Bakgrund och syfte

Följande rapport är framtagen av Region Halland. Vi, tillsammans med övriga regioner, har ett statligt uppdrag att främja en god näringslivsutveckling. Att skapa förutsättningar för en god näringslivsutveckling kräver kunskap om näringslivets förutsättningar. Syftet med rapporten är därför att beskriva det halländska näringslivets utveckling, styrkor och utmaningar.

Rapporten har en bred ansats och är framtagen med Region Hallands strategier och målbilder som utgångspunkt. Hållbar tillväxt är det övergripande målet i Hallands strategi för hållbar tillväxt 2021 – 2028. Strategin innehåller dessutom tre strategiska mål som behöver uppnås för att nå den övergripande målbilden. Ett av målen knyter särskilt an till näringslivets utveckling och säger att Halland ska vara En region med internationell konkurrenskraft och hållbar tillväxt. Rapporten tjänar följaktligen som underlag för att beskriva förutsättningarna för att nå målen för strategiperioden.

Rapporten är en del av en serie som syftar till att beskriva utvecklingsförutsättningarna i Halland och arbetet med Hallands strategi för hållbar tillväxt 2021–2028. Övriga rapporter i serien är:

För frågor om rapportens innehåll kontakta regionen@regionhalland.se.

Regionernas ansvar och näringslivets betydelse för regional utveckling

Näringslivet har stor betydelse för regional utveckling. Ett konkurrenskraftigt näringsliv skapar arbetstillfällen och försörjningsmöjligheter. Det genererar i sin tur skatteintäkter som bidrar till att finansiera välfärden. Dessutom kan företags innovationer medverka till att lösa samhällsutmaningar, såsom en ökad försörjningsbörda eller ett varmare klimat.

Regionerna är en av många aktörer som arbetar med näringslivsutveckling och det finns flera verktyg för att göra detta. Regionerna har bland annat en samordnande roll mellan kommuner, myndigheter och näringslivsfrämjande aktörer. Regionerna finansierar också flera näringslivsinsatser såsom:

Direkta företagsstöd
Projekt (i egen regi eller inom ramen för EU:s strukturfonder)
Näringslivsfrämjande verksamheter (exempelvis ALMI)

På senare år har dessutom en stor del av regionernas utvecklingsinsatser kommit att ske inom ramarna för smart specialisering, ett centralt begrepp inom EU:s sammanhållningspolitik. Smart specialisering syftar, något förenklat, till att stärka regioners konkurrenskraft genom att identifiera och prioritera områden med potential för tillväxt.

Avgränsningar

Rapportens breda ansats kräver vissa förtydliganden om avgränsningar. För det första har rapporten ett kvantitativt perspektiv och beskriver näringslivets utveckling utifrån tillgänglig statistik. Processer inom och mellan företag, exempelvis entreprenörs- eller innovationsprocesser, är därför inte föremål för analys i rapporten.

En andra avgränsning är att rapporten inte gör några ansatser att beskriva och utvärdera effekten av näringslivsutvecklande åtgärder. Rapporten lämpar sig emellertid väl som kunskapsunderlag för planering av sådana insatser.

Rapporten är i huvudsak en deskriptiv rapport. En tredje avgränsning är därför att vi valt att fokusera på att beskriva näringslivets utveckling, snarare än att förklara varför utvecklingen ser ut som den gör.

En fjärde avgränsning, som är mycket viktig, är de geografiska områden som utgör rapportens analysenheter. I kapitlet Hallands konkurrenskraft i en nationell kontext analyserar vi utvecklingen utifrån de arbetsmarknader som Hallands kommuner är en del av. Att se till näringslivets utveckling utifrån de geografier där arbetskraft och företag faktiskt verkar är, ur ett analytiskt perspektiv, mer relevant än att utgå från länets administrativa gränser. Samtidigt har vi ett statligt uppdrag att främja utveckling inom territoriet Hallands län. Mycket av den statistik som finns tillgänglig inom området är dessutom skuren på länsnivå. I övriga kapitel utgår därför analysen från Hallands administrativa gränser och inte dess funktionella arbetsmarknadsregioner. Genomgående i rapporten görs jämförelser med riket och andra län.

