Inledning
Följande rapport syftar till att följa upp utvecklingen i Halland utifrån målen som finns i Hallands strategi för hållbar tillväxt 2021-2028. Rapporten har ett övergripande anslag och omfattar flera olika sakområden. För en mer heltäckande bild av läget inom de olika områdena hänvisar vi till de rapporter som finns på Region Hallands statistik- och rapportsida.
Rapporten uppdateras en gång per år under strategiperioden. Då strategiperioden fortfarande är pågående är det omöjligt att besvara frågan om målen är uppnådda, det kan vi veta först när strategiperioden är avslutad. Uppföljningen i detta skede handlar snarare om att ge en nulägesbild av utvecklingen och resonera om i vilken utsträckning den är i linje med målen.
Hallands strategi för hållbar tillväxt
Alla regioner i Sverige har i uppdrag att främja utvecklingen i sina regioner. Utveckling som begrepp är brett och behöver därför definieras. Generellt sett kan man säga att det övergripande målet för det regionala utvecklingsarbetet är att främja den regionala konkurrenskraften samtidigt som utvecklingen ska vara hållbar ekonomiskt, socialt och miljömässigt. I förlängningen ska det regionala utvecklingsarbetet bidra till omställningen till ett konkurrenskraftigt, hållbart och modernt välfärdsland.
Regionerna i Sverige har olika geografiska, demografiska och ekonomiska förutsättningar, och därför behöver utvecklingsarbetet i respektive region utformas efter rådande förutsättningar. Detta sker genom att regionerna utformar och antar särskilda strategier som beskriver vad som ska uppnås och hur detta ska ske. I Halland är denna strategi Hallands strategi för hållbar tillväxt, som antogs 2021. Strategin innehåller tre områden med tillhörande huvudmål och delmål:
| 🏡 Attraktiva och hållbara livsmiljöer | |
| Huvudmål: | En hållbar och attraktiv region mitt i ett växande Sydvästsverige. |
| Delmål: |
|
| 🎓 Utbildning, kompetens och jämlik hälsa | |
| Huvudmål: | En region med hög sysselsättning och jämlik hälsa. |
| Delmål: |
|
| 💡 Förnyelseförmåga och konkurrenskraft | |
| Huvudmål: | En region med internationell konkurrenskraft och hållbar tillväxt. |
| Delmål: |
|
Rapportens upplägg
Rapporten är uppbyggd utifrån de tre områdena som finns i Hallands strategi för hållbar tillväxt 2021–2028. För varje mål använder vi lämpliga indikatorer för att beskriva utvecklingen och bedöma om den går i linje med målsättningen. Urvalet av indikatorer har gjorts utifrån flera principer, där jämförbarhet, nedbrytbarhet och områdesrelevans har varit de viktigaste. Vissa mål är enklare att följa upp än andra beroende på vilken statistik som finns tillgänglig. I några fall har begränsad statistiktillgång inte möjliggjort en fullständig uppföljning av målets samtliga dimensioner.
I anslutning till respektive område redovisas en sammanfattande tabell över målutvecklingen tillsammans med ett interaktivt diagram som innehåller statistik för alla indikatorer inom området. De interaktiva diagrammen innheåller detaljerad statistik om indikatorerna och inkluderar, där sådan finns tillgänglig, även statistik på kommunal nivå.
Syftet med de interaktiva diagrammen är att ge läsaren möjlighet att utforska utvecklingen mer ingående och få en fördjupad förståelse för Hallands förutsättningar över tid. Detta kompletterar måluppföljningen som fokuserar på den relativa förändringen mellan referensperioden och nuläget. Genom att visa hela utvecklingsförloppet och eventuella variationer mellan kommunerna kan läsaren själv se trender, mönster och nyanser som inte fullt ut fångas i den sammanfattande bedömningen.
Uppföljningsmetodik
Varje indikator följs upp utifrån två dimensioner: förändring i ranking jämfört med andra regioner och förändring av det faktiska värdet. Utvecklingen studeras genom att jämföra ett referensår före strategiperioden med det senaste tillgängliga värdet under strategiperioden. Som referensperiod använder vi antingen ett genomsnitt av åren 2000–2020 eller ett år innan pandemin (2018 eller 2019), för att undvika jämförelser med ett år då pandemin hade stor påverkan.
