Samhällsvetenskap, juridik, handel och administration

Innehåll

• Områdestrender
• Nuläge
  • Handel- och administrationsprogrammet
  • Biblioteks- och informationsvetenskaplig utbildning
  • Ekonomiutbildning
  • Personal- och beteendevetenskaplig utbildning
  • Juristutbildning
  • Journalistik och medievetenskaplig utbildning
  • Psykologutbildning
  • Samhällsvetenskap
  • Övrig utbildning inom området
  • YH-utbildning i ekonomi handel administration
  • Civ.ing; industriell ekonomi
  • Samhällsvetenskap och humanistiska programmet
  • Ekonomiprogrammet
  • >= 30 hp inom samhällsvetenskap, mfl.
  • >= 30 hp inom tjänsteområdet
• Prognos
  • Högskoleförberedande utbildning
  • Handels- och administrationsutbildning
  • Ekonomutbildning
  • Personal- och beteendevetenskap, sociologi
  • Juristutbildning
  • Journalistik och medievetenskap
  • Psykologutbildning
  • Samhällsvetenskaplig utbildning
  • Yh-utbildning i företagsekonomi, handel, administration

Inom området finns det 15 utbildningar som omfattar 39 620 personer som ingår i den halländska arbetskraften. Under 20-talet har antalet personer i arbetskraften med en utbildning inom området ökat med 1 265 personer (3,3 procent) och antalet sysselsatta med arbetsställe i Hallands län har ökat med 1 006 personer (3,3 procent).

I följande avsnitt presenteras en fördjupad analys av arbetsmarknadsläget, utvecklingen över tid samt den demografiska sammansättningen för respektive utbildning inom området. Analysen belyser såväl nuvarande situation som trender och ger en detaljerad bild av arbetsmarknadens struktur och dynamik inom de olika utbildningsinriktningarna.

Områdestrender

Sammanfattning

• Handeln har utvecklats från sin traditionella roll att erbjuda varor och tjänster till att bli en central aktör i samhällsutvecklingen genom att bidra till områden som civil beredskap, hållbara transporter, cirkulär ekonomi och välfärd.
• E-handel växer snabbt och med den ökade digitaliseringen krävs IT-kompetens för affärssystem och kundanpassning.
• Fysiska butiker minskar i antal och blir marknadsföringskanaler samtidigt som behovet av nya tjänster växer, såsom logistik, kundservice och IT-utveckling.
• För att analysera kundbeteenden, individanpassa marknadsföring och optimera digitala processer ses ökad efterfrågan på analytiker, statistiker och IT-utvecklare.
• Automatiseringen påverkar yrkesroller inom redovisning, löneadministration och juridik, med ökat fokus på rådgivning och specialisering.
• Digitalisering och hållbarhetsredovisning driver behov av kompetensutveckling och omställning.

Nuläge

Nuläge: Handel- och administrationsprogrammet

Gymnasial

I Halland finns det 6 926 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 88,7 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger över länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 84,9 procent.

Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 46,2 procent och ligger under länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 52,7 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 55,2 procent med ett helt matchande yrke.

Totalt har 5 759 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 869 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 21,3 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger under genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften minskat med 7,8 procent. Detta är en utveckling långsammare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, minskat med 7,6 procent - långsammare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom handel, tillverkning och vård och omsorg. De tre vanligaste yrkena är butikspersonal, kontorsassistenter och sekreterare och försäkringsrådgivare, företagssäljare och inköpare m.fl.. Inom utbildningsgruppen råder en överrepresentation av kvinnor (61,5%).

Nuläge: Biblioteks- och informationsvetenskaplig utbildning

Eftergymnasial

I Halland finns det 163 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 95,9 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger över länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 95,9 procent.

Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 82,7 procent och ligger över länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 82,7 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 86,5 procent med ett helt matchande yrke.

