Om rapporten
Denna rapport ger en samlad bild av personer bosatta i Halland utifrån deras utbildningsbakgrund. Statistiken omfattar över 110 utbildningsgrupper och belyser demografi, arbetsmarknad, matchning mot yrken, pendlingsmönster och framtidsprognoser.
Bedömning och sammanfattning
Beskrivningarna och bedömningarna i denna rapport har genererats med hjälp av AI (Claude, Anthropic) baserat på offentlig statistik från SCB. Den underliggande statistiken har kvalitetssäkrats och de genererade texterna har granskats systematiskt för att säkerställa överensstämmelse med datakällorna.
AI-stödd textgenerering har möjliggjort rapportens omfång med 110 utbildningsgrupper. Texterna har granskats, men för fullständig tillförlitlighet hänvisas till den underliggande statistiken.
Laddar...
Laddar bedömning...
Översikt och demografi
Hur många personer som har en viss utbildning i Halland styrs av hur många som examineras, går i pension och som flyttar till och från regionen. Beroende på hur dessa faktorer samspelar ökar eller minskar antalet.
Det går inte att på förhand säga om det är “bra” eller “dåligt” att antalet ökar eller minskar. Det beror nämligen på hur arbetsmarknaden ser ut för just den utbildningen och hur efterfrågan förhåller sig till utbudet, alltså hur många med utbildningen som finns bland befolkningen.
Om en utbildning växer trots att de utbildade har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden kan det tyda på ett överutbud och hög konkurrens om jobben. Omvänt gäller att om en utbildning har svårt att locka studerande samtidigt som de utbildade har lätt att få jobb finns en risk för kompetensbrist inom området.
Hur många som har en viss utbildning är intressant utifrån ett dimensioneringsperspektiv. Om det är en stor utbildningsgrupp innebär det ofta att det behöver planeras för många utbildningsplatser. Mindre utbildningsgrupper kan trots sin storlek vara betydande för kompetensförsörjningen. Både stora och små utbildningsgrupper kan alltså vara avgörande för en regions kompetensförsörjning, och en brist lika omfattande men med olika volymer.
Specialiseringskvoten mäter hur vanlig en utbildning är i Halland jämfört med riksgenomsnittet. En kvot på 1 betyder att andelen med utbildningen är lika stor i Halland som i Sverige. En kvot över 1 betyder att utbildningen är vanligare här, vilket kan tyda på att det finns något i Halland som gör det särskilt gynnsamt att ha utbildningen, till exempel hög efterfrågan. Utbildningar med låg specialisering är mindre vanliga i Halland än i riket, vilket kan tyda på att den historiska efterfrågan i regionen varit lägre.
En hög eller låg specialiseringskvot säger egentligen inget om dagens eller framtidens kompetensförsörjning. Även om en utbildning har låg specialisering i regionen kan efterfrågan på den vara hög till följd av regionala omställningsprocesser. En låg specialiseringskvot kan därför, beroende på arbetsmarknaden, snarare tyda på att det finns behov av att bredda yrkesstrukturen i regionen eller att regionen har svårt att attrahera personer med utbildningen.
Det råder stora obalanser mellan könen inom olika branscher på arbetsmarknaden, och detta speglas också i vilka utbildningar kvinnor och män väljer. Traditionellt anses en 60/40-fördelning indikera en representativ könsfördelning, det vill säga att personer väljer utbildning efter intresse och förmåga snarare än könsbundna normer och förväntningar. Om det ena könet är starkt överrepresenterat inom en utbildning finns det anledning att fundera över vad detta beror på. På sikt leder en stor skevhet till att den potentiella rekryteringsbasen blir mindre och att dynamiken och förutsättningarna inom olika branscher riskerar att försämras.
En annan viktig demografisk aspekt är ålderssammansättningen inom olika utbildningar. En blandad åldersstruktur är ofta att föredra för att kunna rekrytera personer med olika erfarenhetsnivåer och som befinner sig i olika livsfaser. Det är också intressant att studera hur stor andel som kommer att gå i pension inom ett visst tidsintervall, eftersom detta visar på eventuella ersättningsbehov av nyutexaminerade. Detta förutsätter dock att åldersavgångarna behöver ersättas med personer som genomgått samma utbildning. En hög andel äldre behöver inte automatiskt innebära framtida brist på personer med utbildningen, det kan också vara en anpassning till rådande förhållanden på arbetsmarknaden.
