Inledning
Följande rapport syftar till att följa upp utvecklingen i Halland utifrån målen som finns i Hallands strategi för hållbar tillväxt 2021-2028. Rapporten har ett övergripande anslag och omfattar flera olika sakområden. För en mer heltäckande bild av läget inom de olika områdena hänvisar vi till de rapporter som finns på Region Hallands statistik- och rapportsida.
Rapporten uppdateras en gång per år under strategiperioden. Då strategiperioden fortfarande är pågående är det omöjligt att besvara frågan om målen är uppnådda, det kan vi veta först när strategiperioden är avslutad. Uppföljningen i detta skede handlar snarare om att ge en nulägesbild av utvecklingen och resonera om i vilken utsträckning den är i linje med målen.
Hallands strategi för hållbar tillväxt
Alla regioner i Sverige har i uppdrag att främja utvecklingen i sina regioner. Utveckling som begrepp är brett och behöver därför definieras. Generellt sett kan man säga att det övergripande målet för det regionala utvecklingsarbetet är att främja den regionala konkurrenskraften samtidigt som utvecklingen ska vara hållbar ekonomiskt, socialt och miljömässigt. I förlängningen ska det regionala utvecklingsarbetet bidra till omställningen till ett konkurrenskraftigt, hållbart och modernt välfärdsland.
Regionerna i Sverige har olika geografiska, demografiska och ekonomiska förutsättningar, och därför behöver utvecklingsarbetet i respektive region utformas efter rådande förutsättningar. Detta sker genom att regionerna utformar och antar särskilda strategier som beskriver vad som ska uppnås och hur detta ska ske. I Halland är denna strategi Hallands strategi för hållbar tillväxt, som antogs 2021. Strategin innehåller tre områden med tillhörande huvudmål och delmål:
| 🏡 Attraktiva och hållbara livsmiljöer | |
| Huvudmål: | En hållbar och attraktiv region mitt i ett växande Sydvästsverige. |
| Delmål: |
|
| 🎓 Utbildning, kompetens och jämlik hälsa | |
| Huvudmål: | En region med hög sysselsättning och jämlik hälsa. |
| Delmål: |
|
| 💡 Förnyelseförmåga och konkurrenskraft | |
| Huvudmål: | En region med internationell konkurrenskraft och hållbar tillväxt. |
| Delmål: |
|
Rapportens upplägg
Rapporten är uppbyggd utifrån de tre områdena som finns i Hallands strategi för hållbar tillväxt 2021–2028. För varje mål använder vi lämpliga indikatorer för att beskriva utvecklingen och bedöma om den går i linje med målsättningen. Urvalet av indikatorer har gjorts utifrån flera principer, där jämförbarhet, nedbrytbarhet och områdesrelevans har varit de viktigaste. Vissa mål är enklare att följa upp än andra beroende på vilken statistik som finns tillgänglig. I några fall har begränsad statistiktillgång inte möjliggjort en fullständig uppföljning av målets samtliga dimensioner.
I anslutning till respektive område redovisas en sammanfattande tabell över målutvecklingen tillsammans med ett interaktivt diagram som innehåller statistik för alla indikatorer inom området. De interaktiva diagrammen innheåller detaljerad statistik om indikatorerna och inkluderar, där sådan finns tillgänglig, även statistik på kommunal nivå.
Syftet med de interaktiva diagrammen är att ge läsaren möjlighet att utforska utvecklingen mer ingående och få en fördjupad förståelse för Hallands förutsättningar över tid. Detta kompletterar måluppföljningen som fokuserar på den relativa förändringen mellan referensperioden och nuläget. Genom att visa hela utvecklingsförloppet och eventuella variationer mellan kommunerna kan läsaren själv se trender, mönster och nyanser som inte fullt ut fångas i den sammanfattande bedömningen.
Uppföljningsmetodik
Varje indikator följs upp utifrån två dimensioner: förändring i ranking jämfört med andra regioner och förändring av det faktiska värdet. Utvecklingen studeras genom att jämföra ett referensår före strategiperioden med det senaste tillgängliga värdet under strategiperioden. Som referensperiod använder vi antingen ett genomsnitt av åren 2000–2020 eller ett år innan pandemin (2018 eller 2019), för att undvika jämförelser med ett år då pandemin hade stor påverkan.
Viktigt att notera är att ingen värdering görs av utgångsläget – det vill säga huruvida regionen befinner sig på en hög eller låg nivå från början. Fokus ligger enbart på förändringen under strategiperioden. På samma sätt görs ingen bedömning av hur stor förändringen är i absoluta tal; det är riktningen på förändringen som avgör färgkodningen. Detta gäller både för ranking- och värdeförändring. Om utgångsläget var att regionen hade rankingposition 1 och bibehåller denna position, klassas utvecklingen som positiv (grön).