Viktigt att notera är att ingen värdering görs av utgångsläget – det vill säga huruvida regionen befinner sig på en hög eller låg nivå från början. Fokus ligger enbart på förändringen under strategiperioden. På samma sätt görs ingen bedömning av hur stor förändringen är i absoluta tal; det är riktningen på förändringen som avgör färgkodningen. Detta gäller både för ranking- och värdeförändring. Om utgångsläget var att regionen hade rankingposition 1 och bibehåller denna position, klassas utvecklingen som positiv (grön).
För rankingen har vi av pedagogiska skäl valt att låta position 1 alltid representera det bästa läget, oavsett indikatorns riktning. Detta innebär till exempel att ranking 1 för arbetslöshet betyder att regionen har den lägsta arbetslösheten. De faktiska värdena presenteras alltid i sin ursprungliga form, men färgkodningen och pilriktningen anpassas efter vad som är önskvärd utveckling. Detta betyder att när exempelvis arbetslösheten minskar markeras värdeförändringen med grön färg och en uppåtriktad pil, trots att det faktiska värdet går nedåt. På samma sätt visas en ökning av sysselsättningsgraden också med grön färg och uppåtriktad pil. Detta enhetliga system gör det lätt för läsaren att direkt se om utvecklingen går i rätt riktning, oavsett om målet är att öka eller minska det faktiska värdet.
För att förenkla för läsaren använder vi ett färgkodningssystem. En förbättrad ranking markeras med grön färg för rankingförändring, medan en försämrad ranking markeras med röd färg. På samma sätt markeras ett förbättrat faktiskt värde med grön färg för värdeförändring, och ett försämrat värde med röd färg. Dessa två dimensioner vägs sedan samman till en helhetsbedömning av indikatorn enligt följande principer:
- Grön färg på båda dimensioner ger en grön indikator
- Röd färg på båda dimensioner ger en röd indikator
- Grön färg på en dimension och röd på den andra ger en gul indikator
- Ingen förändring i kombination med positiv eller negativ förändring ger en gul indikator
- Ingen förändring på båda dimensioner ger en grå indikator
Fördelen med detta tvådimensionella system är att det tar höjd för omvärldsförändringar genom att vi följer vår relativa position gentemot andra regioner, samtidigt som vi bibehåller följsamhet för det faktiska läget och utvecklingen i Halland. Tolkningen av resultaten behöver dock göras med viss varsamhet då endast några år av strategiperioden har passerat och datatillgången ibland begränsar uppföljningen till enstaka år under strategiperioden.
Måluppföljning
Halland har goda ekonomiskgeografiska förutsättningar. Belägenheten mellan två storstadsregioner, en polycentrisk ortsstruktur och attraktiva boendemiljöer har skapat en positiv utveckling i stora delar av regionen, särskilt längs kusten. Statistiskt avspeglar sig förutsättningarna i att regionen haft kraftig befolknings- och jobbtillväxt, att en hög andel är i sysselsättning, att medellivslängden är den högsta i Sverige och att befolkningen har ett gott hälsoläge jämfört med andra regioner. När strategiperioden påbörjades var ingångsläget således, i de allra flesta avseendena, mycket gott. Sett över tid kan man säga att Halland är en av landets ledande regioner när det gäller ekonomiskgeografiska faktorer. Men det finns fortsatta utmaningar: utsläppen från transportsektorn är höga och minskningen går långsamt, det råder skillnader i kvinnors och mäns hälso- och löneläge, många unga saknar en gymnasieutbildning och det finns behov av ökad FoU och fler avancerade tjänster i regionen.
Under de första åren av strategiperioden har utvecklingen i regionen i stort legat i linje med regionens förutsättningar och det utgångsläge som rådde vid periodens start. I det kortare perspektivet visar måluppföljningen att regionen på flera områden behåller eller till och med förstärker sina starka positioner, vilket tyder på att de strukturella fördelarna fortsätter att verka positivt. Samtidigt framträder områden där insatser kommer att krävas för att främja utvecklingen i önskad riktning under resterande del av strategiperioden. Med tanke på att strategiperioden fortfarande är i ett tidigt skede är det dock för tidigt att dra slutsatser om längre utvecklingstrender.
Attraktiva och hållbara livsmiljöer
Halland behåller sin position som en av landets mest attraktiva boenderegioner, trots att den faktiska inflyttningen minskat något under strategiperioden och regionen tappat förstaplaceringen jämfört med övriga regioner. Flyttnettot har de senaste åren minskat i stora delar av Sverige som en följd av minskad rörlighet på bostadsmarknaden, vilket är en effekt av rådande lågkonjunktur. Under strategiperiodens första år noteras dock att antalet nybyggda bostäder ökat och legat på betydligt högre nivåer än perioden 2000-2020. Det senaste mätåret 2024 noterades dock en påtaglig nedgång som en följd av att lågkonjunkturen nu får genomslag i statistiken.
