Naturvetenskap, matematik och data

Innehåll

Områdestrender
Nuläge
- Biologiutbildning
- Data och IT-utbildning >= 3 år
- Data och IT-utbildning <3 år
- Fysik- och matematikutbildning
- Geovetenskaplig utbildning
- Kemiutbildning
- Övrig naturvetenskaplig högskoleutbildning
- Övrig utbildning inom området
- El- och energiprogrammet
- Civ.ing; teknisk fysik, elektro- och datateknik
- Civ.ing; kemi- och bioteknik, material- och geoteknik
- Civ.ing; övrig/okänd inriktning
- H.ing; teknisk fysik, elektro- och datateknik
- H.ing; kemi- och bioteknik, material- och geoteknik
- H.ing; övrig/okänd inriktning
- Naturvetenskapsprogrammet
- Yrkesutb. naturvetenskap matematik eller data
- >= 30 hp inom naturvetenskap mfl.
Prognos
- Högskoleförberedande utbildning
- Biologi och miljö
- Datautbildning
- El, data- och kommunikationsteknik, automation
- Civilingenjörsutbildning
- Högskoleingenjörsutbildning

Inom området finns det 18 utbildningar som omfattar 14 978 personer som ingår i den halländska arbetskraften. Under 20-talet har antalet personer i arbetskraften med en utbildning inom området ökat med 805 personer (5,7 procent) och antalet sysselsatta med arbetsställe i Hallands län har ökat med 361 personer (3,4 procent).

I följande avsnitt presenteras en fördjupad analys av arbetsmarknadsläget, utvecklingen över tid samt den demografiska sammansättningen för respektive utbildning inom området. Analysen belyser såväl nuvarande situation som trender och ger en detaljerad bild av arbetsmarknadens struktur och dynamik inom de olika utbildningsinriktningarna.

Områdestrender

Sammanfattning

Övergången till en grön ekonomi driver upp behovet av STEM-kompetens.
Utbyggnad av elnät och energiomställning kräver ingenjörer, tekniker och elektriker.
Digitalisering och smarta IT-lösningar spelar en central roll i energiomställningen.
Techkompetens efterfrågas för att utveckla och skydda digitala system.
Kompetens inom dataanalys och cybersäkerhet är avgörande.
Behovet av kompetens inom miljöskydd, klimatfrågor och samhällsbyggnad växer.
Techkompetens behövs för att driva innovation och utveckla nya lösningar inom hållbarhet, produktion och samhällsutveckling.

Omställningen till en mer grön ekonomi innebär att vissa yrken och kompetenser kommer efterfrågas mer än andra. STEM-kompetens i allmänhet och ingenjörskompetens i synnerhet efterfrågas, men även ledningsfärdigheter, högskoleutbildning, industriteknisk gymnasie- och yrkesutbildning samt yrken inom bygg på flera utbildningsnivåer. Fler män än kvinnor jobbar både inom så kallade bruna sektorer och med yrken som förväntas efterfrågas mer i den gröna ekonomin. I många fall är efterfrågad utbildningsnivå högre inom gröna yrken, vilket innebär ett behov av omskolning och kompetensutveckling.

Elektrifieringen skapar ett brett och omfattande kompetensbehov från tillståndshantering till byggnation och drift av olika kraftslag, infrastrukturer och industrisatsningar. Samhällets elektrifiering förväntas vidare bidra till att helt nya näringar utvecklas som skapar behov av nya kompetensprofiler, exempelvis kopplat till energilagring genom vätgas eller etablerandet av storskaliga havsbaserade vindkraftsparker. Kompetensbehov som uppstår som följd av samhällets elektrifiering består av både breddade, kombinerade och nischade kompetenser. Traditionella kompetenser behöver breddas och fördjupas men även helt nya typer av kompetenser behövs i takt med att nya tekniklösningar kopplas samman och helhetslösningar efterfrågas. Även ett ökat inslag av IT och digitalisering är en återkommande kompetensprofil och efterfrågas för allt fler yrkeskategorier.

Elnäten behöver en omfattande utbyggnad och förnyelse över hela landet för att möjliggöra för energiomställningen och möta de nya kapacitetsbehoven. Elnät byggs ut och förstärks för att det bland annat ska kunna gå att ansluta mer vindkraft. En ökad digitalisering är central för att lyckas med energiomställningen och nya tekniska lösningar införs för att effektivisera handeln med el. Investeringar sker även i utveckling av smarta it-lösningar.

