Kompetensförsörjning i Halland

Kompetensförsörjning i Hallands län

Introduktion

Region Halland har ett statligt uppdrag att följa och analysera kompetensförsörjningen i Hallands län. Ytterst syftar uppdraget till att främja en framgångsrik matchning på länets arbetsmarknad. Målet är att invånarna ska komma i arbete och att arbetsgivare ska hitta den kompetens som de behöver för att kunna konkurrera på världsmarknaden eller leverera välfärd till länets invånare.

Följande rapport syftar till att ge en sammanhållen bild av hur dagens arbetsmarknad ser ut i Hallands län och vilka utmaningar den står inför i idag men också i framtiden. Rapporten är en del av en serie som syftar till att beskriva utvecklingsförutsättningarna i Halland och arbetet med Hallands strategi för hållbar tillväxt 2021 – 2028. Övriga rapporter i serien är:

Rapporten uppdaterades senast 2024-07-11. Kapitlet Aktuell efterfrågan på arbetsmarknaden uppdateras varje månad. Övriga delar av rapporten uppdateras när ny statistik publiceras, men också med anledning av utvecklade resonemang och visualiseringar. Prognoserna som finns i rapporten uppdateras inte med samma regelbundenhet. För frågor om rapportens innehåll kontakta regionen@regionhalland.se.

Disposition

Rapporten är indelad i sju kapitel:

I rapportens första kapitel Aktuell efterfrågan på arbetsmarknaden återges en aktuell och övergripande bild av efterfrågan på arbetskraft i Halland, baserat på platsannonsdata från Arbetsförmedlingen.

I det andra kapitlet Bakgrund och teori beskriver vi hur begreppet kompetensförsörjning kan förstås och vilka strategier som kan användas för att förbättra den i en region. Kapitlet ger också läsaren en grundläggande förståelse för vad det är som påverkar förutsättningarna för en framgångsrik kompetensförsörjning och hur den svenska arbetsmarknaden har utvecklats under de senaste decennierna.

I kapitlet Arbetsmarknadsbehoven i Halland med omnejd beskriver vi hur länets branschsammansättning ser ut, hur länets arbetsgivare klarar dagens kompetensförsörjning samt hur deras behov har förändrats över tid. Kapitlet ger med andra ord svar på hur den samlade efterfrågan på arbetskraft ser ut inom länet.

I kapitlet Arbetskraftstillgång i Halland byter vi från ett arbetsgivarperspektiv till ett arbetstagarperspektiv och studerar bland annat hur arbetsdeltagandet ser ut bland länets invånare och hur arbetskraftstillväxten har sett ut över tid. Vidare beskriver vi i detta kapitel hur utbildningsnivån ser ut i länet och vilka utbildningsinriktningar som arbetskraften har samt hur dessa skiljer sig åt beroende på könstillhörighet.

I det femte kapitlet Matchning i Halland sammanförs arbetsgivar- och arbetstagarperspektivet genom att vi studerar hur väl de båda parterna möts. Konkret sker detta genom att statistik presenteras över hur stor andel av befolkningen som är i arbete, i vilken utsträckning de arbetar med sådant som de är utbildade till samt om arbetsgivarna upplever att deras kompetensbehov är uppfyllda.

I det sjätte kapitlet Prognos över tillgång och efterfrågan blickar vi framåt och beskriver hur länet förväntas växa fram till 2035, både i tillgång (personer i arbetsför ålder) och efterfrågan (antalet sysselsatta). Vi diskuterar sedan vilka implikationer det prognostiserade utvecklingen kan få för kompetensförsörjningen i Halland.

I det sjunde och avslutande kapitlet Områdesfördjupningar ges läsaren möjlighet att fördjupa sig mer i hur olika utbildningsinriktningar klarar sig på dagens arbetsmarknad och hur tillgången och efterfrågan på dem bedöms att vara år 2035.

Ordlista

Nedan finns förklaringar till viktiga begrepp som förekommer genomgående i rapporten.

Sysselsatta och sysselsättningsgrad
Personer som är sysselsatta har ett arbete, antingen som anställd eller som företagare. Personer som inte är sysselsatta kan bland annat vara i studier, sjukskrivna, föräldralediga eller arbetslösa. Endast personer som är i sysselsättning och arbetslösa, den så kallade arbetskraften, anses stå till arbetsmarknadens förfogande. Sysselsättningsgraden är andelen personer i nattbefolkningen som är sysselsatta. När vi tittar på sysselsatta och sysselsättningsgrad i den här rapporten fokuserar vi på befolkningen i åldrarna 20-64 år, i enlighet med internationell standard.

Arbetslösa och arbetslöshet
Arbetslösa är personer som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen (öppet arbetslösa eller arbetslösa i program). Arbetslösheten beräknas genom att dividera antalet arbetslösa med antal personer i arbetskraften. Till arbetskraften räknas de som är arbetslösa eller sysselsatta. Arbetsförmedlingen beräknar arbetslösheten för befolkningen i åldrarna 16-65 år.