Utsläppen från transportsektorn har minskat under strategiperioden men ligger relativt sett kvar på höga nivåer. Detta beror på att Halland har en hög trafikintensitet, bland annat beroende på den geografiska belägenheten mellan två storstadsregioner. En annan påverkansfaktor är att hallänningarna kör relativt mycket bil givet de geografiska förutsättningarna. Trots att regionen har den fjärde högsta befolkningstätheten av landets regioner är körda mil per invånare med bil den sjunde högsta i landet. Ett liknande förhållande återfinns när vi ser till kollektivtrafikens marknadsandel och antalet resor med kollektivtrafiken per invånare. Till delar kan detta utfall bero på att regionen har en relativt utspridd bebyggelsestruktur och en hög pendlingsintensitet mellan medelstora städer. Delvis vägs detta förhållande upp genom att regionen har en jämförelsevis hög andel elbilar.
Att bebyggelsestrukturen påverkar resemönstren i regionen förstärks av det faktum att en relativt sett låg andel (67,6 procent) av invånarna i Halland har en dagligvarubutik inom 2 kilometer från hemmet. Detta är en av de lägsta nivåerna i landet trots att länet som helhet har en hög befolkningstäthet. Sett till andra tillgänglighetsaspekter hamnar dock Halland högt i jämförelse med andra regioner, exempelvis har hela 99 procent av befolkningen tillgång till höghastighetsinternet.
Sammantaget har Halland goda förutsättningar inom området och i allt väsentligt ligger utvecklingen under strategiperioden i linje med regionens förutsättningar. Regionen har fortsatt en stark boendeattraktivitet med stor potential att sänka utsläppen från transportsektorn, bland annat genom ett ökat kollektivt resande och fler icke-motoriserade resor. Vidare kan omställningen till en mer fossilfri bilflotta påskynda nedgången av sektorns utsläpp.
Rankingförändring under strategiperioden
Förbättrat
8%
Försämrat
67%
Oförändrat
25%
Värdeförändring under strategiperioden
Förbättrat
67%
Försämrat
33%
Oförändrat
0%
Indikator
Rankingförändring
Utgångsläge → Senaste
Värdeförändring
Utgångsläge → Senaste
Huvudmål
En hållbar och attraktiv region mitt i ett växande Sydvästsverige
Inrikes flyttnetto (per 1000 invånare)
1
↓
2
4.2
↓
2.8
Ton CO2 från transportsektorn (per invånare)
17
→
17
2.1
↑
1.7
Delmål
God tillgänglighet till bostäder, service och försörjningsmöjligheter
Andel som bor trångbott i lägenhetshus
9
↓
10
14.5
↑
12.9
Nyproducerade bostäder (per 1000 invånare)
3
↓
5
3.9
↑
5.1
Tillgång till butik inom 2 km (%)
16
↓
17
68.9
↓
67.6
Tillgång till höghastighetsinternet (%)
3
↓
6
96.4
↑
99.0
Delmål
Minskat klimatavtryck och hållbar energiförsörjning
Andel elbilar av bilflottan
2
↓
3
1.3
↑
6.8
Antal resor med kollektivtrafik (per invånare)
6
↓
7
60.0
↓
55.2
Energianvändning per invånare (MWh(invånare)
13
↑
12
41.5
↑
37.1
Hushållsavfall per invånare (kg)
17
→
17
541.0
↑
483.0
Kollektivtrafikens marknadsandel
7
→
7
17.9
↓
15.0
Körsträcka per invånare (mil)
13
↓
15
713.5
↑
674.5
Datafördjupning
Förnyelseförmåga och konkurrenskraft
Under 2000-talet har Halland haft den tredje högsta sysselsättningstillväxten inom den privata sektorn jämfört med övriga regioner i landet. Regionen har haft en kraftig tillväxt inom framförallt service- och tjänstenäringar, exempelvis bygg, handel, turism och personliga tjänster. Samtidigt har regionen en låg produktivitet, delvis som en följd av att regionen har en relativt låg andel avancerade yrken. Men under 2000-talet har antalet kunskapsintensiva jobb inom den privata sektorn i regionen ökat kraftigt och jämfört med övriga regioner i landet har Halland haft den högsta tillväxten i landet i detta avseende. Utvecklingen indikerar att regionen genomgår en strukturomvandling med en ökad andel avancerade yrken, som i sammanhanget innebär yrken som kräver en fördjupad högskoleutbildning. Denna utveckling återspeglar sig i att Halland har, både i ett längre och kortare tidsperspektiv, haft en hög nettoinflyttning av eftergymnasialt utbildade personer.