Energiföretagen framhåller en hög efterfrågan på tekniker (elkraft-, drift-, vattenkraft- och vindkrafttekniker), elektriker och montörer samt ingenjörer (främst elkraft-, drift-, energi- samt data-/IT-ingenjörer). Men även andra roller som arbetsledare, maskinförare och anläggare samt medarbetare inom säkerhet, kundservice, försäljning, HR och hållbarhet efterfrågas för att möta aktuell utveckling. I samtal framkommer även stor efterfrågan på distributionselektriker samt kompetens inom elkraft och högspänning.

Installatörsföretagen framför att installationsbranschen inte efterfrågar alla inritningar av el- och energiprogrammet. Dator- och kommunikationsteknik menar de är en inriktning som representerar en betydande andel av programmet, men där efterfrågan inte är så stor från just installationsbranschen. Däremot ses ett stort behov inom inriktningen el- och energiteknik. Liksom Energiföretagen menar Installatörsföretagen att kompetens inom elkraft, såsom distributionselektriker, är stort om vi ska klara den utbyggnad för förnyelse av elnätet som krävs.

Arbetsförmedlingen bedömer i sina yrkesprognoser att installations- och serviceelektriker, larm- och servicetekniker inom elektronik, civilingenjörer inom elektroteknik och elkraft samt ingenjörer och tekniker inom elektroteknik har mycket stora möjligheter till arbete, och yrken som ingenjörer och tekniker inom elkraft bedöms ha medelstora möjligheter till arbete.

Data- och teknikbranschen har inte bara stor betydelse för Sveriges ekonomi, utan är också en viktig förutsättning för andra branschers innovations- och konkurrenskraft och för den offentliga sektorns utveckling. Dessutom skapar techbranschens lösningar stora värden i enskilda människors vardag, för välfärden och i klimatomställningen. Inom techsektorn har efterfrågan på kompetens påverkats av den digitala omställningen. Nya produkter och tjänster, såsom lösningar inom internet of things och artificiell intelligens, utvecklas och implementeras brett i flera branscher och sektorer. För att förbättra IT-säkerheten och följa den digitala utvecklingen krävs även ett tillskott av IT- kompetenser i många offentliga verksamheter.

Programmerare och systemutvecklare har fått en alltmer samhällspåverkande roll. Andra tekniska förändringar som påverkar behovet av kompetens är utbyggnaden av wifi och mobila 5G-nät med ett ökat behov av mobiltekniker inom 5G. Utvecklingen av inbyggda system och sakernas internet bidrar till att generera stora mängder data, vilket även är en förutsättning för att kunna implementera AI. Efterfrågan på mjukvaru- och systemutvecklare har varit hög under många år och arbetsgivare upplever idag en brist av denna kompetens. Brist på digital kompetens utgör det enskilt största hindret för små och medelstora företags omställning, men även inom den statliga sektorn är kompetensbristen stor, främst inom systemutveckling och systemförvaltning.

Utvecklingen av öppen källkod och ramverk, tillsammans med molnbaserade plattformar för dataanalys, har gjort det enklare för verksamheter att genomföra datadriven analys. Samtidigt har framsteg inom maskininlärning och artificiell intelligens öppnat dörren för mer avancerade analysmetoder och prediktiv modellering. Detta har skapat en ökad efterfrågan på kompetens inom dataanalys och datavetenskap.

Manpower group menar att bristen i Sverige är allra störst av cybersäkerhetsexperter, mjukvaru- och apputvecklare, it-projektledare samt databas- och nätverksexperter. De menar även att kompetensbristen sprider sig globalt, dvs det går inte längre att förlita sig på internationell kompetens för att brygga kompetensgapen på den svenska arbetsmarknaden.

TechSveriges rapport visar att det kommer behövas ett tillskott på flera tusen specialister inom tech årligen fram till 2028. Kompetensbehovet inom informations- och cybersäkerhet samt AI växer starkt och blir viktigare i alla sektorer och branscher. I och med att it-system blir uppkopplade i allt större utsträckning, exponeras verksamheter för dataintrång och it-attacker. Det blir allt viktigare att skydda både it-systemen i sig och informationen de innehåller. Den genomgripande digitaliseringen som företag och organisationer genomgår får konsekvenser för it-säkerheten och ger upphov till kompetensbehov inom området. Den mest efterfrågande yrkeskategorin inom techbranschen är mjukvaru-och systemutvecklare och inom andra sektorer IT-supporttekniker. Sett till utbildningsbakgrund är efterfrågan på personer med högskoleutbildning genomgående hög, och inom techbranschen är efterfrågan på ingenjörer särskilt stor. Men också utbildningar inom yrkeshögskolan uppges viktiga för att möta behoven av nya och växande näringar som uppstår med den snabba digitala och tekniska utvecklingen.