Nattbefolkning
Nattbefolkningen består av de personer som är folkbokförda i en region. När vi studerar nattbefolkningen får vi information om hur hallänningen försörjer sig och hur arbetskraftsutbudet ser ut i regionen. Den sysselsatta nattbefolkningen omfattar de som bor och arbetar i regionen, samt utpendlare. Den sysselsatta nattbefolkningen är ett intressant regionalekonomiskt mått, bland annat då denna population har gemensamt att de betalar skatt i regionen.

Dagbefolkning
Dagbefolkningen består av de personer som bor och arbetar i regionen, samt inpendlare. Alla i dagbefolkningen är sysselsatta. Dagbefolkingen har gemensamt att de har sin arbetsplats i regionen. När vi studerar dagbefolkningens får vi bland annat information om näringslivets utveckling och hur efterfrågan på kompetens ser ut hos arbetsgivare i regionen. Är dagbefolkningen större än den sysselsatta nattbefolkningen betyder det att det är fler som pendlar in till regionen, och tvärtom.

Matchningsgrad
Matchningsgraden är andelen personer bland de sysselsatta i åldern 20-64 år som har ett yrke som matchar sin utbildning, sett till inriktning och nivå. I den här rapporten fokuserar vi på nattbefolkningen när vi studerar matchningsgraden.

Matchad förvärvsgrad
Den matchade förvärvsgraden är andelen personer i nattbefolkningen 20-64 år som har ett yrke som matchar utbildningen sett till nivå och inriktning. Skillnaden mot matchningsgraden är att vi här relaterar antalet sysselsatta med ett matchande yrke till befolkningen i sin helhet och inte endast i relation till de som är i sysselsättning

Sammanfattning

Klicka här för att läsa en sammanfattning av rapporten

Om rapporten och det regionala uppdraget
Region Halland har ett statligt uppdrag att följa och analysera kompetensförsörjningen i Hallands län. Ytterst syftar uppdraget till att främja en framgångsrik matchning på länets arbetsmarknad. Följande rapport syftar därför till att ge en sammanhållen bild av hur dagens arbetsmarknad ser ut i Hallands län och vilka utmaningar den står inför i idag men också i framtiden.

På regional nivå finns huvudsakligen två strategier för att främja en god kompetensförsörjning inom territoriet: att ta tillvara den arbetskraft som finns, eller locka ny arbetskraft till regionen. På övergripande nivå har Halland, jämfört med många andra regioner, goda förutsättningar för att skapa en god kompetensförsörjning. Länet har historiskt haft en mycket god tillväxt i såväl befolkning som sysselsättning och integreringen med andra växande arbetsmarknader, framför allt Göteborgsregionen, stärker hallänningens möjligheter till försörjning såväl som halländska företags tillgång till arbetskraft.

Tillgång och efterfrågan
Kompetensförsörjning beskrivs ofta utifrån termerna tillgång och efterfrågan. Efterfrågan på arbetskraft i en region påverkas av hur branschstrukturen ser ut. I Halland återfinns många av jobben inom bygg, handel, transport, personlig service, företagsservice, hotell och restaurang samt nöje. Med andra ord har Halland en serviceintensiv branschstruktur där jämförelsevis många jobb i länet inte kräver längre utbildningar. Låga kompetenskrav är något som sänker trösklarna in på arbetsmarknaden, men samtidigt har utbildningskraven över tid ökat inom samtliga branscher i Halland.

En viktig förutsättning för en god kompetensförsörjning är att tillgången till arbetskraft svarar upp mot arbetsgivarnas efterfrågan. Det är viktigt att arbetskraften, förstått som personer i arbetsför ålder, ökar eller ligger på en stabil nivå över tid. I Halland, liksom i riket, har merparten av arbetskraftstillväxten sedan millennieskiftet skett via invandring. Men Halland är också ett av få län som fått ett tillskott av arbetskraft via inflyttning från andra delar av riket.

Många i Halland är i arbete: sysselsättningsgraden är bland de högsta i riket. Men konkurrenskraften på arbetsmarknaden varierar mellan grupper, vilket bland annat beror på skillnader i utbildningsnivå. Det råder också stora könsobalanser mellan utbildningsinriktningar vilket på sikt kan vara hämmande för kompetensförsörjningen.

Matchning och framtidens kompetensförsörjningsutmaningar
Matchning är ett centralt begrepp inom kompetensförsörjningsområdet. Graden av matchning beskriver hur väl arbetskraftens kompetensnivåer och utbildningsinriktningar svarar upp mot det som efterfrågas från arbetsgivarna. En jämförelsevis hög andel av Hallands befolkning har ett yrke som matchar både utbildningens nivå och inriktning. Samtidigt uppger många företag i Halland att brist på tillgång till rätt kompetens är ett stort hinder för framtida tillväxt.

De kommande åren väntas Halland fortsätta växa både i befolkning och sysselsättning, men efterfrågan på arbetskraft väntas växa snabbare än tillgången. Framför allt väntas efterfrågan på utbildade inom vård och omsorg öka markant till följd av en växande och allt äldre befolkning. Sannolikt kommer vi behöva ändra våra arbetssätt, men också bli bättre på att utnyttja befintlig arbetskraft, för att klara framtidens kompetensutmaningar.