Arbetsmarknad
Notera skillnaden i arbetslöshetsmått: I grafen ovan visas andel arbetslösa av hela utbildningsgruppen (befolkningen). I grafen nedan visas arbetslöshet som andel av arbetskraften (sysselsatta + arbetslösa). Det senare är det officiella måttet på arbetslöshet och ger en högre siffra eftersom personer utanför arbetskraften (studerande, föräldralediga m.fl.) exkluderas från nämnaren.
När vi analyserar arbetsmarknaden är befolkningen i arbetsför ålder (20-64 år) av särskilt intresse då de teoretiskt sett kan vara tillgängliga för arbetsmarknaden. Personer som är sysselsatta eller arbetslösa definieras som “i arbetskraften” - studenter samt övriga, dvs föräldralediga och sjukskrivna ingår i “inte i arbetskraften” och står därmed inte till arbetsmarknadens förfogande.
Generellt indikerar en hög andel sysselsatta och en låg andel arbetslösa att utbildningsgruppen har en god arbetsmarknadsetablering. För vissa utbildningsgrupper är dock andelen i studier hög, ofta beroende på att utbildningen är högskoleförberedande eller en pågående universitetsutbildning. Detta är i regel inget negativt, utan tvärtom fördelaktigt på sikt då personerna stärker sin anställningsbarhet. Däremot kan det förekomma att personer väljer att studera tillfälligt trots att de egentligen vill arbeta men inte hittat ett jobb.
En utbildningsgrupps ålderssammansättning påverkar också graden av arbetsmarknadsetablering. Till exempel kommer en yngre åldersgrupp ha en högre andel föräldralediga än en äldre utbildningsgrupp. Även andelen födda utanför Sverige kan påverka utfallet för enskilda utbildningsgrupper, då det visat sig att vistelsetid i landet har stor påverkan på arbetsmarknadsutfall.
För att kunna jämföra hur väletablerade personer med utbildningen är på arbetsmarknaden behöver den ställas i relation till andra utbildningsgrupper. Eftersom vissa utbildningar primärt är studieförberedande och ålderssammansättningen kan variera används är två mått: andel sysselsatta + andel i studier (tillsammans kallat aktivitetsgrad) samt andelen arbetslösa av arbetskraften. Genom att mäta andelen arbetslösa av arbetskraften (personer i sysselsättning och arbetslöshet) får vi ett mer exakt mått på arbetslösheten, alltså hur stor andel som aktivt söker arbete men är arbetslösa.
Som referens används den genomsnittliga arbetslösheten och aktivitetsgraden för hela den arbetsföra befolkningen i regionen. I grafen ovan syns också samtliga enskilda utbildningsgrupper, och spridningen mellan dem är relativt stor. Inom vissa utbildningar är sysselsättningen mycket hög medan andra ligger närmare eller under genomsnittet. Variationerna mellan utbildningarna kan bero på demografiska faktorer men speglar i regel också hur efterfrågade utbildningarna är på arbetsmarknaden. Det är dock viktigt att komma ihåg att måtten i grafen inte säger något om personerna med utbildningen har ett yrke som matchar utbildningen.
Matchning och pendling
I tidigare avsnitt studerades hur många inom utbildningsgruppen som har ett arbete. I detta avsnitt studeras hur många av dem har ett yrke som matchar deras utbildning.
En person som har ett yrke som matchar både ämnesinriktning och nivå anses som helt matchad. En socionomutbildad som arbetar som socialsekreterare är till exempel helt matchad, eftersom yrket är inom relevant ämne och kräver nivå (i detta exempel eftergymnasial utbildning). En person kan också vara delvis matchad, exempelvis en högskoleingenjör som arbetar som maskinoperatör. I detta fall stämmer ämnesinriktningen men inte utbildningsnivån, eftersom yrket är att betrakta som gymnasialt. I de fall där varken nivå eller ämnesinriktning stämmer klassificeras detta som inte matchad. Ett exempel är en förskollärarutbildad som arbetar som butiksmedarbetare.
Hur stor andel av en utbildningsgrupp som har ett matchande yrke säger något om efterfrågan på den specifika utbildningen. Om en hög andel arbetar inom matchande yrken är detta ett tecken på att det råder god efterfrågan. En låg matchningsgrad kan omvänt tyda på att utbudet överstiger efterfrågan och att konkurrensen om relevanta tjänster är hög, vilket tvingar personer med utbildningen att ta andra yrken. Andra faktorer som kan påverka matchningsgraden är om vissa utbildningsgrupper av olika anledningar söker sig bort från relevanta yrken.
Ett viktigt tillägg är att “delvis matchad” inte nödvändigtvis är ett problem. Klassningarna baseras på formell utbildning och tar inte hänsyn till erfarenhet och arbetsplatsförlagd kompetensutveckling. Exempelvis anses en högskoleingenjör med ett civilingenjörsyrke endast vara delvis matchad, men i praktiken kan personen ha tillräckliga kunskaper genom erfarenhet och kompetensutveckling.
