Konjunkturläget i Halland
Konjunkturläget
Sverige befinner sig i en lågkonjunktur. Konjunkturinstitutet prognostiserar att lågkonjunkturen når sin botten under 2024 och fortsätter under 2025.
Hushållens konsumtion fortsätter utvecklas svagt till följd av höga priser och höga räntor. Konsumtionen väntas öka igen framåt slutet av året.
Arbetslösheten bedöms nå en topp under året och sjunka under nästa år.
Inflationen minskar och väntas ligga under 2 % framåt slutet av året. Konjunkturinstitutet bedömer att fler sänkningar av styrräntan är att vänta.
Stämningsläget i ekonomin
Barometerindikatorn visar stämningsläget i ekonomin och baseras på enkätundersökningar där svenska hushåll och företag får bedöma sin ekonomiska situation.
I juni ökade barometerindikatorn med 2,2 enheter till 96,3. Barometerindikatorn pekar fortsatt på ett svagare stämningsläge än normalt (100) i den svenska ekonomin.
I juni ökade hushållens konfidensindikator med 2 enheter till 93,3. Tillförsikten ökar för hushållen men stämningsläget är fortsatt mer pessimistiskt än normalläget (100).
För första gången på nästan två år ligger konfidensindikatorerna för samtliga sektorer i näringslivet nära 100 och stämningsläget ligger därmed nära normalläget.
Stämningsläget per bransch
Konfidensindikatorn för tillverkningsindustrin ökade med 0,6 enheter till 99,2.
Konfidensindikatorn för bygg ökade med 1,2 enheter till 97,0. Uppgången förklaras av att fler företag bedömer en god utveckling i orderstocken och planerar för nyanställningar.
Detaljhandelns konfidensindikator steg med med 6,0 enheter till 98,6 i juni. Uppgången förklaras främst av en förbättrad försäljningsvolym de senaste tre månaderna.
Konfidensindikatorn för tjänstesektorn steg med 2,6 enheter till 96,9.
Inflation
I maj låg inflationstakten (enligt KPIF) på 2,3 %, vilket är samma nivå som föregående månad och strax över Riksbankens inflationsmål på 2 %.
Ur ett längre perspektiv har inflationen minskat kraftigt sedan toppen på 10,2 % i slutet av 2022. En starkt bidragande orsak till nedgången är minskade elpriser.
De senaste 12 månaderna har priserna ökat för restaurangbesök, transporttjänster samt rekreations- och kulturella tjänster. Priserna har också ökat för livsmedel och kläder.
Jobbtillväxt
Hallands näringsliv har en koncentration mot demografiskt drivna branscher som påverkas mycket av den inhemska konsumtionskraften.
Bygg, handel, hotell och restaurang och andra konsumentnära tjänster är exempel på stora branscher i Halland.
Minskad befolkningstillväxt, minskat bostadsbyggande och minskad köpkraft hos hushållen har bromsat jobbtillväxten i Halland.
I april minskade den sysselsatta dagbefolkningen i Halland med 1 % jämfört med motsvarande månad förra året. Det är den fjärde svagaste utvecklingen i riket under perioden.
Branschutveckling
Jämfört med motsvarande period förra året är offentlig förvaltning och försvar den bransch som vuxit mest under det första kvartalet (5,1 %). Andra starkt växande branscher är energi och miljö (4,9 %) och vård och omsorg (2,9 %). Nämnda tre branscher är också de som vuxit mest i faktiska tal.
De branscher som minskat mest det senaste året är utbildning (-7,1%), tillverkning (-2,5%) och bygg (-2,1 %). Nämnda branscher är även de som minskat mest i faktiska tal.
Till sommaren väntas antalet sysselsättningar öka till följd av turism och ökad efterfrågan inom servicesektorn.
Viss försiktighet behöver beaktas; företag kan byta bransch vilket kan ge en felaktig bild över branschutvecklingen.
Konkurser
19 företag gick i konkurs i Halland under maj månad. Det är en minskning med 12 företag jämfört med motsvarande månad förra året.
För att förstå omfattningen av konkurserna är det viktigt se till hur många anställda som har berörts. I maj berördes 33 anställda av konkurser, en ökning med 8 anställda jämfört med maj 2023.
Hittills i år har 173 anställda drabbats av konkurser. Det är den högsta nivån sedan 2021.