Totalt har 168 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 5 personer fler än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett positivt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 17,8 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger under genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 0,6 procent. Detta är en utveckling långsammare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, minskat med 1,2 procent - långsammare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom kultur och fritid, utbildning och offentlig förvaltning. De tre vanligaste yrkena är museiintendenter och bibliotekarier m.fl., övriga chefer inom samhällsservice och organisationsutvecklare, utredare och hr-specialister m.fl.. Inom utbildningsgruppen råder en överrepresentation av kvinnor (87,5%).

Nuläge: Ekonomiutbildning

Eftergymnasial

I Halland finns det 4 395 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 92,4 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger över länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 90,5 procent.

Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 72,7 procent och ligger över länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 77,8 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 80,9 procent med ett helt matchande yrke.

Totalt har 2 966 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 1 340 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 41 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger över genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 13,1 procent. Detta är en utveckling snabbare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, ökat med 14,5 procent - snabbare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom juridik och ekonomi, handel och tillverkning. De tre vanligaste yrkena är revisorer, finansanalytiker och fondförvaltare m.fl., banktjänstemän och redovisningsekonomer m.fl. och kontorsassistenter och sekreterare. Inom utbildningsgruppen råder en jämn könsfördelning.

Nuläge: Personal- och beteendevetenskaplig utbildning

Eftergymnasial

I Halland finns det 1 568 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 96,1 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger över länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 93,9 procent.

Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 71,6 procent och ligger över länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 76,2 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 76,2 procent med ett helt matchande yrke.

Totalt har 1 230 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 302 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 27,3 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger över genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 23 procent. Detta är en utveckling snabbare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, ökat med 21,2 procent - snabbare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom offentlig förvaltning, vård och omsorg och utbildning. De tre vanligaste yrkena är organisationsutvecklare, utredare och hr-specialister m.fl., socialsekreterare och kuratorer m.fl. och kontorsassistenter och sekreterare. Inom utbildningsgruppen råder en överrepresentation av kvinnor (78,7%).

Nuläge: Juristutbildning

Eftergymnasial

I Halland finns det 643 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 95,5 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger över länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 94,5 procent.

Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 83,8 procent och ligger över länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 86,2 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 89,2 procent med ett helt matchande yrke.

Totalt har 395 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 241 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 53,3 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger över genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 14,4 procent. Detta är en utveckling snabbare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, ökat med 10 procent - snabbare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom offentlig förvaltning, juridik och ekonomi och finans och försäkring. De tre vanligaste yrkena är jurister, organisationsutvecklare, utredare och hr-specialister m.fl. och övriga chefer inom samhällsservice. Inom utbildningsgruppen råder en överrepresentation av kvinnor (61,4%).

Nuläge: Journalistik och medievetenskaplig utbildning

Eftergymnasial

I Halland finns det 515 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 95,4 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger över länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 92,2 procent.

Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 64,2 procent och ligger över länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 74,9 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 69,5 procent med ett helt matchande yrke.

Totalt har 414 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 84 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 30,9 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger över genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 17,6 procent. Detta är en utveckling snabbare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, ökat med 17,3 procent - snabbare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom offentlig förvaltning, handel och it och kommunikation. De tre vanligaste yrkena är marknadsförare och informatörer m.fl., författare, journalister och tolkar m.fl. och kontorsassistenter och sekreterare. Inom utbildningsgruppen råder en överrepresentation av kvinnor (72,2%).

Nuläge: Psykologutbildning

Eftergymnasial

I Halland finns det 248 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 98 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger över länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 96 procent.

Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 94,9 procent och ligger över länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 97 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 96,6 procent med ett helt matchande yrke.

Totalt har 260 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 17 personer fler än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett positivt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 23,9 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger över genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 19,2 procent. Detta är en utveckling snabbare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, ökat med 14,5 procent - snabbare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom vård och omsorg, utbildning och offentlig förvaltning. De tre vanligaste yrkena är psykologer och psykoterapeuter, universitets- och högskollärare och chefer inom hälso- och sjukvård. Inom utbildningsgruppen råder en överrepresentation av kvinnor (69%).

Nuläge: Samhällsvetenskap

Eftergymnasial

I Halland finns det 859 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 90,7 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger över länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 88,9 procent.

Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 61,1 procent och ligger över länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 69,4 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 68,5 procent med ett helt matchande yrke.

Totalt har 663 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 179 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 37,2 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger över genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 16,4 procent. Detta är en utveckling snabbare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, ökat med 22,3 procent - snabbare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom offentlig förvaltning, utbildning och vård och omsorg. De tre vanligaste yrkena är organisationsutvecklare, utredare och hr-specialister m.fl., revisorer, finansanalytiker och fondförvaltare m.fl. och skatte- och socialförsäkringshandläggare m.fl.. Inom utbildningsgruppen råder en överrepresentation av kvinnor (63,3%).

Nuläge: Övrig utbildning inom området

Eftergymnasial

I Halland finns det 1 639 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 87 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger under länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 80,8 procent.

Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 51,8 procent och ligger under länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 54,9 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 65,8 procent med ett helt matchande yrke.

Totalt har 1 249 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 274 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 28,2 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger över genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften minskat med 6,2 procent. Detta är en utveckling långsammare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, minskat med 1,7 procent - långsammare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom handel, juridik och ekonomi och tillverkning. De tre vanligaste yrkena är kontorsassistenter och sekreterare, försäkringsrådgivare, företagssäljare och inköpare m.fl. och butikspersonal. Inom utbildningsgruppen råder en jämn könsfördelning.

Nuläge: YH-utbildning i ekonomi handel administration

Eftergymnasial

I Halland finns det 2 150 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 95,3 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger över länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 93,2 procent.

Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 73,4 procent och ligger över länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 82,1 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 79,3 procent med ett helt matchande yrke.

Totalt har 1 399 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 704 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 43 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger över genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 21,1 procent. Detta är en utveckling snabbare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, ökat med 21,8 procent - snabbare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom handel, juridik och ekonomi och tillverkning. De tre vanligaste yrkena är försäkringsrådgivare, företagssäljare och inköpare m.fl., kontorsassistenter och sekreterare och banktjänstemän och redovisningsekonomer m.fl.. Inom utbildningsgruppen råder en överrepresentation av kvinnor (65%).

Nuläge: Civ.ing; industriell ekonomi

Eftergymnasial

I Halland finns det 289 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 92,6 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger över länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 91,3 procent.

Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 74 procent och ligger över länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 81,7 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 82,1 procent med ett helt matchande yrke.

Totalt har 148 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 137 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 61,8 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger över genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 33,2 procent. Detta är en utveckling snabbare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, ökat med 21,3 procent - snabbare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom tillverkning, juridik och ekonomi och it och kommunikation. De tre vanligaste yrkena är civilingenjörsyrken, organisationsutvecklare, utredare och hr-specialister m.fl. och it-arkitekter, systemutvecklare och testledare m.fl.. Inom utbildningsgruppen råder en överrepresentation av män (68,3%).

Nuläge: Samhällsvetenskap och humanistiska programmet

Gymnasial

I Halland finns det 11 291 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 85,1 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger under länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 80,6 procent.

Totalt har 9 346 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 1 346 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 21,9 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger under genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften minskat med 0,6 procent. Detta är en utveckling långsammare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, ökat med 0,3 procent - långsammare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom handel, tillverkning och vård och omsorg. De tre vanligaste yrkena är butikspersonal, lagerpersonal och transportledare m.fl. och försäkringsrådgivare, företagssäljare och inköpare m.fl.. Inom utbildningsgruppen råder en jämn könsfördelning.

Nuläge: Ekonomiprogrammet

Gymnasial

I Halland finns det 4 149 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 87,8 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger över länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 86,7 procent.

Totalt har 3 277 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 821 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 28,7 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger över genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 6,1 procent. Detta är en utveckling snabbare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, ökat med 9,3 procent - snabbare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom handel, tillverkning och juridik och ekonomi. De tre vanligaste yrkena är butikspersonal, kontorsassistenter och sekreterare och försäkringsrådgivare, företagssäljare och inköpare m.fl.. Inom utbildningsgruppen råder en jämn könsfördelning.

Nuläge: >= 30 hp inom samhällsvetenskap, mfl.