Halland har en småskalig företagsstruktur och en hög grad av differentiering inom näringslivet. Detta innebär att regionen i regel har en god motståndskraft under lågkonjunkturer. Samtidigt innebär denna struktur att näringslivet i regionen, jämfört med andra regioner, investerar relativt lite medel i forskning och utveckling och att exportgraden är låg. Under strategiperioden syns dock förbättringar sett till exportvärdets utveckling men fortsatt finns här en förbättringspotential.Givet att Halland har en branschstruktur som i hög utsträckning är beroende av en stark inhemsk konsumtion visar den senaste statistiken att en viss inbromsning har skett inom näringslivet vad gäller sysselsättnings- och produktivitetstillväxt. Regionen har fortsatt haft en tillväxt under strategiperioden men har ur ett kortare perspektiv tappat i tillväxttakt jämfört med andra regioner. Vidare finns anledning att tro, givet hushållens återhållsamhet och en dämpad bostadsmarknad, att denna utveckling fortsatt kommer att få genomslag under 2024 och 2025 (i rapporten är den senaste sysselsättningsstatistiken från 2023).
Den småskaliga företagsstrukturen i regionen syns i statistiken när vi ser till antalet arbetsställen med minst 1 anställd per invånare. Här hamnar Halland högt jämfört med andra regioner. I samband med pandemin skedde en nedgång i företagandet men återhämtningen har varit god under strategiperioden. Delvis beror detta sannolikt på att regionen återhämtat antalet gästnätter sedan pandemin.Sammantaget har Halland ett gott utgångsläge inom området men det finns fortsatt en potential sett till FoU-investeringar, export och produktivitetsförbättringar i näringslivet. Utvecklingen kommer sannolikt att bromsas något under första hälften av strategiperioden som en följd av lågkonjunkturen som slår hårt mot de halländska hushållen och de branscher som är beroende av deras köpkraft.
Rankingförändring under strategiperioden
Förbättrat
45%
Försämrat
36%
Oförändrat
18%
Värdeförändring under strategiperioden
Förbättrat
64%
Försämrat
27%
Oförändrat
9%
Indikator
Rankingförändring
Utgångsläge → Senaste
Värdeförändring
Utgångsläge → Senaste
Huvudmål
En region med internationell konkurrenskraft och hållbar tillväxt
BRP per sysselsatt (tkr)
20
↑
17
966.0
↓
941.0
Sysselsatta inom näringslivet (Index 1993 = 100)
3
↓
4
154.7
↑
161.9
Ton CO2 per / BRP
6
↑
5
9.3
↑
8.6
Delmål
Fler etableringar, besökare och kompetenser
Antal gästnätter (Index 2008 = 100)
12
↓
15
129.3
↑
130.5
Flyttnetto eftergymnasial kompetens (per 1000 invånare)
2
↓
3
1.2
↑
1.3
Delmål
Fler exportföretag och ökade exportintäkter
Varuexport per invånare (tkr)
19
→
19
69.0
↑
93.0
Delmål
Fler företag ska bedriva ett aktivt mångfalds-, klimat-, arbetsmiljö-, samt miljöarbete
Företag med aktivt miljöarbete (%)
7
↑
6
40.9
→
40.9
Delmål
Fler kunskapsintensiva företag och jobb i regionen
Andel eftergymnasiala yrken
20
↑
16
9.3
↑
10.6
Delmål
Fler nya företag och ökad överlevnadsgrad
Arbetsställen med minst 1 anställd (Index 2010 = 100)
5
→
5
124.1
↓
122.9
Delmål
Ökade investeringar i FoU och fler innovativa företag
FoU/BRP (%)
17
↓
19
0.5
↓
0.4
Företag med innovationsverksamhet (%)
5
↑
2
50.4
↑
50.9
Datafördjupning
Utbildning, kompetens och jämlik hälsa
Hallands gynnsamma ekonomiskgeografiska läge får ett stort genomslag i statistiken sett till arbetsmarknadsfrågor. Sysselsättningsgraden är hög och arbetslösheten är låg, både ur ett faktiskt och jämförande perspektiv. Under strategiperioden har sysselsättningsgraden ökat och långtidsarbetslösheten sjunkit något. Rådande lågkonjunktur har ännu inte fått fullt genomslag i statistiken så en försämring är att vänta de närmaste åren.
