetsmarknadsstatistiken. Jämfört med februari månad föregående år har läget på den halländska arbetsmarknaden försämrats sett till sysselsättningsgrad och arbetslöshet. Under februari månad var sysselsättningsgraden i Halland 81,9 procent och arbetslösheten 5 procent. Jämfört med motsvarande månad tidigare år var utfallet det svagaste sedan början på pandemin då arbetsmarknaden reagerade kraftfullt i negativ riktning. Utifrån ett jämförande perspektiv har Halland alltjämt ett starkt arbetsmarknadsläge; arbetslöshetsnivån är 1,1 procentenheter lägre än i riket och sysselsättningsgraden 3,1 procentenheter högre.
Både Konjunkturinstitutet och Arbetsförmedlingen bedömer att det svaga arbetsmarknadsläget kommer att hålla i sig under året och en ljusning förväntas först under nästa år.
Notering: Sysselsättningsgraden mäter andelen sysselsatta av befolkningen 20–64 år. Arbetslösheten mäter andelen arbetslösa av arbetskraften (arbetslösa och sysselsatta) 20–64 år. Båda måtten omfattar personer som bor i Hallands län, oaktat var deras arbetsplats är belägen.
Arbetslöshetens sammansättning
Arbetslöshetnivåerna i Halland varierar stort mellan olika grupper. För inrikes födda låg arbetslöhetsnivån i februari på 3,1 procent, vilket var drygt 10 procentenheter under nivån för utlandsfödda. Efter pandemin sjönk arbetslösheten för utlandsfödda kraftigt men det senaste året ser vi nu ett negativt trendbrott.
En annan grupp med relativt sett hög arbetslöshet är ungdomar (20-24 år). Gruppen är i regel den som drabbas först vid en lågkonjunktur som en följd av att de är sist in på arbetsmarknaden. I februari uppgick ungdomsarbetslösheten i länet till 7 procent. Det är också inom denna grupp vi ser den största arbetslöshetsökningen (0,5 procentenheter) jämfört med motsvarande månad föregående år.
Av de som var inskrivna på Arbetsförmedlingen i Halland under mars månad (9 354 personer) tillhör drygt två tredjedelar grupper med svag konkurrensförmåga på arbetsmarknaden. Här ingår personer med kort utbildning, utomeuropeiskt födda, personer med funktionsnedsättning samt personer som är 55 år eller äldre.
Av de inskrivna på Arbetsförmedlingen i Halland har 38,5 procent saknat arbete i mer än 12 månader, varav 80 procent av gruppen utgörs av personer med svag konkurrensförmåga på arbetsmarknaden. Detta är en grupp som riskerar att hamna än längre från arbetsmarknaden när ekonomin försämras.
Notering : Arbetslöshetsmåttet mäter andelen arbetslösa av arbetskraften (arbetslösa och sysselsatta) 20–64 år. Måttet omfattar personer som bor i Hallands län, oaktat var deras arbetsplats är belägen.
Arbetstillfällen i Halland
Det svaga ekonomiska läget syns tydligt bland arbetsgivarna i Halland. I februari månad noterades en negativ utveckling av antalet arbetstillfällen i länet med -0,7 procent på årsbasis, vilket innebar att utvecklingen på årsbasis nu varit negativ i 16 månader i följd. Jämfört med februari månad föregående år var utfallet 0,4 procentenheter sämre. I faktiska tal var det 1 040 färre arbetstillfällen i Halland februari 2025 än året tidigare. I förhållande till riket har Halland haft en svagare utveckling under de senaste åren.
Notering: Förändring av antalet sysselsatta (15-74 år) med arbetsplats i Hallands län. Procentuell förändring jämfört med motsvarande månad föregående år, januari 2021 - februari 2025
Utveckling på branschnivå
Den svaga sysselsättningsutvecklingen i Halland under det senaste året kan delvis förklaras genom regionens ekonomiska struktur som är känslig för minskad konsumtion bland hushållen. En analys på branschnivå visar att aktiviteten, här mätt som sysselsättningstillväxt, ligger under det normala inom flera av regionens centrala näringsgrenar. Omfattande branscher som vård- och omsorg, handel, byggverksamhet, tillverkningsindustri samt hotell- och restaurang uppvisar samtliga en lägre sysselsättningsutveckling än normalt. Statistik från februari månad indikerar att endast tre av femton branscher – transport, utbildning samt energi – hade aktivitetsnivåer över det normala. Den svaga konjunkturen i regionen beror alltså inte endast på låg aktivitet inom en enskild bransch utan snarare på en inbromsning inom flera branscher.
Notering: Diagrammet visar arbetsmarknadens “temperatur” i olika branscher genom att mäta hur mycket sysselsättningsutvecklingen avviker från vad som är normalt för respektive bransch. Vi jämför varje månads utveckling med samma månad föregående år för att undvika säsongseffekter. För varje bransch har vi beräknat ett historiskt genomsnitt av jobbtillväxten under perioden 2021-2025. När en bransch ligger i kategorin NORMAL växer sysselsättningen i linje med branschens historiska mönster. Vid HÖG temperatur anställer branschen betydligt fler än sitt historiska genomsnitt, medan LÅG temperatur indikerar att branschen anställer väsentligt färre än normalt. För att ge en tydligare bild av trenderna visar diagrammet ett tremånaders glidande medelvärde som jämnar ut tillfälliga variationer. Notera att diagrammet mäter varje bransch mot sitt eget historiska genomsnitt (januari 2021 -) – en bransch med LÅG temperatur kan fortfarande ha positiv tillväxt, men växer då långsammare än vad som är typiskt för just den branschen.
Varsel och nya lediga jobb
Både antalet varsel och nya lediga jobb fungerar som tidiga tecken på hur regionens arbetsmarknad kan utvecklas framöver. Generellt tyder många nya lediga jobb på att sysselsättningen kommer att öka, medan fler varsel ofta pekar mot en högre arbetslöshet. Det är dock viktigt att komma ihåg att varken annonserade tjänster eller utfärdade varsel alltid leder till faktiska anställningar eller uppsägningar..
Grafen visar att antalet nya lediga jobb som i Halland följer ett tydligt säsongsmönster. Under vårmånaderna ökar annonseringen markant när arbetsgivare söker personal inför sommarsäsongen. Med tanke på regionens omfattande turismsektor blir denna ökning särskilt påtaglig. Sedan 2024 har dock antalet nya lediga jobb minskat betydligt jämfört med nivåerna under 2022 och 2023, medan åren dessförinnan präglades av pandemirestriktionernas inverkan. Under mars 2025 registrerades 3 377 nya lediga jobb på Arbetsförmedlingen, vilket endast innebar en marginell ökning jämfört med samma period föregående år.
Samtidigt ligger varselnivåerna över det normala. Under årets första tre månader registrerades 360 varsel i Halland, vilket är avsevärt högre än genomsnittet på 168 varsel för motsvarande period 2021-2024.
Notering: Statistiken är hämtad från Arbetsförmedlingen. Nya lediga jobb mäts genom platsannonser som publiceras hos Arbetsförmedlingen.
Befolkningsutveckling
Vid utgången av februari i år uppgick folkmängden i Halland till 344 993 personer. Jämfört med motsvarande månad föregående år var vi 1 500 fler hallänningar. Utfallet var betydligt högre än förra året då ökningen samma period låg på drygt 500 personer. Men ur ett längre perspektiv ser vi att ökningstakten liksom i övriga Sverige avtagit. Detta beror bland annat på minskad invadnring och ett lågt barnafödande.