Eftergymnasial

I Halland finns det 4 331 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 85,3 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger under länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 84,1 procent.

Totalt har 3 423 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 848 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 30,9 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger över genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 6,2 procent. Detta är en utveckling snabbare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, ökat med 4,2 procent - i linje med genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom handel, offentlig förvaltning och juridik och ekonomi. De tre vanligaste yrkena är butikspersonal, kontorsassistenter och sekreterare och banktjänstemän och redovisningsekonomer m.fl.. Inom utbildningsgruppen råder en jämn könsfördelning.

Nuläge: >= 30 hp inom tjänsteområdet

Eftergymnasial

I Halland finns det 454 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 86,8 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger över länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 86,2 procent.

Totalt har 386 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 65 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 26,6 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger över genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften minskat med 7,9 procent. Detta är en utveckling långsammare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, minskat med 11,9 procent - långsammare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom handel, offentlig förvaltning och vård och omsorg. De tre vanligaste yrkena är idrottsutövare och fritidsledare m.fl., butikspersonal och kontorsassistenter och sekreterare. Inom utbildningsgruppen råder en jämn könsfördelning.

Prognos

Prognos: Högskoleförberedande utbildning

Gymnasial

Prognosen visar på risk för överskott år 2035, vilket innebär att tillgången förväntas motsvara 116,5 procent av efterfrågan. Detta motsvarar ett överskott på omkring 3 160 personer som kan ha svårt att få jobb inom sitt utbildningsområde.

Utvecklingen av tillgången på personer med denna utbildning påverkas av flera faktorer. Under prognosperioden förväntas 36 874 personer genomgå utbildningen, medan 9 951 personer beräknas lämna arbetsmarknaden på grund av pensionsavgångar och ytterligare 22 220 personer genom vidareutbildning. Totalt innebär detta att 4 703 fler personer nyutexamineras jämfört med hur många som går i pension eller lämnar för annan utbildning under perioden. Inrikes flyttnetto påverkar utbudet negativt då fler med denna utbildning väntas flytta ut än in i regionen (netto 2 898 personer). Migrationsnetto bidrar positivt till utbudet då invandringen väntas överstiga utvandringen (netto 1 747 personer). Sammantaget förväntas dessa faktorer leda till en positiv utveckling av utbudet i Hallands län med cirka 3 215 personer under prognosperioden.

Efterfrågan på personer med utbildningen påverkas av flera faktorer. Branschutvecklingen bidrar positivt till efterfrågan då sysselsättningen ökar inom branscher som anställer personer med utbildningen, vilket motsvarar cirka 2 217 personer. Förändringar i yrkesstrukturen bidrar negativt till efterfrågan då yrken som matchar utbildningen blir mindre vanliga inom olika branscher, vilket motsvarar cirka 179 personer. Utbildningsväxlingen bidrar negativt till efterfrågan då arbetsmarknaden delvis omstruktureras mot andra utbildningskrav för relevanta yrken, vilket motsvarar cirka 876 personer. Sammantaget leder detta till att den halländska efterfrågan på personer med utbildningen ökar med cirka 1 162 personer under prognosperioden.

Vid slutet av prognosperioden förväntas pendlingsnettot vara negativt med cirka 3 297 personer. Detta betyder att fler med utbildningen pendlar ut från Halland (5 639 personer) än in till länet (2 342 personer).

Prognos: Handels- och administrationsutbildning

Gymnasial

Prognosen visar på relativt balanserat arbetsmarknadsläge år 2035, vilket innebär att tillgången förväntas motsvara 102,2 procent av efterfrågan. Detta motsvarar ett överskott på omkring 120 personer som kan ha svårt att få jobb inom sitt utbildningsområde.