För att få utväxling av AI ses tre olika typer av kompetensbehov: användare, regeltolkare och byggare. Teknisk användarkompetens behövs för att tillämpa AI i nya arbetssätt och processer samt juridisk kompetens för att hantera regelverk runt data och AI utgör en betydligt större brist i Sverige än ren teknisk spetskompetens. För att förverkliga de produktivitetsvinster som förknippas med ny teknik krävs förändringar av arbetssätt, processer och affärsmodeller. Diskussionen handlar ofta om att det finns tekniska kompetensbehov, men det som verkligen behövs är praktisk teknisk kompetens för att implementera och anpassa AI-lösningar.

Arbetsförmedlingen bedömer i sina yrkesprognoser att yrken som it-säkerhetsspecialister samt nätverks- och systemtekniker har stora möjligheter till arbete, medan yrken som drifttekniker, IT-strateger, mjukvaru- och systemutvecklare, supporttekniker inom IT, systemanalytiker, IT-arkitekter samt systemförvaltare bedöms ha medelstora möjligheter till arbete.

Stundande klimatförändringar tillsammans med den tekniska utvecklingen ökar behovet av naturvetenskaplig kompetens. De arbetsområden som ökar mest är tech, livsmedel, miljö, samhällsbyggnad och life science. Arbetsuppgifter med starkast ökning är rådgivning, strategiskt arbete och analys.

Digitaliseringen stärker naturvetares arbetsmarknad och förändrar de naturvetenskapliga jobben. Laborativa arbetsuppgifter automatiseras samtidigt som kompetenskraven ökar. Tech och andra IT-intensiva sektorer står för en mycket stor del av de nya jobb som skapas i Sverige. Inom life science är till exempel AI ett viktigt beslutsstöd och techkompetens har ett högt värde inom miljösektorn.

Allt fler naturvetare arbetar med miljö- och samhällsbyggnadsfrågor. En professionalisering pågår i och med att samhällets och kundernas krav ökar. Redan idag ses en brist på kompetens inom tillsyn, tillståndsprocesser och regelverk som exempelvis rör hållbarhetsrapportering. Det finns ett stort behov av ökad kompetens för att på ett systematiskt sätt hantera och analysera stora och komplexa mängder data. Digitaliseringen innebär att kompetenskraven ökar för naturvetare och framöver kommer flera sektorer behöva fler forskarutbildade för att öka sin innovationskraft.

Arbetsförmedlingen bedömer i sina yrkesprognoser att yrken som miljö- och hälsoskyddsinspektör samt specialister inom miljöskydd och miljöteknik har medelstora möjligheter till arbete.

Nuläge

Nuläge: Biologiutbildning

Eftergymnasial

I Halland finns det 554 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 92,2 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger över länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 90,5 procent.

Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 62,5 procent och ligger över länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 74,2 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 67,4 procent med ett helt matchande yrke.

Totalt har 418 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 126 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 36,4 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger över genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 11 procent. Detta är en utveckling snabbare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, ökat med 16,8 procent - snabbare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom offentlig förvaltning, juridik och ekonomi och utbildning. De tre vanligaste yrkena är specialister inom miljö- och hälsoskydd, organisationsutvecklare, utredare och hr-specialister m.fl. och biologer, farmakologer och specialister inom lant- och skogsbruk m.fl.. Inom utbildningsgruppen råder en överrepresentation av kvinnor (71,1%).

Nuläge: Data och IT-utbildning >= 3 år

Eftergymnasial

I Halland finns det 869 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 92,5 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger över länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 90,7 procent.

Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 71,9 procent och ligger över länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 76,4 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 79,7 procent med ett helt matchande yrke.

Totalt har 499 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 353 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 53,2 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger över genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 28,7 procent. Detta är en utveckling snabbare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, ökat med 30,3 procent - snabbare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom it och kommunikation, juridik och ekonomi och handel. De tre vanligaste yrkena är it-arkitekter, systemutvecklare och testledare m.fl., organisationsutvecklare, utredare och hr-specialister m.fl. och drift-, support- och nätverkstekniker m.fl.. Inom utbildningsgruppen råder en överrepresentation av män (64,5%).

Nuläge: Data och IT-utbildning <3 år

Eftergymnasial

I Halland finns det 671 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 92,6 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger över länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 89,1 procent.

Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 54,7 procent och ligger under länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 66,2 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 62,2 procent med ett helt matchande yrke.

Totalt har 397 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 249 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 47,1 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger över genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 24,7 procent. Detta är en utveckling snabbare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, ökat med 14,1 procent - snabbare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom it och kommunikation, juridik och ekonomi och handel. De tre vanligaste yrkena är it-arkitekter, systemutvecklare och testledare m.fl., drift-, support- och nätverkstekniker m.fl. och kontorsassistenter och sekreterare. Inom utbildningsgruppen råder en överrepresentation av män (75,2%).

Nuläge: Fysik- och matematikutbildning

Eftergymnasial

I Halland finns det 150 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 94,3 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger över länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 91,2 procent.

Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 62,5 procent och ligger över länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 77,2 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 69,1 procent med ett helt matchande yrke.

Totalt har 84 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 61 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 57,2 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger över genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 12,8 procent. Detta är en utveckling snabbare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, ökat med 1,2 procent - långsammare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom juridik och ekonomi, utbildning och tillverkning. De tre vanligaste yrkena är civilingenjörsyrken, it-arkitekter, systemutvecklare och testledare m.fl. och universitets- och högskollärare. Inom utbildningsgruppen råder en överrepresentation av män (66%).

Nuläge: Geovetenskaplig utbildning

Eftergymnasial

I Halland finns det 109 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 90,8 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger över länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 86,7 procent.

Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 51,9 procent och ligger under länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 56,6 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 61,1 procent med ett helt matchande yrke.

Totalt har 72 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 32 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 46,2 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger över genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 18,5 procent. Detta är en utveckling snabbare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, ökat med 18 procent - snabbare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom offentlig förvaltning, juridik och ekonomi och utbildning. De tre vanligaste yrkena är organisationsutvecklare, utredare och hr-specialister m.fl., ingenjörer och tekniker och civilingenjörsyrken. Inom utbildningsgruppen råder en jämn könsfördelning.

Nuläge: Kemiutbildning

Eftergymnasial

I Halland finns det 183 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 97,3 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger över länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 94,7 procent.

Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 69,1 procent och ligger över länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 83,4 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 75,2 procent med ett helt matchande yrke.

Totalt har 86 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 92 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 61,2 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger över genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 2,2 procent. Detta är en utveckling i linje med arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, ökat med 4,9 procent - snabbare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom juridik och ekonomi, tillverkning och utbildning. De tre vanligaste yrkena är biomedicinska analytiker, tandtekniker och laboratorieingenjörer m.fl., civilingenjörsyrken och fysiker och kemister m.fl.. Inom utbildningsgruppen råder en jämn könsfördelning.

Nuläge: Övrig naturvetenskaplig högskoleutbildning

Eftergymnasial

I Halland finns det 215 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 84,3 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger under länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 80,4 procent.

Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 50,7 procent och ligger under länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 58,5 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 63,3 procent med ett helt matchande yrke.

Totalt har 150 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 55 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 42,9 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger över genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 16,2 procent. Detta är en utveckling snabbare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, ökat med 26,1 procent - snabbare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom juridik och ekonomi, tillverkning och handel. De tre vanligaste yrkena är civilingenjörsyrken, it-arkitekter, systemutvecklare och testledare m.fl. och ups uppgift saknas. Inom utbildningsgruppen råder en överrepresentation av män (61,2%).

Nuläge: Övrig utbildning inom området

Eftergymnasial

I Halland finns det 98 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 80,3 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger under länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 70,5 procent.

Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 4,4 procent och ligger under länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 15,6 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 6,9 procent med ett helt matchande yrke.

Totalt har 75 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 11 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 16,3 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger under genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 5,4 procent. Detta är en utveckling snabbare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, ökat med 17,2 procent - snabbare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom företagstjänster, tillverkning och handel. De tre vanligaste yrkena är ups uppgift saknas, städare och hemservicepersonal m.fl. och snabbmatspersonal, köks- och restaurangbiträden m.fl.. Inom utbildningsgruppen råder en jämn könsfördelning.

Nuläge: El- och energiprogrammet

Gymnasial

I Halland finns det 5 764 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 93,8 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger över länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 91,8 procent.

Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 68,2 procent och ligger över länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 82,9 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 74,3 procent med ett helt matchande yrke.