För att sätta utbildningens matchning i perspektiv behöver vi göra två jämförelser: dels hur Halland står sig i förhållande till riket, dels hur utbildningen står sig i förhållande till andra utbildningar i Halland. Tillsammans ger detta en bra bild av utbildningens ställning i relation till andra utbildningar vad gäller matchning. Grafen visar både en regional jämförelse (Halland mot riket) och utbildningens position bland andra utbildningar i Halland. Att jämföra matchning mellan Halland och riket ger insikt i regionala särdrag och hur väl den lokala efterfrågan överensstämmer med arbetskraftsutbudet. Bättre matchning i Halland tyder på god regional efterfrågan. Sämre matchning kan bero på färre arbetsgivare lokalt eller att utbildade söker sig till andra regioner. För vissa specialiserade utbildningar är lägre regional matchning naturligt eftersom relevanta jobb koncentreras geografiskt.
Den sysselsatta befolkningen i en region kan delas upp i natt- och dagbefolkning. Nattbefolkningen består av personer som bor och arbetar i regionen samt utpendlare. Gemensamt för dem är att de bor i regionen. När vi studerar nattbefolkningen får vi en bild av hur många i regionen som är i arbete, oavsett var de arbetar. Dagbefolkningen består av personer som bor och arbetar i regionen samt inpendlare, alltså de som har sin arbetsplats här. Detta ger oss en bild av vilka kompetenser som arbetsmarknaden i regionen anställer.
Storleksskillnaden mellan natt- och dagbefolkningen beror på antalet in- och utpendlare. Om nattbefolkningen är större än dagbefolkningen innebär det att fler pendlar ut från regionen än in till den. Omvänt innebär en större dagbefolkning att inpendlingen är större än utpendlingen.
Om nattbefolkningen är större än dagbefolkningen betyder det att fler med utbildningen bor i Halland än arbetar här, Om nattbefolkningen är större än dagbefolkningen betyder det att fler med utbildningen bor i Halland än arbetar här, vilket gör att regionen förlorar kompetens. Detta kan tyda på brist på arbetstillfällen som efterfrågar utbildningen, eller att arbetsgivare i grannregioner har större dragningskraft. Om dagbefolkningen är större än nattbefolkningen arbetar fler med utbildningen i regionen än som bor här. Detta kan tolkas som stark efterfrågan och att regionen har attraktiva arbetsgivare för utbildningsgruppen.
Det är viktigt att komma ihåg att länsgränserna är en administrativ indelning. Beroende på var man bor är det inte säkert att man har närmare till en relevant arbetsgivare i den egna regionen. Det är heller inte per definition negativt att människor arbetar i andra regioner än där de bor, utan kan snarare ses som ett tecken på att personer i regionen har tillgång till en stor arbetsmarknadsregion.
Framtidsprognoser
Vad är framskrivningen?
SCB:s Regionala Trender och Prognoser är en framskrivning som består av två delar: tillgång och efterfrågan på arbetskraft. Tillgången visar hur många utbildade som beräknas stå till arbetsmarknadens förfogande i länet, medan efterfrågan visar arbetsmarknadens behov av utbildade. Dessa jämförs för 46 olika utbildningsgrupper, uppdelat per län.
Framskrivningen är ett basscenario som bygger på antaganden utifrån historiska trender. Den tar inte hänsyn till förändringar som ännu inte syns i statistiken, exempelvis företagsetableringar, tekniksprång, AI och att Sverige ska ha nettonollutsläpp av växthusgaser senast år 2045. I den framtida tillgången ingår inte heller utbildningssatsningar som ännu inte är genomförda.
Tillgång – hur beräknas den?
Tillgången visar hur många utbildade som beräknas stå till arbetsmarknadens förfogande i länet. Tillgången är inte detsamma som samtliga personer med en viss utbildning som bor i länet. Utpendlare – personer som bor i länet men arbetar i ett annat län – räknas bort från tillgången, medan inpendlare räknas till. Tillgången speglar den arbetskraft som faktiskt är tillgänglig för länets arbetsmarknad, vilket gör pendlingsbalansen till en viktig faktor i framskrivningen.
