Konjunkturläget i Halland
Konjunkturläget
Sverige befinner sig sedan 2023 i en lågkonjunktur.
Hög inflation och höga räntor har kraftigt minskat hushållens konsumtion.
Hushållen är fortsatt återhållsamma och återhämtningen går långsammare än väntat, trots att inflationen och bolåneräntorna sjunkit.
Svag utveckling i euroområdet hämmar svensk export.
Konjunkturen väntas vända först under mitten av 2025, men lågkonjunkturen bedöms ligga kvar även under 2026.
Stämningsläget i ekonomin
Barometerindikatorn visar stämningsläget i svensk ekonomi.
Ett värde på 100 (det historiska genomsnittet) motsvarar ett normalt stämningsläge i ekonomin.
I december var Barometerindikatorn oförändrad på 97,5, vilket signalerar om ett fortsatt svagare stämningsläge än normalt.
Hushållens konfidensindikator sjönk kraftigt i december efter att ha stigit i över ett år. Indikatorn ligger nu åter under det historiska genomsnittet.
Konfidensindikatorn för näringslivet fortsatte att stiga i december och ligger nu i nivå med det historiska genomsnittet för första gången sedan hösten 2022.
Stämningsläget per bransch
Tillverkningsindustrin och tjänstesektorn fortsätter visa på ett svagare stämningsläge än normalt.
Stämningsläget inom bygg och anläggning har förbättrats och ligger nu i nivå med det historiska genomsnittet.
Men det är stor skillnad i stämningsläge inom byggsektorn, där husbyggare uppvisar ett betydligt sämre stämningsläge än anläggare.
Stämningsläget inom detaljhandeln fortsätter öka och ligger på höga nivåer i förhållande till det historiska genomsnittet.
Inflation
I november låg inflationstakten (enligt KPIF) på 1,8 %, vilket är en ökning från oktober då den var 1,5 %.
Ur ett längre perspektiv har inflationen minskat kraftigt sedan toppen på 10,2 % i slutet av 2022.
De senaste 12 månaderna har priserna ökat för bland annat rekreationstjänster, restaurangbesök, livsmedel och kläder, men minskat för bland annat drivmedel och teleutrustning.
Även hushållens hushållens räntekostnader för boende har minskat det senaste året, vilket inte fångas av KPIF då måttet utgår från fasta boenderäntor för att inte direkt påverkas av förändringar i penningpolitiken.
Jobbtillväxt
Hallands näringsliv har en koncentration mot branscher som påverkas mycket av inhemsk konsumtionskraft.
Bygg, handel, hotell och restaurang och andra konsumentnära tjänster är exempel på stora branscher i Halland.
Minskad befolkningstillväxt, minskat bostadsbyggande och minskad köpkraft hos hushållen har bidragit till att jobbtillväxten bromsat in.
Den sysselsatta dagbefolkningen i Halland har minskat med 1,3 % jämfört med motsvarande månad förra året, vilket är den sjunde svagaste utvecklingen i riket under perioden.
Branschutveckling
Jämfört med motsvarande kvartal förra året är energi och miljö den bransch som vuxit mest det senaste året (3,1 %).
Andra starkt växande branscher är myndigheter och försvar (2,7 %) och finans och försäkring (2 %). Myndigheter och försvar är den bransch som vuxit mest i faktiska tal (243).
De branscher som minskat mest det senaste året är bygg (-4,5%), transport (-4,3%) och IKT (-3,8 %). I faktiska tal minskar bygg (-588 sysselsatta) och tillverkning (-494 sysselsatta) mest.
Viss försiktighet behöver beaktas; företag kan byta bransch vilket kan ge en felaktig bild över branschutvecklingen.
Konkurser
21 företag gick i konkurs i Halland under december. Det är lika många företag som motsvarande månad förra året.
För att förstå omfattningen av konkurserna är det viktigt se till hur många anställda som har berörts. I december berördes 42 anställda av konkurser, vilket är tre färre än motsvarande månad förra året.
Under 2024 drabbades totalt 449 anställda av konkurser. Det är den högsta nivån sedan 2020.