Utvecklingen av tillgången på personer med denna utbildning påverkas av flera faktorer. Under prognosperioden förväntas 2 044 personer genomgå utbildningen, medan 4 746 personer beräknas lämna arbetsmarknaden på grund av pensionsavgångar och ytterligare 1 021 personer genom vidareutbildning. Totalt innebär detta att 3 723 färre personer nyutexamineras jämfört med hur många som går i pension eller lämnar för annan utbildning under perioden. Inrikes flyttnetto bidrar positivt till utbudet då fler med denna utbildning väntas flytta in än ut ur regionen (netto 1 165 personer). Migrationsnetto bidrar positivt till utbudet då invandringen väntas överstiga utvandringen (netto 594 personer). Sammantaget förväntas dessa faktorer leda till en minskning av utbudet i Hallands län med cirka 1 861 personer under prognosperioden.

Efterfrågan på personer med utbildningen påverkas av flera faktorer. Branschutvecklingen bidrar positivt till efterfrågan då sysselsättningen ökar inom branscher som anställer personer med utbildningen, vilket motsvarar cirka 877 personer. Förändringar i yrkesstrukturen har en mycket liten påverkan på efterfrågan då yrkesstrukturen inom branscherna väntas vara relativt stabil. Utbildningsväxlingen bidrar negativt till efterfrågan då arbetsmarknaden delvis omstruktureras mot andra utbildningskrav för relevanta yrken, vilket motsvarar cirka 2 432 personer. Sammantaget leder detta till att den halländska efterfrågan på personer med utbildningen minskar med cirka 1 596 personer under prognosperioden.

Vid slutet av prognosperioden förväntas pendlingsnettot vara negativt med cirka 793 personer. Detta betyder att fler med utbildningen pendlar ut från Halland (1 200 personer) än in till länet (407 personer).

Prognos: Ekonomutbildning

Eftergymnasial

Prognosen visar på relativt balanserat arbetsmarknadsläge år 2035, vilket innebär att tillgången förväntas motsvara 97,7 procent av efterfrågan. Detta motsvarar en brist på omkring 100 personer som inte kommer kunna rekryteras om utvecklingen fortsätter.

Utvecklingen av tillgången på personer med denna utbildning påverkas av flera faktorer. Under prognosperioden förväntas 2 846 personer genomgå utbildningen, medan 1 273 personer beräknas lämna arbetsmarknaden på grund av pensionsavgångar och ytterligare 251 personer genom vidareutbildning. Totalt innebär detta att 1 322 fler personer nyutexamineras jämfört med hur många som går i pension eller lämnar för annan utbildning under perioden. Inrikes flyttnetto bidrar positivt till utbudet då fler med denna utbildning väntas flytta in än ut ur regionen (netto 264 personer). Migrationsnetto bidrar positivt till utbudet då invandringen väntas överstiga utvandringen (netto 574 personer). Sammantaget förväntas dessa faktorer leda till en positiv utveckling av utbudet i Hallands län med cirka 1 548 personer under prognosperioden.

Efterfrågan på personer med utbildningen påverkas av flera faktorer. Branschutvecklingen bidrar positivt till efterfrågan då sysselsättningen ökar inom branscher som anställer personer med utbildningen, vilket motsvarar cirka 309 personer. Förändringar i yrkesstrukturen har en mycket liten påverkan på efterfrågan då yrkesstrukturen inom branscherna väntas vara relativt stabil. Utbildningsväxlingen bidrar positivt till efterfrågan då personer med denna utbildningsbakgrund i ökande grad efterfrågas inom relevanta yrken, vilket motsvarar cirka 1 428 personer. Sammantaget leder detta till att den halländska efterfrågan på personer med utbildningen ökar med cirka 1 768 personer under prognosperioden.

Vid slutet av prognosperioden förväntas pendlingsnettot vara negativt med cirka 1 958 personer. Detta betyder att fler med utbildningen pendlar ut från Halland (2 501 personer) än in till länet (543 personer).

Prognos: Personal- och beteendevetenskap, sociologi

Eftergymnasial

Prognosen visar på risk för överskott år 2035, vilket innebär att tillgången förväntas motsvara 117,7 procent av efterfrågan. Detta motsvarar ett överskott på omkring 280 personer som kan ha svårt att få jobb inom sitt utbildningsområde.

