Konjunktur och stämningsläge i Sverige
BNP-prognos
Under 2024 ökade BNP i Sverige med 0,8 procent. Historiskt sett har tillväxttakten legat på ungefär två procent per år. I sin senaste prognos bedömer Konjunkturinstitutet att tillväxten under 2025 landar på 0,9 procent, vilket är en marginell förbättring jämfört med förra året. Från 2026 och framåt visar däremot prognosen på en starkare tillväxt. Den svaga utvecklingen de senaste åren beror på flera samverkande faktorer bland annat osäkra marknader, ökat ränteläge, hög inflation och försämrad köpkraft bland hushållen. Sammantaget har situationen resulterat i dämpad konsumtion och färre investeringar.
Stämningsläget i ekonomin
Barometerindikatorn, som visar det sammanvägda stämningsläget för hushåll och näringslivet, låg i oktober i nivå med det historiska genomsnittet (100). Barometervärdet visade på 100,8 vilket enligt Konjunkturinstitutets definition betyder att det för nuvarande är ett normaliserat stämningsläge i ekonomin.
Barometerindikatorn dras ned av ett dystert stämningsläge bland hushållen (96,8). Men det finns ljusglimtar. Hushållens stämningsläge är på uppgång och ökar för sjätte månaden i rad. Förbättringen beror framför allt på en mer positiv syn på utsikterna för den egna ekonomin och Sveriges ekonomi.
Näringslivet har nu ett starkare stämningsläge än normalt för första gången sedan juli 2022. I oktober låg stämningsläget inom de olika branscherna på 97 - 111, där handeln hade det högsta stämningsläget och byggverksamhet det lägsta.
Notering: Värden över 100 indikerar ett starkare läge än det historiska genomsnittet (100).
Konjunkturindikatorer för Halland
Sysselsättningsgrad och arbetslöshet
Det dämpade konjunkturläget i Halland syns med tydlighet i arbetsmarknadsstatistiken. Jämfört med augusti månad föregående år har sysselsättningsgraden sjunkit från 84,2 till 84 procent och arbetslösheten ligger oförändrad på 4,3 procent. Jämfört med motsvarande månad tidigare år var utfallet för augusti det svagaste sedan 2021 då arbetsmarknaden fortfarande var negativt påverkad av pandemin. Utifrån ett jämförande perspektiv har Halland alltjämt ett starkt arbetsmarknadsläge; arbetslöshetsnivån är 1,4 procentenheter lägre än i riket och sysselsättningsgraden 3,3 procentenheter högre.
Både Konjunkturinstitutet och Arbetsförmedlingen bedömer att det svaga arbetsmarknadsläget kommer att hålla i sig under året och en ljusning förväntas först under nästa år.
Notering: Sysselsättningsgraden mäter andelen sysselsatta av befolkningen 20–64 år. Arbetslösheten mäter andelen arbetslösa av arbetskraften (arbetslösa och sysselsatta) 20–64 år. Båda måtten omfattar personer som bor i Hallands län, oaktat var deras arbetsplats är belägen.
Arbetslöshetens sammansättning
Arbetslöshetsnivåerna i Halland varierar stort mellan olika grupper. För inrikes födda låg arbetslöshetsnivån i augusti på 2,7 procent, vilket var drygt 9 procentenheter under nivån för utlandsfödda. Efter pandemin sjönk arbetslösheten för utlandsfödda kraftigt, men de senaste två åren har arbetslösheten planat ut på en nivå som fortsatt är betydligt högre än genomsnittet. Arbetslösheten för utrikes födda i ligger i augusti på en något lägre nivå än motsvarande månad föregående år, till skillnad mot för inrikes födda där arbetslösheten ökat med 0,2 procentenheter.
Ungdomar (20 - 24 år) är i regel den grupp som drabbas först vid en lågkonjunktur, som en följd av att de är sist in på arbetsmarknaden. I augusti uppgick ungdomsarbetslösheten i länet till 4,5 procent. Jämfört med motsvarande månad föregående är det en minskning med 0,4 procentenheter.
Av de som var inskrivna på Arbetsförmedlingen i Halland under september månad (9 101 personer) tillhör drygt två tredjedelar grupper med svag konkurrensförmåga på arbetsmarknaden. Här ingår personer med kort utbildning, utomeuropeiskt födda, personer med funktionsnedsättning samt personer som är 55 år eller äldre.
Av de inskrivna på Arbetsförmedlingen i Halland har 41 procent saknat arbete i mer än 12 månader, varav 79 procent av gruppen utgörs av personer med svag konkurrensförmåga på arbetsmarknaden. Detta är en grupp som riskerar att hamna än längre från arbetsmarknaden när ekonomin försämras.
Notering : Arbetslöshetsmåttet mäter andelen arbetslösa av arbetskraften (arbetslösa och sysselsatta) 20–64 år. Måttet omfattar personer som bor i Hallands län, oaktat var deras arbetsplats är belägen.