Tillgången bygger på följande komponenter:
- Examination: Det framtida antalet elever i gymnasiets årskurs 1 utgår från SCB:s regionala befolkningsframskrivning över antalet 16-åringar. Andelen 16-åringar som börjar gymnasiet och hur de fördelar sig på olika program antas motsvara genomsnittet av höstterminerna 2023 och 2024. Andelen som avslutar gymnasieskolan med gymnasial kompetens baseras på genomsnittet för åren 2019–2023. För yrkeshögskola baseras beräkningarna på genomsnittet av antagna åren 2021–2023 och andelen examinerade på genomsnittet för åren 2020–2023. För högskola baseras antalet nybörjare på läsåren 2022/2023 och 2023/2024, och andelen examinerade på de fyra läsåren 2019/2020–2022/2023.
- Vidareutbildning: Andelen som vidareutbildar sig inom respektive utbildningsgrupp och län antas motsvara genomsnittet för åren 2019–2023.
- In- och utvandring: Totalt antal in- och utvandrare utgår från SCB:s regionala befolkningsframskrivning från 2024. In- och utvandrares fördelning efter utbildning antas motsvara mönstret för åren 2010–2020.
- Inrikes flytt: Andelen som flyttar från ett län med en viss utbildning och i en viss ålder baseras på historiska mönster för åren 2018–2023. Antalet utflyttare från länen fördelas sedan som inflyttare efter tidigare observerat mönster under samma period.
- Pensionsavgångar: Vid vilken ålder personer med olika utbildningar går i pension baseras på arbetskraftstal per län, ålder och utbildning för åren 2021–2023. Pensionsavgångarna skiljer sig således mellan olika utbildningar. Avgången till pension antas ske två år senare år 2040 jämfört med idag.
- Pendling: Andelen med en viss utbildning som beräknas pendla ut från länet till arbete i annat län baseras på historiska mönster för åren 2021–2023. Antalet utpendlare fördelas sedan som inpendlare i länen efter tidigare observerat mönster under samma period. Framskrivningen tar inte hänsyn till förändrade flytt- och pendlingsmönster som kan uppstå till följd av ett förändrat arbetsmarknadsläge.
Efterfrågan – hur beräknas den?
Efterfrågan visar arbetsmarknadens behov av utbildade och byggs upp i flera steg:
- Näringsgrensframskrivning: Framskrivningen av den nationella efterfrågan på arbetskraft inom olika näringsgrenar bygger på historisk utveckling och SCB:s befolkningsframskrivning 2024 samt antaganden från bland annat Konjunkturinstitutets långsiktiga basscenario från september 2024 med jämviktsmodellen EMEC. Konsultföretaget WSP har därefter regionaliserat den nationella framskrivningen per näringsgren med Raps-modellen (Regionalt analys- och prognossystem).
- Demografidriven efterfrågan: Den framtida efterfrågan på arbetskraft inom utbildning, hälso- och sjukvård och äldreomsorg baseras på regionernas framtida demografiska utveckling enligt SCB:s regionala befolkningsframskrivning, med antagande om i huvudsak oförändrad personaltäthet och vårdkonsumtion (viktad efter ålder).
- Yrkesstruktur: Yrkesstrukturen per näringsgren fram till år 2040 grundar sig på antaganden utifrån trender och mönster i data från SCB:s yrkesregister åren 2018–2021, vilka sedan appliceras på framskrivningens basår 2023.
- Utbildningsväxling: Utbildningsstrukturen per yrkesgrupp fram till år 2040 baseras på matchningsbedömningar mellan utbildning och yrke i SCB:s matchningskarta. Utbildningsväxlingen innebär dels att kompetenskraven antas fortsätta att öka inom många yrken, dels att arbetsgivarna i högre utsträckning antas efterfråga arbetskraft med formell utbildning som matchar yrket vid nyrekrytering. Utbildningsväxlingen påverkar i många fall efterfrågan starkt. Inom hälso- och sjukvård ger dock utbildningsväxlingen liten effekt på grund av legitimationskrav inom många yrken.
SCB:s balanstal
SCB använder ett balanstal för att bedöma arbetsmarknadsläget år 2040. Balanstalet beräknas genom att skillnaden mellan den beräknade tillgången och efterfrågan år 2040 divideras med efterfrågan år 2040 för att därefter multipliceras med 100:
Balanstal (%) = (Tillgång − Efterfrågan) / Efterfrågan × 100
Balanstalet visar hur stort gapet mellan tillgång och efterfrågan beräknas bli år 2040 i procent av efterfrågan. Ett negativt tal innebär att tillgången är mindre än efterfrågan (risk för brist), ett positivt tal innebär överskott.
SCB:s bedömningsskala (standardfall):
| Balanstal | Bedömning |
|---|---|
| < −30 % | Stor brist |
| −30 till −15 % | Brist |
| −15 till −10 % | Viss brist |
| −10 till +10 % | Balans |
| +10 till +15 % | Visst överskott |
| +15 till +30 % | Överskott |
| > +30 % | Stort överskott |
Det kan således finnas mindre obalanser mellan tillgång och efterfrågan trots att bedömningen är balans.