Medellivslängden i Halland är, både för kvinnor och män, fortsatt den högsta i landet och under strategiperioden har den ökat något. Regionen ligger också högt sett till andra hälsovariabler, exempelvis hur stor andel som har en god självskattad hälsa och ohälsotalet. Samtidigt finns här utmaningar, inte minst vad gäller skillnaderna mellan kvinnors och mäns hälsa som fortsatt är stora om än något minskande under strategiperioden. Könsskillnaderna är också stora på arbetsmarknaden, vilket avspeglar sig i att kvinnorna i Halland har betydligt lägre inkomster än männen. Inkomstskillnaderna har minskat något under strategiperioden men är fortsatt bland de största i landet.
Halland har en jämförelsevis hög matchningsgrad, vilket betyder att många anställda har ett yrke som motsvarar deras utbildning sett till längd och inriktning. Under strategiperioden har matchningsgraden i Halland ökat något och regionen befäster sin höga relativa placering i detta avseende. Men fortsatt finns utmaningar inom området: drygt 3 av 10 företagare uppger att de har svårt att hitta den kompetens som de söker. En viktig åtgärd för att stärka matchningen är att främja att en så stor andel som möjligt av arbetskraften har minst en gymnasial utbildning. En avklarad gymnasieutbildning är en mycket viktig bestämningsfaktor både vad gäller hälsa och möjligheter på arbetsmarknaden. Genomströmning på gymnasiet och behörigheten till gymnasiet är relativt sett högt i Halland men fortsatt finns stora utmaningar inom området. Behörigheten till gymnasiet har minskat något under strategiperioden och nästan var fjärde elev avklarar inte sina gymnasiestudier inom fyra år.
Sammantaget har Halland ett mycket gott utgångläge vad gäller kompetensförsörjning och hälsa men området saknar inte utmaningar, särskilt vad gäller ökad jämlikhet och att så många som möjligt ska ha en lyckad skolgång. Vidare finns stor risk att arbetslösheten kommer att öka under kommande år som en följd av rådande lågkonjunktur. Ökad arbetslöshet tenderar att drabba ungdomar och grupper med svag konkurrensförmåga på arbetsmarknaden (här ingår bland annat utomeuropeiskt födda och personer med kort utbildning) särskilt hårt.
Rankingförändring under strategiperioden
Förbättrat
60%
Försämrat
33%
Oförändrat
7%
Värdeförändring under strategiperioden
Förbättrat
87%
Försämrat
7%
Oförändrat
7%
Indikator
Rankingförändring
Utgångsläge → Senaste
Värdeförändring
Utgångsläge → Senaste
Huvudmål
En region med hög sysselsättning och jämlik hälsa
Medellivslängd, kvinnor (år)
1
↑
1
85.0
↑
85.6
Medellivslängd, män (år)
1
↑
1
81.9
↑
82.6
Sysselsättningsgrad (%)
1
↓
2
82.9
↑
84.9
Delmål
Alla elever ska klara grund- och gymnasieskolan
Andel som klarar gymnasiet inom fyra år
1
↑
1
72.0
↑
76.5
Behörighet till gymnasium (%)
6
↑
2
87.3
↓
86.7
Personer (20-29 år) med >=3-årig gymnasial utbildning (%)
3
↓
6
84.5
↑
84.6
Delmål
En mer jämställd och inkluderande arbetsmarknad
Kvinnors medianlön av männens (%)
21
↑
20
77.3
↑
79.7
Långtidsarbetslöshet (%)
9
↑
5
3.0
↑
2.6
UVAS (unga som varken arbetar eller studerar) %
4
↓
5
5.0
↑
4.6
Delmål
Förbättrad hälsa bland befolkningen och minskade hälsoskillnader
Invånare med bra självskattat hälsotillstånd (%)
1
↑
1
75.0
→
75.0
Ohälstalet (antal dagar)
3
↓
4
21.6
↑
21.0
Skillnad i ohälsotal kvinnor-män (antal dagar)
4
↓
6
9.1
↑
9.0
Skillnad i självskattad hälsa (kvinnor-män) i procentenheter
18
↑
8
-9.0
↑
-4.6
Delmål
Förbättrad matchning i regionen
Företag med rekryteringssvårgheter (%)
16
↑
9
38.3
↑
30.8
Matchningsgrad (%)
2
→
2
72.3
↑
72.7