Utvecklingen av tillgången på personer med denna utbildning påverkas av flera faktorer. Under prognosperioden förväntas 1 178 personer genomgå utbildningen, medan 167 personer beräknas lämna arbetsmarknaden på grund av pensionsavgångar och ytterligare 110 personer genom vidareutbildning. Totalt innebär detta att 901 fler personer nyutexamineras jämfört med hur många som går i pension eller lämnar för annan utbildning under perioden. Sammantaget förväntas dessa faktorer leda till en positiv utveckling av utbudet i Hallands län med cirka 842 personer under prognosperioden.

Efterfrågan på personer med utbildningen påverkas av flera faktorer. Branschutvecklingen bidrar positivt till efterfrågan då sysselsättningen ökar inom branscher som anställer personer med utbildningen, vilket motsvarar cirka 179 personer. Förändringar i yrkesstrukturen har en mycket liten påverkan på efterfrågan då yrkesstrukturen inom branscherna väntas vara relativt stabil. Utbildningsväxlingen bidrar positivt till efterfrågan då personer med denna utbildningsbakgrund i ökande grad efterfrågas inom relevanta yrken, vilket motsvarar cirka 408 personer. Sammantaget leder detta till att den halländska efterfrågan på personer med utbildningen ökar med cirka 599 personer under prognosperioden.

Vid slutet av prognosperioden förväntas pendlingsnettot vara negativt med cirka 378 personer. Detta betyder att fler med utbildningen pendlar ut från Halland (550 personer) än in till länet (172 personer).

Prognos: Juristutbildning

Eftergymnasial

Prognosen visar på relativt balanserat arbetsmarknadsläge år 2035, vilket innebär att tillgången förväntas motsvara 104,7 procent av efterfrågan. Detta motsvarar ett överskott på omkring 20 personer som kan ha svårt att få jobb inom sitt utbildningsområde.

Utvecklingen av tillgången på personer med denna utbildning påverkas av flera faktorer. Under prognosperioden förväntas 150 personer genomgå utbildningen, medan 260 personer beräknas lämna arbetsmarknaden på grund av pensionsavgångar. Totalt innebär detta att 115 färre personer nyutexamineras jämfört med hur många som går i pension eller lämnar för annan utbildning under perioden. Inrikes flyttnetto bidrar positivt till utbudet då fler med denna utbildning väntas flytta in än ut ur regionen (netto 289 personer). Sammantaget förväntas dessa faktorer leda till en positiv utveckling av utbudet i Hallands län med cirka 115 personer under prognosperioden.

Efterfrågan på personer med utbildningen påverkas av flera faktorer. Branschutvecklingen bidrar positivt till efterfrågan då sysselsättningen ökar inom branscher som anställer personer med utbildningen, vilket motsvarar cirka 57 personer. Förändringar i yrkesstrukturen har en mycket liten påverkan på efterfrågan då yrkesstrukturen inom branscherna väntas vara relativt stabil. Utbildningsväxlingen har en mycket liten påverkan på efterfrågan då kompetenskraven för relevanta yrken väntas vara relativt stabila. Sammantaget leder detta till att den halländska efterfrågan på personer med utbildningen ökar med cirka 96 personer under prognosperioden.

Vid slutet av prognosperioden förväntas pendlingsnettot vara negativt med cirka 251 personer. Detta betyder att fler med utbildningen pendlar ut från Halland (356 personer) än in till länet (105 personer).

Prognos: Journalistik och medievetenskap

Eftergymnasial

Prognosen visar på risk för stort överskott år 2035, vilket innebär att tillgången förväntas motsvara 151,4 procent av efterfrågan. Detta motsvarar ett överskott på omkring 260 personer som kan ha svårt att få jobb inom sitt utbildningsområde.

Utvecklingen av tillgången på personer med denna utbildning påverkas av flera faktorer. Under prognosperioden förväntas 637 personer genomgå utbildningen, medan 153 personer beräknas lämna arbetsmarknaden på grund av pensionsavgångar och ytterligare 97 personer genom vidareutbildning. Totalt innebär detta att 387 fler personer nyutexamineras jämfört med hur många som går i pension eller lämnar för annan utbildning under perioden. Inrikes flyttnetto bidrar positivt till utbudet då fler med denna utbildning väntas flytta in än ut ur regionen (netto 72 personer). Sammantaget förväntas dessa faktorer leda till en positiv utveckling av utbudet i Hallands län med cirka 401 personer under prognosperioden.