För rankingen har vi av pedagogiska skäl valt att låta position 1 alltid representera det bästa läget, oavsett indikatorns riktning. Detta innebär till exempel att ranking 1 för arbetslöshet betyder att regionen har den lägsta arbetslösheten. De faktiska värdena presenteras alltid i sin ursprungliga form, men färgkodningen och pilriktningen anpassas efter vad som är önskvärd utveckling. Detta betyder att när exempelvis arbetslösheten minskar markeras värdeförändringen med grön färg och en uppåtriktad pil, trots att det faktiska värdet går nedåt. På samma sätt visas en ökning av sysselsättningsgraden också med grön färg och uppåtriktad pil. Detta enhetliga system gör det lätt för läsaren att direkt se om utvecklingen går i rätt riktning, oavsett om målet är att öka eller minska det faktiska värdet.
För att förenkla för läsaren använder vi ett färgkodningssystem. En förbättrad ranking markeras med grön färg för rankingförändring, medan en försämrad ranking markeras med röd färg. På samma sätt markeras ett förbättrat faktiskt värde med grön färg för värdeförändring, och ett försämrat värde med röd färg. Dessa två dimensioner vägs sedan samman till en helhetsbedömning av indikatorn enligt följande principer:
- Grön färg på båda dimensioner ger en grön indikator
- Röd färg på båda dimensioner ger en röd indikator
- Grön färg på en dimension och röd på den andra ger en gul indikator
- Ingen förändring i kombination med positiv eller negativ förändring ger en gul indikator
- Ingen förändring på båda dimensioner ger en grå indikator
Fördelen med detta tvådimensionella system är att det tar höjd för omvärldsförändringar genom att vi följer vår relativa position gentemot andra regioner, samtidigt som vi bibehåller följsamhet för det faktiska läget och utvecklingen i Halland. Tolkningen av resultaten behöver dock göras med viss varsamhet då endast några år av strategiperioden har passerat och datatillgången ibland begränsar uppföljningen till enstaka år under strategiperioden.
Måluppföljning
Halland har goda ekonomiskgeografiska förutsättningar. Belägenheten mellan två storstadsregioner, en polycentrisk ortsstruktur och attraktiva boendemiljöer har skapat en positiv utveckling i stora delar av regionen, särskilt längs kusten. Statistiskt avspeglar sig förutsättningarna i att regionen haft kraftig befolknings- och jobbtillväxt, att en hög andel är i sysselsättning, att medellivslängden är den högsta i Sverige och att befolkningen har ett gott hälsoläge jämfört med andra regioner. När strategiperioden påbörjades var ingångsläget således, i de allra flesta avseendena, mycket gott. Sett över tid kan man säga att Halland är en av landets ledande regioner när det gäller ekonomiskgeografiska faktorer. Men det finns fortsatta utmaningar: utsläppen från transportsektorn är höga och minskningen går långsamt, det råder skillnader i kvinnors och mäns hälso- och löneläge, många unga saknar en gymnasieutbildning och det finns behov av ökad FoU och fler avancerade tjänster i regionen.
Under de första åren av strategiperioden har utvecklingen i regionen i stort legat i linje med regionens förutsättningar och det utgångsläge som rådde vid periodens start. I det kortare perspektivet visar måluppföljningen att regionen på flera områden behåller eller till och med förstärker sina starka positioner, vilket tyder på att de strukturella fördelarna fortsätter att verka positivt. Samtidigt framträder områden där insatser kommer att krävas för att främja utvecklingen i önskad riktning under resterande del av strategiperioden. Med tanke på att strategiperioden fortfarande är i ett tidigt skede är det dock för tidigt att dra slutsatser om längre utvecklingstrender.