Arbetstillfällen i Halland
Efter nästan två år av ihållande negativ tillväxt i arbetstillfällen ser vi nu tendenser till ökad aktivitet bland arbetsgivare i Halland. I augusti månad ökade antalet arbetstillfällen i länet med 0,3 procent på årsbasis. I faktiska tal motsvarar det en ökning med 492 arbetstillfällen det senaste året. De senaste månadernas förbättring betyder att Halland nu för första gången på fyra år har en starkare tillväxt i arbetstillfällen än riksgenomsnittet.
Notering: Förändring av antalet sysselsatta (15-74 år) med arbetsplats i Hallands län. Procentuell förändring jämfört med motsvarande månad föregående år, januari 2021 - augusti 2025
Utveckling på branschnivå
Den svaga sysselsättningsutvecklingen i Halland under det senaste året kan delvis förklaras genom regionens ekonomiska struktur som är känslig för minskad konsumtion bland hushållen. En analys på branschnivå visar att aktiviteten, här mätt som sysselsättningstillväxt, ligger under det normala inom flera av regionens centrala näringsgrenar. Omfattande branscher som vård- och omsorg, handel, byggverksamhet, samt hotell- och restaurang uppvisar samtliga en lägre sysselsättningsutveckling än normalt.
Statistik från augusti månad indikerar att åtta av femton branscher hade aktivitetsnivåer under det normala. Den svaga konjunkturen i regionen beror alltså inte endast på låg aktivitet inom en enskild bransch utan snarare på en inbromsning inom flera branscher.
Notering: Diagrammet visar arbetsmarknadens “temperatur” i olika branscher genom att mäta hur mycket sysselsättningsutvecklingen avviker från vad som är normalt för respektive bransch. Vi jämför varje månads utveckling med samma månad föregående år för att undvika säsongseffekter. För varje bransch har vi beräknat ett historiskt genomsnitt av jobbtillväxten under perioden 2021-2025. När en bransch ligger i kategorin NORMAL växer sysselsättningen i linje med branschens historiska mönster. Vid HÖG temperatur anställer branschen betydligt fler än sitt historiska genomsnitt, medan LÅG temperatur indikerar att branschen anställer väsentligt färre än normalt. För att ge en tydligare bild av trenderna visar diagrammet ett tremånaders glidande medelvärde som jämnar ut tillfälliga variationer. Notera att diagrammet mäter varje bransch mot sitt eget historiska genomsnitt (januari 2021 -) – en bransch med LÅG temperatur kan fortfarande ha positiv tillväxt, men växer då långsammare än vad som är typiskt för just den branschen.
Varsel och nya lediga jobb
Både antalet varsel och nya lediga jobb fungerar som tidiga tecken på hur regionens arbetsmarknad kan utvecklas framöver. Generellt tyder många nya lediga jobb på att sysselsättningen kommer att öka, medan fler varsel ofta pekar mot en högre arbetslöshet. Det är dock viktigt att komma ihåg att varken annonserade tjänster eller utfärdade varsel alltid leder till faktiska anställningar eller uppsägningar.
Utvecklingen i antalet nya lediga jobb som annonseras i Halland följer ett tydligt säsongsmönster. Under vårmånaderna ökar annonseringen markant när arbetsgivare söker personal inför sommarsäsongen. Med tanke på regionens omfattande turismsektor blir denna ökning särskilt påtaglig. Sedan 2024 har dock antalet nya lediga jobb minskat betydligt jämfört med nivåerna under 2022 och 2023, medan åren dessförinnan präglades av pandemirestriktionernas inverkan. Under september 2025 registrerades 1 862 nya lediga jobb på Arbetsförmedlingen, vilket är en minskning med 26 tjänster jämfört med motsvarande månad föregående år.
Varselnivåerna har sjunkit tillbaka till lägre nivåer efter en topp vid slutet av 2024 och början av 2025. Antalet varsel ligger dock fortsatt över genomsnittet. Under årets nio första månader registrerades 632 varsel, vilket är högre än genomsnittet på 457 varsel för motsvarande period 2021 - 2024.
Notering: Statistiken är hämtad från Arbetsförmedlingen. Nya lediga jobb mäts genom platsannonser som publiceras hos Arbetsförmedlingen.
Befolkningsutveckling
Vid utgången av augusti i år uppgick folkmängden i Halland till 346 013 personer. Jämfört med motsvarande månad föregående år är det en ökning med 1 182 nya hallänningar. Under årets åtta första månader har befolkningen i Halland ökat med 939 invånare, vilket är en historiskt låg ökning. Under 2000-talet ligger den genomsnittliga ökningen under perioden januari till augusti på 2120 invånare. Att befolkningen i Halland, liksom i Sverige, minskar i en historiskt låg takt beror bland annat på minskad invandring och ett lågt barnafödande.
Bostadsbyggande
Höga räntor och minskad befolkningstillväxt är bidragande orsaker till att bostadsbyggandet bromsat in i Halland. Under första halvåret 2025 påbörjades 412 nya bostäder i Halland och 809 bostäder blev färdigställda. Det är en högre nivå än motsvarande period föregående år, då 288 bostäder började byggas och 505 bostäder färdigställdes. Även om bostadsbyggandet ökar svagt ligger det fortsatt på en lägre nivå jämfört med tidigare under 2020-talet.