Arbetskraften
Nattbefolkningen arbetsmarknadsstatus är av stor betydelse för skattekraften i en region då man erlägger skatt där man är folkbokförd.
I april månad befinner sig 183 663 personer i arbetsför ålder i Halland. 159 390 (86,8 %) står till arbetsmarknadens förfogande (sysselsatta och arbetslösa), vilket är högre än riksgenomsnittet (84,3 %)
Befolkningens arbetsmarknadsstatus varierar över året. Till sommaren väntas arbetskraftsdeltagandet och sysselsättningen öka, i takt med att studiedeltagandet går ner.
Sysselsättningsgraden
Sysselsättningsgraden ligger under första kvartalet på 82,6% vilket är den tredje högsta nivån i landet. Sysselsättningsgraden ligger på en lägre nivå än motsvarande period förra året (82,8 %)
Sysselsättningsgraden bland utlandsfödda har ökat kraftigt sedan pandemin. Det är inom denna grupp arbetskraftsreserven finns, vilket ökningen avspeglar. Arbetskraftsreserven bland inrikes födda är begränsad.
Bland inrikes födda uppgår sysselsättningsgraden till 85,9 procent och bland utlandsfödda till 69,6 procent. Stora skillnader kvarstår men gapet har minskat från 20 till 16 procentenheter.
Arbetslöshet
I april minskar arbetslösheten för första gången på 9 månader och ligger nu på 4,3 %. Det är en högre nivå än motsvarande månad förra året (3,8 %).
Stora skillnader kvarstår mellan inrikes (2,5 %) och utrikes födda (12,4 %).
Det senate året har arbetslösheten ökat mer för män än för kvinnor. Skillnaden är en signal om att konjunkturen försämrats, då män i högre utsträckning är verksamma inom privat sektor.
Som mest ökar arbetslösheten för unga (16 – 24 år). Arbetslösheten har ökat med 1,1 procentenheter det senaste året och ligger nu på 4,8 %.
Observera att siffrorna utgår från SCB:s arbetsmarknadsstatistik som kan skilja sig från Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik.
Arbetslöshet per kommun
Samtliga kommuner har en högre arbetslöshet i april än motsvarande månad förra året. Som mest ökar arbetslösheten i Hylte (1 procentenhet).
De inomregionala skillnaderna är stora. I fallande ordning ser arbetslösheten i kommunerna ut som följande: Hylte (7,1 %), Halmstad (6,1 %), Falkenberg (4,6 %), Laholm (4,6 %), Varberg (3,5 %) och Kungsbacka (2,3 %).
Observera att siffrorna utgår från SCB:s arbetsmarknadsstatistik som kan skilja sig från Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik.
Varsel
Under maj månad berördes 60 personer i Hallands län av varsel, vilket är den högsta nivån för en månad hittills i år, men färre än motsvarande period förra året (144).
Totalt har 221 personer berörts av varsel hittills i år, vilket är lägre än samma period förra året (394).
Nyanmälda platser
Antalet lediga jobb ger en aktuell bild av efterfrågan på arbetsmarknaden. Statistiken har en stark korrelation med konjunkturutvecklingen.
När antalet lediga jobb ökar pekar det mot en positiv konjunkturutveckling och ett ökat behov av arbetskraft. När utvecklingen går åt motsatt håll, de lediga jobben minskar, är det en indikation på att arbetsmarknaden bromsar in.
I maj 2024 finns det 2265 lediga ute på Arbetsförmedlingens platsbank vilket är en betydligt lägre nivå än motsvarande period förra året (5545) och den lägsta nivån för maj månad sedan 2020.
Befolkningsutveckling
Befolkningstillväxten i Halland har, liksom i riket som helhet, bromsat in rejält. Anledningen är ett minskat barnafödande och färre inflyttningar än tidigare.
Det är tänkbart att boenderegioner med villaprofil (likt Halland) drabbas något hårdare givet osäkerheten på bostadsmarknaden.
Under första kvartalet i år minskade Hallands befolkning med 312 invånare, vilket är en historiskt låg tillväxt.
Samtliga kommuner förutom Varberg (som ökade med 68 invånare) minskade i befolkning under årets första kvartal.
Kungsbacka såg den största minskningen i faktiska tal (-150). I procent minskade Hylte mest (-0,5 %).