Totalt har 4 837 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 806 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 23,8 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger över genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 1,6 procent. Detta är en utveckling långsammare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, ökat med 0,8 procent - långsammare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom bygg, tillverkning och handel. De tre vanligaste yrkena är installations- och industrielektriker m.fl., ingenjörer och tekniker och försäkringsrådgivare, företagssäljare och inköpare m.fl.. Inom utbildningsgruppen råder en överrepresentation av män (97,5%).

Nuläge: Civ.ing; teknisk fysik, elektro- och datateknik

Eftergymnasial

I Halland finns det 942 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 95,7 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger över länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 94,8 procent.

Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 82 procent och ligger över länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 91,4 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 86,8 procent med ett helt matchande yrke.

Totalt har 385 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 548 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 69,7 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger över genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 5,7 procent. Detta är en utveckling snabbare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, ökat med 5,5 procent - snabbare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom it och kommunikation, tillverkning och juridik och ekonomi. De tre vanligaste yrkena är it-arkitekter, systemutvecklare och testledare m.fl., civilingenjörsyrken och ingenjörer och tekniker. Inom utbildningsgruppen råder en överrepresentation av män (84,8%).

Nuläge: Civ.ing; kemi- och bioteknik, material- och geoteknik

Eftergymnasial

I Halland finns det 371 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 95,6 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger över länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 94,8 procent.

Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 73,4 procent och ligger över länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 87,4 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 76,7 procent med ett helt matchande yrke.

Totalt har 226 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 142 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 56,5 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger över genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 6,9 procent. Detta är en utveckling snabbare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, ökat med 8,1 procent - snabbare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom tillverkning, juridik och ekonomi och energi. De tre vanligaste yrkena är civilingenjörsyrken, forsknings- och utvecklingschefer och ingenjörer och tekniker. Inom utbildningsgruppen råder en jämn könsfördelning.

Nuläge: Civ.ing; övrig/okänd inriktning

Eftergymnasial

I Halland finns det 217 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 84,4 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger under länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 81,3 procent.

Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 42,3 procent och ligger under länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 61,8 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 53,8 procent med ett helt matchande yrke.

Totalt har 142 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 67 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 48,8 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger över genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 19,9 procent. Detta är en utveckling snabbare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, ökat med 1,4 procent - långsammare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom tillverkning, juridik och ekonomi och it och kommunikation. De tre vanligaste yrkena är civilingenjörsyrken, it-arkitekter, systemutvecklare och testledare m.fl. och ingenjörer och tekniker. Inom utbildningsgruppen råder en överrepresentation av män (71,3%).

Nuläge: H.ing; teknisk fysik, elektro- och datateknik

Eftergymnasial

I Halland finns det 975 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 95,1 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger över länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 93,7 procent.

Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 61,5 procent och ligger över länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 85,1 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 66 procent med ett helt matchande yrke.

Totalt har 658 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 302 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 39,8 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger över genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 2,7 procent. Detta är en utveckling i linje med arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, minskat med 1,6 procent - långsammare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom juridik och ekonomi, tillverkning och it och kommunikation. De tre vanligaste yrkena är it-arkitekter, systemutvecklare och testledare m.fl., civilingenjörsyrken och ingenjörer och tekniker. Inom utbildningsgruppen råder en överrepresentation av män (84,8%).

Nuläge: H.ing; kemi- och bioteknik, material- och geoteknik

Eftergymnasial

I Halland finns det 180 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 95,7 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger över länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 92 procent.

Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 48,5 procent och ligger under länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 73,9 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 52,6 procent med ett helt matchande yrke.

Totalt har 125 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 48 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 41,6 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger över genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 9,1 procent. Detta är en utveckling snabbare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, minskat med 1,6 procent - långsammare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom tillverkning, handel och energi. De tre vanligaste yrkena är civilingenjörsyrken, ingenjörer och tekniker och biomedicinska analytiker, tandtekniker och laboratorieingenjörer m.fl.. Inom utbildningsgruppen råder en överrepresentation av kvinnor (66,1%).

Nuläge: H.ing; övrig/okänd inriktning

Eftergymnasial

I Halland finns det 137 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 91,9 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger över länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 88,6 procent.

Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 53,8 procent och ligger under länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 72,3 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 59,8 procent med ett helt matchande yrke.

Totalt har 95 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 37 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 34,1 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger över genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 3 procent. Detta är en utveckling i linje med arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, minskat med 3,1 procent - långsammare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom tillverkning, handel och juridik och ekonomi. De tre vanligaste yrkena är civilingenjörsyrken, ingenjörer och tekniker och försäkringsrådgivare, företagssäljare och inköpare m.fl.. Inom utbildningsgruppen råder en överrepresentation av män (78%).