Efterfrågan på personer med utbildningen påverkas av flera faktorer. Branschutvecklingen har en mycket liten påverkan på efterfrågan då sysselsättningen inom relevanta branscher väntas vara relativt stabil. Förändringar i yrkesstrukturen har en mycket liten påverkan på efterfrågan då yrkesstrukturen inom branscherna väntas vara relativt stabil. Utbildningsväxlingen bidrar positivt till efterfrågan då personer med denna utbildningsbakgrund i ökande grad efterfrågas inom relevanta yrken, vilket motsvarar cirka 105 personer. Sammantaget leder detta till att den halländska efterfrågan på personer med utbildningen ökar med cirka 148 personer under prognosperioden.

Vid slutet av prognosperioden förväntas pendlingsnettot vara negativt med cirka 160 personer. Detta betyder att fler med utbildningen pendlar ut från Halland (267 personer) än in till länet (107 personer).

Prognos: Psykologutbildning

Eftergymnasial

Prognosen visar på mer balanserat arbetsmarknadsläge år 2035, vilket innebär att tillgången förväntas motsvara 93,5 procent av efterfrågan. Detta motsvarar en brist på omkring 30 personer som inte kommer kunna rekryteras om utvecklingen fortsätter.

Utvecklingen av tillgången på personer med denna utbildning påverkas av flera faktorer. Under prognosperioden förväntas 48 personer genomgå utbildningen, medan 97 personer beräknas lämna arbetsmarknaden på grund av pensionsavgångar. Totalt innebär detta att 78 färre personer nyutexamineras jämfört med hur många som går i pension eller lämnar för annan utbildning under perioden. Inrikes flyttnetto bidrar positivt till utbudet då fler med denna utbildning väntas flytta in än ut ur regionen (netto 175 personer). Sammantaget förväntas dessa faktorer leda till en positiv utveckling av utbudet i Hallands län med cirka 119 personer under prognosperioden.

Efterfrågan på personer med utbildningen påverkas av flera faktorer. Branschutvecklingen bidrar positivt till efterfrågan då sysselsättningen ökar inom branscher som anställer personer med utbildningen, vilket motsvarar cirka 64 personer. Förändringar i yrkesstrukturen har en mycket liten påverkan på efterfrågan då yrkesstrukturen inom branscherna väntas vara relativt stabil. Utbildningsväxlingen har en mycket liten påverkan på efterfrågan då kompetenskraven för relevanta yrken väntas vara relativt stabila. Sammantaget leder detta till att den halländska efterfrågan på personer med utbildningen ökar med cirka 99 personer under prognosperioden.

Vid slutet av prognosperioden förväntas pendlingsnettot vara positivt med cirka 22 personer. Detta betyder att fler med utbildningen pendlar in till Halland (106 personer) än ut från länet (84 personer).

Information om dagens brist

SCB bedömer att det idag råder en brist på denna utbildningsgrupp. SCB definierar viss brist när tillgången är upp till 92 procent av efterfrågan, och mycket stor brist när tillgången är 70 procent eller lägre. För att synliggöra denna initiala brist har Region Halland antagit ett värde mellan dessa trösklar (81%), vilket motsvarar en uppjustering av efterfrågan med 19% för år 2018. Den procentuella utvecklingen från SCB:s prognos har sedan applicerats på detta justerade ingångsvärde. Detta är endast ett antagande som syftar till att synliggöra balansen mellan utbud och efterfrågan. I verkligheten kan den faktiska bristen vara både större eller mindre än den angivna. Den huvudsakliga prognosbedömningen “Risk för fortsatt brist” kvarstår oaktat nivåer däremot är omfattningen på bristen svårfångad i och med det ovissa ingångsläget.