Specialfall: Utbildningsgrupper med initial brist
För 10 av de 46 utbildningsgrupperna påverkas bedömningarna utöver balanstalen även av arbetsmarknadsläget vid framskrivningens början. Det handlar primärt om legitimationsyrken. Att bedömningarna görs på annat sätt för dessa utbildningsgrupper beror på att efterfrågan i framskrivningen riskerar att underskattas – bristen består ofta av vakanta tjänster som inte har kunnat tillsättas, snarare än av att personer med andra utbildningar anställts istället. Eftersom det inte finns tillräckligt bra information om bristens storlek är det inte möjligt att kvantitativt ta hänsyn till den i beräkningen av efterfrågan.
De 10 utbildningsgrupperna är: psykologutbildning, apotekar- och receptarieutbildning, arbetsterapeututbildning, fysioterapeututbildning, biomedicinsk analytikerutbildning, läkarutbildning, sjuksköterskeutbildning (grundnivå), specialistsjuksköterskeutbildning, tandläkarutbildning samt gymnasial el-, automations-, dator- och kommunikationsteknisk utbildning.
Bedömningsskala vid initial brist:
| Balanstal | Bedömning vid initial brist |
|---|---|
| < −30 % | Kraftigt ökad brist |
| −30 till −10 % | Ökad brist |
| −10 till 0 % | Brist (kvarstår) |
| 0 till +10 % | Viss brist |
| +10 till +15 % | Balans |
| +15 till +30 % | Visst överskott |
| > +30 % | Överskott |
Utgångspunkten är att om det är brist på utbildade vid framskrivningens början samtidigt som tillgång och efterfrågan utvecklas ungefär lika under prognosperioden (balanstal mellan −10 och +10 %), antas det bli fortsatt brist år 2040. För att uppnå ett mer balanserat arbetsmarknadsläge år 2040 krävs att tillgången ökar tydligt starkare än efterfrågan (balanstal på +10 till +15 %).
Region Hallands anpassningar
Region Halland har gjort två anpassningar jämfört med SCB:s metodik. SCB:s bedömningar – både avseende initial brist och slutbedömningen av arbetsmarknadsläget år 2040 – används oförändrade.
1. Uppskattning av dold efterfrågan vid initial brist
SCB:s metodik hanterar initial brist genom en kvalitativ justering av bedömningsskalan, utan att kvantifiera den dolda efterfrågan. Region Halland har valt att uppskatta den dolda efterfrågan genom att räkna upp efterfrågan med 15 % för utbildningar där SCB bedömer att det föreligger brist i utgångsläget.
Den faktiska storleken på den dolda efterfrågan är inte känd – varken för SCB eller för Region Halland. Uppräkningen på 15 % är en uppskattning gjord av Region Halland för att åskådliggöra problemet. Uppskattningen baseras på att SCB:s justerade bedömningsskala kräver ett balanstal på +10 till +15 % för att uppnå balans vid initial brist. Region Halland har valt det övre intervallet, det vill säga 15 %.
2. Förenklat balansmått
Istället för SCB:s balanstal använder Region Halland kvoten tillgång/efterfrågan, uttryckt i procent:
Täckningsgrad (%) = Tillgång / Efterfrågan × 100
Måttet är enklare att tolka: 100 % innebär balans, under 100 % innebär brist, över 100 % innebär överskott. Exempelvis innebär 85 % att tillgången täcker 85 % av efterfrågan.
Viktigt att beakta
Framskrivningen är ett scenario, inte en prognos – den visar vad som händer om historiska mönster fortsätter. Det viktigaste budskapet i framskrivningen är bedömningen för år 2040, inte det exakta antalet i tillgången och efterfrågan på arbetskraft.
Brist innebär inte per automatik att lediga tjänster inte kommer att tillsättas, och överskott innebär inte nödvändigtvis att ett visst antal personer kommer att bli arbetslösa. Däremot kan det innebära att individernas val av utbildning, statens och regionernas styrning av utbildningsresurserna och arbetsgivarnas efterfrågan på olika utbildningsgrupper kan behöva anpassas för att hantera eventuella obalanser på arbetsmarknaden. Regionala obalanser mellan tillgång och efterfrågan kan också medföra en anpassning i individernas flytt- eller pendlingsmönster.
Källa: SCB, Regionala Trender och Prognoser 2025. För mer information om metod och antaganden, se Antaganden i korthet och Så är bedömningarna gjorda.