Arbetskraften
Nattbefolkningens arbetsmarknadsstatus är av stor betydelse för skattekraften i en region då man erlägger skatt där man är folkbokförd.
I oktober månad befinner sig 184 188 personer i arbetsför ålder i Halland.
159 470 personer (86,6 %) står till arbetsmarknadens förfogande (sysselsatta och arbetslösa), vilket är högre än riksgenomsnittet (84,2 %)
Befolkningens arbetsmarknadsstatus varierar under året. Till sommaren ökar arbetskraftsdeltagandet och sysselsättningen i takt med att studiedeltagandet går ner.
Sysselsättningsgraden
Sysselsättningsgraden ligger under det tredje kvartalet på 84,3% vilket är den fjärde högsta nivån i landet.
Sysselsättningsgraden ligger på en lägre nivå än motsvarande period förra året (84,9 %).
Sysselsättningsgraden bland utlandsfödda har ökat kraftigt sedan pandemin. Det är inom denna grupp arbetskraftsreserven finns, vilket ökningen avspeglar. Arbetskraftsreserven bland inrikes födda är begränsad.
Bland inrikes födda uppgår sysselsättningsgraden till 87,5 procent och bland utlandsfödda till 71,6 procent. Stora skillnader kvarstår men gapet har minskat från 20 till 16 procentenheter.
Arbetslöshet
I oktober ökar arbetslösheten för fjärde månaden i rad och ligger nu på 4,5 %. Det är en högre nivå än motsvarande månad förra året (3,7 %).
Stora skillnader kvarstår mellan inrikes (2,7 %) och utrikes födda (12,3 %).
Det senaste året har arbetslösheten ökat mer för män än för kvinnor. Skillnaden är en signal om att konjunkturen försämrats, då män i högre utsträckning är verksamma inom privat sektor.
Som mest ökar arbetslösheten för unga (16 – 24 år). Arbetslösheten har ökat med 1,6 procentenheter det senaste året och ligger nu på 5,5 %.
Arbetslöshet per kommun
Samtliga kommuner har en högre arbetslöshet i oktober än motsvarande månad förra året. Som mest ökar arbetslösheten i Hylte (+1,8 procentenheter).
De inomregionala skillnaderna är stora.
I fallande ordning ser arbetslösheten i kommunerna ut som följande: Hylte (7,4 %), Halmstad (6,3 %), Laholm (4,7 %), Falkenberg (4,4 %), Varberg (3,4 %) och Kungsbacka (2,6 %).
Skillnaderna förklaras bland annat av kommunernas koppling till större arbetsmarknader, den lokala arbetsmarknadens utveckling och demografiska faktorer.
Varsel
Under november berördes 60 personer i Hallands län av varsel, vilket är en lägre nivå än november förra året (84)
Totalt har 878 personer berörts av varsel under perioden januari till november, vilket är den högsta nivån för perioden sedan 2020 (då varslades 1833 personer under samma period).
Viktigt att beakta är att ett varsel inte alltid leder till en uppsägning.
Nyanmälda platser
Antalet lediga jobb ger en aktuell bild av efterfrågan på arbetsmarknaden. Statistiken har en stark korrelation med konjunkturutvecklingen.
När antalet lediga jobb ökar pekar det mot en positiv konjunkturutveckling och ett ökat behov av arbetskraft.
När utvecklingen går åt motsatt håll, de lediga jobben minskar, är det en indikation på att arbetsmarknaden bromsar in.
I november 2024 fanns det 2314 lediga ute på Arbetsförmedlingens platsbank vilket är den lägsta nivån för november månad under den senaste femårsperioden.
Befolkningsutveckling
Befolkningstillväxten i Halland har, liksom i riket, bromsat in. Inbromsningen beror på ett minskat barnafödande och ett lägre flyttningsöverskott.
Det är tänkbart att boenderegioner med villaprofil (likt Halland) har drabbats något hårdare givet osäkerheten på bostadsmarknaden.
Efter en historiskt låg befolkningsökning under början av året har nu tillväxten ökat.
Under det tredje kvartalet ökar Hallands befolkning med 607 invånare. Det är en större ökning än motsvarande period förra året, men ur ett historiskt perspektiv en fortsatt låg nivå.