Prognos: Samhällsvetenskaplig utbildning

Eftergymnasial

Prognosen visar på relativt balanserat arbetsmarknadsläge år 2035, vilket innebär att tillgången förväntas motsvara 106 procent av efterfrågan. Detta motsvarar ett överskott på omkring 50 personer som kan ha svårt att få jobb inom sitt utbildningsområde.

Utvecklingen av tillgången på personer med denna utbildning påverkas av flera faktorer. Under prognosperioden förväntas 462 personer genomgå utbildningen, medan 383 personer beräknas lämna arbetsmarknaden på grund av pensionsavgångar och ytterligare 120 personer genom vidareutbildning. Totalt innebär detta att 41 färre personer nyutexamineras jämfört med hur många som går i pension eller lämnar för annan utbildning under perioden. Inrikes flyttnetto bidrar positivt till utbudet då fler med denna utbildning väntas flytta in än ut ur regionen (netto 244 personer). Migrationsnetto bidrar positivt till utbudet då invandringen väntas överstiga utvandringen (netto 78 personer). Sammantaget förväntas dessa faktorer leda till en positiv utveckling av utbudet i Hallands län med cirka 248 personer under prognosperioden.

Efterfrågan på personer med utbildningen påverkas av flera faktorer. Branschutvecklingen bidrar positivt till efterfrågan då sysselsättningen ökar inom branscher som anställer personer med utbildningen, vilket motsvarar cirka 93 personer. Förändringar i yrkesstrukturen har en mycket liten påverkan på efterfrågan då yrkesstrukturen inom branscherna väntas vara relativt stabil. Utbildningsväxlingen bidrar positivt till efterfrågan då personer med denna utbildningsbakgrund i ökande grad efterfrågas inom relevanta yrken, vilket motsvarar cirka 137 personer. Sammantaget leder detta till att den halländska efterfrågan på personer med utbildningen ökar med cirka 225 personer under prognosperioden.

Vid slutet av prognosperioden förväntas pendlingsnettot vara negativt med cirka 234 personer. Detta betyder att fler med utbildningen pendlar ut från Halland (392 personer) än in till länet (159 personer).

Prognos: Yh-utbildning i företagsekonomi, handel, administration

Eftergymnasial

Prognosen visar på relativt balanserat arbetsmarknadsläge år 2035, vilket innebär att tillgången förväntas motsvara 101,4 procent av efterfrågan. Detta motsvarar ett överskott på omkring 30 personer som kan ha svårt att få jobb inom sitt utbildningsområde.

Utvecklingen av tillgången på personer med denna utbildning påverkas av flera faktorer. Under prognosperioden förväntas 1 422 personer genomgå utbildningen, medan 675 personer beräknas lämna arbetsmarknaden på grund av pensionsavgångar och ytterligare 210 personer genom vidareutbildning. Totalt innebär detta att 537 fler personer nyutexamineras jämfört med hur många som går i pension eller lämnar för annan utbildning under perioden. Inrikes flyttnetto bidrar positivt till utbudet då fler med denna utbildning väntas flytta in än ut ur regionen (netto 666 personer). Sammantaget förväntas dessa faktorer leda till en positiv utveckling av utbudet i Hallands län med cirka 915 personer under prognosperioden.

Efterfrågan på personer med utbildningen påverkas av flera faktorer. Branschutvecklingen bidrar positivt till efterfrågan då sysselsättningen ökar inom branscher som anställer personer med utbildningen, vilket motsvarar cirka 133 personer. Förändringar i yrkesstrukturen har en mycket liten påverkan på efterfrågan då yrkesstrukturen inom branscherna väntas vara relativt stabil. Utbildningsväxlingen bidrar positivt till efterfrågan då personer med denna utbildningsbakgrund i ökande grad efterfrågas inom relevanta yrken, vilket motsvarar cirka 799 personer. Sammantaget leder detta till att den halländska efterfrågan på personer med utbildningen ökar med cirka 927 personer under prognosperioden.

Vid slutet av prognosperioden förväntas pendlingsnettot vara negativt med cirka 923 personer. Detta betyder att fler med utbildningen pendlar ut från Halland (1 293 personer) än in till länet (370 personer).