I följande avsnitt presenteras en fördjupad analys av arbetsmarknadsläget, utvecklingen över tid samt den demografiska sammansättningen för respektive utbildning inom området. Analysen belyser såväl nuvarande situation som trender och ger en detaljerad bild av arbetsmarknadens struktur och dynamik inom de olika utbildningsinriktningarna.
Sammanfattning
Inom kultursektorn är ökande tekniska kompetensbehov mycket tydligt, inte minst inom scenkonsten och audiovisuell media. Grundfunktioner som bild- och sändningstekniker, ljus-, ljud- och scentekniker finns ett stort och avgörande behov av. Särskilda specialkompetenser kan sedan adderas utifrån behov. I vissa delar av kulturen finns en övertygelse om att kulturen har till uppgift att verka som en motkraft till all digitaliseringen. Detta faktum talar dock inte emot att digitala verktyg ändå kan komplettera på en mängd olika sätt som underlättar för kulturskapare. T.ex. har den ökande användningen av AI och andra teknologier för att förbättra streamingupplevelsen ökat behovet av teknisk kompetens inom områden som maskininlärning, dataanalys och programmering.
Globalisering, digitalisering och den snabba tekniska utvecklingen är exempel på trender som påverkar film- och tv-produktion samt eventteknik. Produktionen har blivit mer komplex och kraven på kompetens ställs allt oftare av stora multinationella produktionsbolag och finansiärer. Produktionsteknologier utvecklas i snabb takt, t.ex. genom AI, och produktionslandskapet för dramaserier och spelfilm närmar sig successivt dataspelsbranschen. Investeringar i virtuella studios för digital produktion skapar kompetensbehov kopplat till exempelvis animering, visuella effekter och realtidsrendering. Även produktionstakten har ökat då streamade tjänster gjorde sitt intåg. Tekniska funktioner inom ljud, ljus, kamera, filmklippning, filmteknik och bild går snabbt, vilket innebär förändrade kompetensbehov. Utbildningarnas innehåll behöver därför anpassas och förändras efter nya behov.
Den tekniska utvecklingen har också förändrat sättet på vilket vi interagerar med kultur och museer. Detta har skapat nya arbetsområden för tekniska experter som kan utveckla och implementera nya digitala verktyg och programvaror, som t.ex. virtuella utställningar, interaktiva guider och digitala arkiv. Konstsektorn påverkas också av den teknologiska utvecklingen där den ökande digitaliseringen och automatiseringen av många arbetsuppgifter kan innebära att vissa konstnärliga yrken minskar i efterfrågan när vissa former av grafisk design och fotografi kan utföras av datorprogram. Men det skapas också nya möjligheter inom konstnärlig utbildning som uppkommer på grund av teknologisk utveckling som till exempel inom virtual reality, spelutveckling och interaktionsdesign. Framtiden kommer troligen kräva en kombination av teknisk, kreativ och interkulturell kompetens inom musei- och kulturmiljö- samt estetiska arbeten.
Andra förändringar som sker är den ökande globala turismen, som kan leda till ökad efterfrågan på museitjänster och personal inom museisektorn. Detta kan innebära fler jobb inom besöks- och evenemangsplanering och marknadsföring. Samhällets ökande intresse för sociala frågor och mångfald har lett till ökat fokus på att inkludera en bredare representation av kultur och historia i museerna. Detta innebär att det kan finnas ett ökat behov av personal som kan arbeta med att tolka och presentera olika kulturella perspektiv och historier.
Globaliseringen påverkar kultursektorn. Allt som skapas kan samlas på en global marknad och det är betydligt fler som konkurrerar om uppmärksamhet. Men samtidigt som konkurrensen har hårdnat har kulturskapare aldrig tidigare haft möjligheten att nå en så stor publik eller kundgrupp som i dag. Det som krävs för att lyckas på en global marknad är kompetensen att framgångsrikt marknadsföra sig digitalt för en global publik.