Attraktiva och hållbara livsmiljöer
Rankingförändring under strategiperioden
Förbättrat
8%
Försämrat
67%
Oförändrat
25%
Värdeförändring under strategiperioden
Förbättrat
67%
Försämrat
33%
Oförändrat
0%
Indikator
Rankingförändring
Utgångsläge → Senaste
Värdeförändring
Utgångsläge → Senaste
Huvudmål
En hållbar och attraktiv region mitt i ett växande Sydvästsverige
Inrikes flyttnetto (per 1000 invånare)
1
↓
2
4.2
↓
2.8
Ton CO2 från transportsektorn (per invånare)
17
→
17
2.1
↑
1.7
Delmål
God tillgänglighet till bostäder, service och försörjningsmöjligheter
Andel som bor trångbott i lägenhetshus
9
↓
10
14.5
↑
12.9
Nyproducerade bostäder (per 1000 invånare)
3
↓
5
3.9
↑
5.1
Tillgång till butik inom 2 km (%)
16
↓
17
68.9
↓
67.6
Tillgång till höghastighetsinternet (%)
3
↓
6
96.4
↑
99.0
Delmål
Minskat klimatavtryck och hållbar energiförsörjning
Andel elbilar av bilflottan
2
↓
3
1.3
↑
6.8
Antal resor med kollektivtrafik (per invånare)
6
↓
7
60.0
↓
55.2
Energianvändning per invånare (MWh(invånare)
13
↑
12
41.5
↑
37.1
Hushållsavfall per invånare (kg)
17
→
17
541.0
↑
483.0
Kollektivtrafikens marknadsandel
7
→
7
17.9
↓
15.0
Körsträcka per invånare (mil)
13
↓
15
713.5
↑
674.5
Datafördjupning
Förnyelseförmåga och konkurrenskraft
Rankingförändring under strategiperioden
Förbättrat
45%
Försämrat
36%
Oförändrat
18%
Värdeförändring under strategiperioden
Förbättrat
64%
Försämrat
27%
Oförändrat
9%
Indikator
Rankingförändring
Utgångsläge → Senaste
Värdeförändring
Utgångsläge → Senaste
Huvudmål
En region med internationell konkurrenskraft och hållbar tillväxt
BRP per sysselsatt (tkr)
20
↑
17
966.0
↓
941.0
Sysselsatta inom näringslivet (Index 1993 = 100)
3
↓
4
154.7
↑
161.9
Ton CO2 per / BRP
6
↑
5
9.3
↑
8.6
Delmål
Fler etableringar, besökare och kompetenser
Antal gästnätter (Index 2008 = 100)
12
↓
15
129.3
↑
130.5
Flyttnetto eftergmymnasial kompetens (per 1000 invånare)
2
↓
3
1.2
↑
1.3
Delmål
Fler exportföretag och ökade exportintäkter
Varuexport per invånare (tkr)
19
→
19
69.0
↑
93.0
Delmål
Fler företag ska bedriva ett aktivt mångfalds-, klimat-, arbetsmiljö-, samt miljöarbete
Företag med aktivt miljöarbete (%)
7
↑
6
40.9
→
40.9
Delmål
Fler kunskapsintensiva företag och jobb i regionen
Andel eftergymnasiala yrken
20
↑
16
9.3
↑
10.6
Delmål
Fler nya företag och ökad överlevnadsgrad
Arbetsttälen med minst 1 anställda (Index 2010 = 100)
5
→
5
124.1
↓
122.9
Delmål
Ökade investeringar i FoU och fler innovativa företag
FoU/BRP (%)
17
↓
19
0.5
↓
0.4
Företag med innovationsverksamhet (%)
5
↑
2
50.4
↑
50.9
Datafördjupning
Utbildning, kompetens och jämlik hälsa
Rankingförändring under strategiperioden
Förbättrat
60%
Försämrat
33%
Oförändrat
7%
Värdeförändring under strategiperioden
Förbättrat
87%
Försämrat
7%
Oförändrat
7%
Indikator
Rankingförändring
Utgångsläge → Senaste
Värdeförändring
Utgångsläge → Senaste
Huvudmål
En region med hög sysselsättning och jämlik hälsa
Medellivslängd, kvinnor (år)
1
↑
1
85.0
↑
85.6
Medellivslängd, män (år)
1
↑
1
81.9
↑
82.6
Sysselsättningsgrad (%)
1
↓
2
82.9
↑
84.9
Delmål
Alla elever ska klara grund- och gymnasieskolan
Andel som klarar gymnasiet inom fyra år
6
↑
2
87.3
↓
86.7
Behörighet till gymnasium (%)
1
↑
1
72.0
↑
76.5
Personer (20-29 år) med minst en gymnasiutbildning %
3
↓
6
84.5
↑
84.6
Delmål
En mer jämställd och inkluderande arbetsmarknad
Kvinnors medianlön av männens (%)
21
↑
20
77.3
↑
79.7
Långtidsarbetslöshet (%)
9
↑
5
3.0
↑
2.6
UVAS (unga som varken arbetar eller studerar) %
4
↓
5
5.0
↑
4.6
Delmål
Förbättrad hälsa bland befolkningen och minskade hälsoskillnader
Invånare med bra självskattat hälsotillstånd (%)
1
↑
1
75.0
→
75.0
Ohälstalet (antal dagar)
3
↓
4
21.6
↑
21.0
Skillnad i ohälsotal kvinnor-män (antal dagar)
4
↓
6
9.1
↑
9.0
Skillnad i självskattad hälsa (kvinnor-män) i procentenheter
18
↑
8
-9.0
↑
-4.6
Delmål
Förbättrad matchning i regionen
Företag med rekryteringssvårgheter (%)
16
↑
9
38.3
↑
30.8
Matchningsgrad (%)
2
→
2
72.3
↑
72.7