I delar av rapporten analyserar vi näringslivets historiska utveckling. Vi utgår då från åren strax innan finanskrisen (som i Sverige brukar avgränsas till åren 2008 till 2009) fram till idag. För att förstå de effekter som finanskrisen haft på näringslivets utveckling och sammansättning är det viktigt att utgå från åren innan den ekonomiska nedgången började. Om vi endast analyserar perioden efter finanskrisen ser vi bara återhämtningen efter krisen, vilket för vissa branscher kan ge sken av en starkare utveckling än vad som faktiskt varit.

I analysen av Hallands branschstruktur exkluderar vi företag och anställda inom branscherna vård och omsorg, utbildning, samt offentlig förvaltning och försvar. Anledningen är att en stor majoritet av de anställda inom dessa branscher återfinns inom offentlig sektor. Det finns naturligtvis många privata arbetsgivare även inom välfärdsbranscher, exempelvis privata friskolor eller vårdbolag. Men tillväxten inom dessa branscher påverkas i hög utsträckning av lokala politiska regleringar, vilket komplicerar tolkningar av den historiska utvecklingen och jämförelser mellan regioner. Men viktigt att känna till är att många i Halland är sysselsatta inom välfärdsbranscherna, vilket vi redogör för i inledningen av kapitlet Hallands bransch- och näringslivsstruktur.

Målgrupp för rapporten är i första hand politiker och tjänstepersoner inom Region Halland, och i andra hand kommuner, myndigheter och näringslivsfrämjande aktörer i Hallands län. I tredje hand kan rapporten vara intressant för en bredare allmänhet.

Data och branschindelning

Rapportens dataunderlag kommer huvudsakligen från två datakällor: Statistiska centralbyrån (SCB) och Bisnodes företagsdatabas. Bisnodes företagsdatabas är en databas som innehåller statistik om samtliga bolag, oavsett bolagsform, i Hallands län. I enstaka fall använder vi andra datakällor, vilket vi då uppmärksammar läsaren på.

Den huvudsakliga branschindelning som används i rapporten är framtagen av Region Halland och bygger på svensk näringsgrensindelning (SNI). Se bilaga 1 för en förteckning över vilka SNI-koder som ingår i vilka branscher. Branschindelningen finns på grov och fin nivå. I de fall en annan branschindelning används uppmärksammas läsaren på detta.

Disposition

Rapporten är indelad i nio kapitel. Kapitlet Teoretiskt ramverk beskriver rapportens teoretiska utgångspunkter, samt ger en övergripande orientering i vilka faktorer som kommit att påverka ekonomisk-geografisk utveckling i Sverige de senaste decennierna.

I kapitlet Hallands konkurrenskraft i en nationell kontext beskriver vi Hallands övergripande förutsättningar och utveckling utifrån jobb- och befolkningstillväxt, produktivitet, arbetsmarknader och pendling. Utifrån ett territoriellt perspektiv redogörs för de övergripande skillnader som finns inom länet.

Kapitlet Hallands bransch- och näringslivsstruktur beskriver Hallands branschstruktur i en nationell kontext. Vi beskriver även länets näringslivsstruktur utifrån bland annat entreprenörsskap, nyföretagande, och företagens storlek.

I kapitlet Historisk utveckling och shift-share beskriver vi hur jobbtillväxten har sett ut i Halland på branschnivå. Vi gör även en shift-share-analys av utvecklingen.

I kapitlet Förädlingsvärden och produktivitet tittar vi närmare på branschernas bidrag till ekonomin i form av förädlingsvärde, samt hur arbetsproduktiviteten har utvecklats för de olika branscherna.

I kapitlet Specialisering går vi igenom olika metoder för att analysera Hallands branschstruktur utifrån ett specialiseringsperspektiv. Vi tittar på allmän specialisering, relativ specialisering och absolut specialisering.

I kapitlet Marknader undersöker vi marknadsberoenden för Halland och branscherna. Vi tittar på export, handel med andra regioner och olika internationaliseringsmått.

Kapitlet Kunskapsinnehåll handlar om näringslivets avanceringsgrad. Vi redovisar en alternativ branschstruktur som utgår från hur avancerat innehållet är i företagens verksamheter. Vi undersöker även utbildningsnivåer och andelen avancerade yrken i branscherna.

I det avslutande kapitlet Branschkategorisering kategoriseras Hallands branscher utifrån de fynd som gjorts i branschanalysen. Syftet med kategoriseringen är att ta fram en lättöverskådlig bild av Hallands näringsliv och att, kopplat till resultaten av branschkategoriseringen, spela in övergripande strategiska hänsynstaganden till det näringslivsutvecklande arbetet i Hallands län.