Humaniora är en bred akademisk disciplin som kan ge möjligheter till många olika uppgifter och yrken. Behovet av arbetskraft inom humaniora är mångsidiga och beroende av flera faktorer som t.ex. teknologiska och samhälleliga förändringar. Digitaliseringen har haft en stor inverkan på arbetsmarknaden för humanister. Det kommer att finnas ett ökat behov av kunskap inom digital humaniora som kan hjälpa till att bevara och analysera digitalt arkivmaterial samt arbeta med digitala verktyg och teknologier. Humanister kan också bidra till att främja turism och kulturella evenemang genom att utveckla marknadsföringskampanjer och arrangera utställningar eller evenemang. De kan också bidra i samhällsutveckling genom att arbeta med sociala problem, utveckla kulturprojekt, och genom att förstå hur människor interagerar med varandra och sina omgivningar.
I takt med att arbetsmarknaden blivit mer kreativ och tankeintensiv har den kreativa förmågan blivit efterfrågad i fler områden och branscher än tidigare. Efterfrågan finns t.ex. inom spelindustrin, kommunikation, IT/tech och besöksnäringen. Även om de flesta kulturskapare finns inom branschgruppen kultur, nöje och fritid, återfinns dessa även inom informations- och kommunikationsområdet samt tjänster inom juridik, ekonomi och vetenskap/teknik.
Arbetsförmedlingen bedömer i sina yrkesprognoser att yrken som bibliotekarie, musei- och konstintendenter samt kantorer och organister har medelstora möjligheter till arbete medan yrken som ljud, ljus- och bildtekniker har små möjligheter till arbete.
Eftergymnasial
I Halland finns det 717 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 87,1 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger under länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 81,9 procent.
Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 35,9 procent och ligger under länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 49,9 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 44,2 procent med ett helt matchande yrke.
Totalt har 619 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 55 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 23,3 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger i nivå med genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).
Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 9,3 procent. Detta är en utveckling snabbare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, ökat med 15,7 procent - snabbare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).
Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom utbildning, offentlig förvaltning och handel. De tre vanligaste yrkena är museiintendenter och bibliotekarier m.fl., organisationsutvecklare, utredare och hr-specialister m.fl. och kontorsassistenter och sekreterare. Inom utbildningsgruppen råder en överrepresentation av kvinnor (69,5%).
Eftergymnasial
I Halland finns det 528 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 83,9 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger under länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 80,6 procent.
Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 36,3 procent och ligger under länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 43,9 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 46,5 procent med ett helt matchande yrke.
Totalt har 471 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 36 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 27,8 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger över genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).
Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 7,1 procent. Detta är en utveckling snabbare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, ökat med 3,5 procent - i linje med genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).
Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom handel, kultur och fritid och utbildning. De tre vanligaste yrkena är konstnärer, musiker och skådespelare m.fl., designer och formgivare och butikspersonal. Inom utbildningsgruppen råder en överrepresentation av kvinnor (63,3%).
Eftergymnasial
I Halland finns det 259 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 87,8 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger under länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 84,1 procent.
Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 43,5 procent och ligger under länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 55,6 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 52,3 procent med ett helt matchande yrke.
Totalt har 186 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 62 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 40,7 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger över genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).
Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 18,8 procent. Detta är en utveckling snabbare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, ökat med 12,7 procent - snabbare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).
Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom juridik och ekonomi, handel och it och kommunikation. De tre vanligaste yrkena är designer och formgivare, marknadsförare och informatörer m.fl. och it-arkitekter, systemutvecklare och testledare m.fl.. Inom utbildningsgruppen råder en jämn könsfördelning.
Eftergymnasial
I Halland finns det 146 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 96,7 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger över länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 93,4 procent.
Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 73,6 procent och ligger över länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 82,4 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 76,7 procent med ett helt matchande yrke.
Totalt har 135 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 6 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 23,4 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger över genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).
Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften minskat med 0,7 procent. Detta är en utveckling långsammare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, minskat med 8,2 procent - långsammare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).
Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom övrig service, offentlig förvaltning och utbildning. De tre vanligaste yrkena är präster och diakoner, chefer och ledare inom trossamfund och behandlingsassistenter och pastorer. Inom utbildningsgruppen råder en jämn könsfördelning.
Eftergymnasial
I Halland finns det 164 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 79,2 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger under länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 72,9 procent.
Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 13,4 procent och ligger under länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 24,2 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 19,3 procent med ett helt matchande yrke.
Totalt har 126 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 25 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 21,9 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger under genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).
Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften minskat med 3,5 procent. Detta är en utveckling långsammare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, ökat med 8,6 procent - snabbare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).
Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom utbildning, handel och juridik och ekonomi. De tre vanligaste yrkena är lagerpersonal och transportledare m.fl., barnskötare och elevassistenter m.fl. och skötare, vårdare och personliga assistenter m.fl.. Inom utbildningsgruppen råder en jämn könsfördelning.
Eftergymnasial
I Halland finns det 2 080 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 82,3 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger under länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 77,9 procent.
Totalt har 1 782 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 187 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 18,9 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger under genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).
Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften minskat med 1,8 procent. Detta är en utveckling långsammare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, minskat med 4 procent - långsammare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).
Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom handel, tillverkning och vård och omsorg. De tre vanligaste yrkena är butikspersonal, lagerpersonal och transportledare m.fl. och ups uppgift saknas. Inom utbildningsgruppen råder en jämn könsfördelning.
Gymnasial
I Halland finns det 660 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 93,6 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger över länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 90,5 procent.
Totalt har 607 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 31 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 14,9 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger under genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).
Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften minskat med 4,2 procent. Detta är en utveckling långsammare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, minskat med 3,7 procent - långsammare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).
Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom handel, övrig service och tillverkning. De tre vanligaste yrkena är skönhets- och kroppsterapeuter, butikspersonal och ups uppgift saknas. Inom utbildningsgruppen råder en överrepresentation av kvinnor (87,2%).
Eftergymnasial
I Halland finns det 1 195 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 81,7 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger under länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 78,2 procent.
Totalt har 1 002 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 142 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 26,6 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger över genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).
Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 3,2 procent. Detta är en utveckling i linje med arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, ökat med 1,5 procent - långsammare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).
Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom handel, utbildning och juridik och ekonomi. De tre vanligaste yrkena är kontorsassistenter och sekreterare, butikspersonal och ups uppgift saknas. Inom utbildningsgruppen råder en jämn könsfördelning.
Gymnasial
Prognosen visar på risk för överskott år 2035, vilket innebär att tillgången förväntas motsvara 116,5 procent av efterfrågan. Detta motsvarar ett överskott på omkring 3 160 personer som kan ha svårt att få jobb inom sitt utbildningsområde.
Utvecklingen av tillgången på personer med denna utbildning påverkas av flera faktorer. Under prognosperioden förväntas 36 874 personer genomgå utbildningen, medan 9 951 personer beräknas lämna arbetsmarknaden på grund av pensionsavgångar och ytterligare 22 220 personer genom vidareutbildning. Totalt innebär detta att 4 703 fler personer nyutexamineras jämfört med hur många som går i pension eller lämnar för annan utbildning under perioden. Inrikes flyttnetto påverkar utbudet negativt då fler med denna utbildning väntas flytta ut än in i regionen (netto 2 898 personer). Migrationsnetto bidrar positivt till utbudet då invandringen väntas överstiga utvandringen (netto 1 747 personer). Sammantaget förväntas dessa faktorer leda till en positiv utveckling av utbudet i Hallands län med cirka 3 215 personer under prognosperioden.
Efterfrågan på personer med utbildningen påverkas av flera faktorer. Branschutvecklingen bidrar positivt till efterfrågan då sysselsättningen ökar inom branscher som anställer personer med utbildningen, vilket motsvarar cirka 2 217 personer. Förändringar i yrkesstrukturen bidrar negativt till efterfrågan då yrken som matchar utbildningen blir mindre vanliga inom olika branscher, vilket motsvarar cirka 179 personer. Utbildningsväxlingen bidrar negativt till efterfrågan då arbetsmarknaden delvis omstruktureras mot andra utbildningskrav för relevanta yrken, vilket motsvarar cirka 876 personer. Sammantaget leder detta till att den halländska efterfrågan på personer med utbildningen ökar med cirka 1 162 personer under prognosperioden.
Vid slutet av prognosperioden förväntas pendlingsnettot vara negativt med cirka 3 297 personer. Detta betyder att fler med utbildningen pendlar ut från Halland (5 639 personer) än in till länet (2 342 personer).
Eftergymnasial
Prognosen visar på risk för stort överskott år 2035, vilket innebär att tillgången förväntas motsvara 168 procent av efterfrågan. Detta motsvarar ett överskott på omkring 380 personer som kan ha svårt att få jobb inom sitt utbildningsområde.
Utvecklingen av tillgången på personer med denna utbildning påverkas av flera faktorer. Under prognosperioden förväntas 381 personer genomgå utbildningen, medan 234 personer beräknas lämna arbetsmarknaden på grund av pensionsavgångar och ytterligare 166 personer genom vidareutbildning. Totalt innebär detta att 19 färre personer nyutexamineras jämfört med hur många som går i pension eller lämnar för annan utbildning under perioden. Inrikes flyttnetto bidrar positivt till utbudet då fler med denna utbildning väntas flytta in än ut ur regionen (netto 77 personer). Migrationsnetto bidrar positivt till utbudet då invandringen väntas överstiga utvandringen (netto 300 personer). Sammantaget förväntas dessa faktorer leda till en positiv utveckling av utbudet i Hallands län med cirka 332 personer under prognosperioden.
Efterfrågan på personer med utbildningen påverkas av flera faktorer. Branschutvecklingen bidrar positivt till efterfrågan då sysselsättningen ökar inom branscher som anställer personer med utbildningen, vilket motsvarar cirka 63 personer. Förändringar i yrkesstrukturen har en mycket liten påverkan på efterfrågan då yrkesstrukturen inom branscherna väntas vara relativt stabil. Utbildningsväxlingen har en mycket liten påverkan på efterfrågan då kompetenskraven för relevanta yrken väntas vara relativt stabila. Sammantaget väntas efterfrågan på personer med utbildningen vara relativt stabil under prognosperioden.
Vid slutet av prognosperioden förväntas pendlingsnettot vara negativt med cirka 114 personer. Detta betyder att fler med utbildningen pendlar ut från Halland (234 personer) än in till länet (120 personer).
Eftergymnasial
Prognosen visar på risk för stort överskott år 2035, vilket innebär att tillgången förväntas motsvara 147,6 procent av efterfrågan. Detta motsvarar ett överskott på omkring 240 personer som kan ha svårt att få jobb inom sitt utbildningsområde.
Utvecklingen av tillgången på personer med denna utbildning påverkas av flera faktorer. Under prognosperioden förväntas 372 personer genomgå utbildningen, medan 185 personer beräknas lämna arbetsmarknaden på grund av pensionsavgångar och ytterligare 162 personer genom vidareutbildning. Totalt innebär detta att 25 fler personer nyutexamineras jämfört med hur många som går i pension eller lämnar för annan utbildning under perioden. Inrikes flyttnetto bidrar positivt till utbudet då fler med denna utbildning väntas flytta in än ut ur regionen (netto 126 personer). Migrationsnetto bidrar positivt till utbudet då invandringen väntas överstiga utvandringen (netto 157 personer). Sammantaget förväntas dessa faktorer leda till en positiv utveckling av utbudet i Hallands län med cirka 268 personer under prognosperioden.
Efterfrågan på personer med utbildningen påverkas av flera faktorer. Branschutvecklingen har en mycket liten påverkan på efterfrågan då sysselsättningen inom relevanta branscher väntas vara relativt stabil. Förändringar i yrkesstrukturen har en mycket liten påverkan på efterfrågan då yrkesstrukturen inom branscherna väntas vara relativt stabil. Utbildningsväxlingen har en mycket liten påverkan på efterfrågan då kompetenskraven för relevanta yrken väntas vara relativt stabila. Sammantaget leder detta till att den halländska efterfrågan på personer med utbildningen ökar med cirka 69 personer under prognosperioden.
Vid slutet av prognosperioden förväntas pendlingsnettot vara negativt med cirka 89 personer. Detta betyder att fler med utbildningen pendlar ut från Halland (228 personer) än in till länet (139 personer).