Nuläge: Naturvetenskapsprogrammet

Gymnasial

I Halland finns det 1 681 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 79,7 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger under länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 77,6 procent.

Totalt har 1 364 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 273 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 27,3 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger över genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 0,3 procent. Detta är en utveckling långsammare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, minskat med 1,8 procent - långsammare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom handel, tillverkning och vård och omsorg. De tre vanligaste yrkena är butikspersonal, ups uppgift saknas och lagerpersonal och transportledare m.fl.. Inom utbildningsgruppen råder en överrepresentation av män (60,9%).

Nuläge: Yrkesutb. naturvetenskap matematik eller data

Gymnasial

I Halland finns det 623 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 88,6 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger under länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 81,1 procent.

Totalt har 484 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 86 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 24 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger över genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 1 procent. Detta är en utveckling långsammare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, minskat med 6 procent - långsammare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom tillverkning, handel och vård och omsorg. De tre vanligaste yrkena är kontorsassistenter och sekreterare, lagerpersonal och transportledare m.fl. och försäkringsrådgivare, företagssäljare och inköpare m.fl.. Inom utbildningsgruppen råder en jämn könsfördelning.

Nuläge: >= 30 hp inom naturvetenskap mfl.

Eftergymnasial

I Halland finns det 1 239 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 79,9 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger under länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 77,5 procent.

Totalt har 898 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 304 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 35,4 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger över genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 8,3 procent. Detta är en utveckling snabbare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, ökat med 8,7 procent - snabbare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom it och kommunikation, handel och tillverkning. De tre vanligaste yrkena är it-arkitekter, systemutvecklare och testledare m.fl., butikspersonal och drift-, support- och nätverkstekniker m.fl.. Inom utbildningsgruppen råder en överrepresentation av män (63,6%).

Prognos

Prognos: Högskoleförberedande utbildning

Gymnasial

Prognosen visar på risk för överskott år 2035, vilket innebär att tillgången förväntas motsvara 116,5 procent av efterfrågan. Detta motsvarar ett överskott på omkring 3 160 personer som kan ha svårt att få jobb inom sitt utbildningsområde.

Utvecklingen av tillgången på personer med denna utbildning påverkas av flera faktorer. Under prognosperioden förväntas 36 874 personer genomgå utbildningen, medan 9 951 personer beräknas lämna arbetsmarknaden på grund av pensionsavgångar och ytterligare 22 220 personer genom vidareutbildning. Totalt innebär detta att 4 703 fler personer nyutexamineras jämfört med hur många som går i pension eller lämnar för annan utbildning under perioden. Inrikes flyttnetto påverkar utbudet negativt då fler med denna utbildning väntas flytta ut än in i regionen (netto 2 898 personer). Migrationsnetto bidrar positivt till utbudet då invandringen väntas överstiga utvandringen (netto 1 747 personer). Sammantaget förväntas dessa faktorer leda till en positiv utveckling av utbudet i Hallands län med cirka 3 215 personer under prognosperioden.

Efterfrågan på personer med utbildningen påverkas av flera faktorer. Branschutvecklingen bidrar positivt till efterfrågan då sysselsättningen ökar inom branscher som anställer personer med utbildningen, vilket motsvarar cirka 2 217 personer. Förändringar i yrkesstrukturen bidrar negativt till efterfrågan då yrken som matchar utbildningen blir mindre vanliga inom olika branscher, vilket motsvarar cirka 179 personer. Utbildningsväxlingen bidrar negativt till efterfrågan då arbetsmarknaden delvis omstruktureras mot andra utbildningskrav för relevanta yrken, vilket motsvarar cirka 876 personer. Sammantaget leder detta till att den halländska efterfrågan på personer med utbildningen ökar med cirka 1 162 personer under prognosperioden.

Vid slutet av prognosperioden förväntas pendlingsnettot vara negativt med cirka 3 297 personer. Detta betyder att fler med utbildningen pendlar ut från Halland (5 639 personer) än in till länet (2 342 personer).

Prognos: Biologi och miljö

Eftergymnasial

Prognosen visar på risk för stort överskott år 2035, vilket innebär att tillgången förväntas motsvara 138,1 procent av efterfrågan. Detta motsvarar ett överskott på omkring 170 personer som kan ha svårt att få jobb inom sitt utbildningsområde.

Utvecklingen av tillgången på personer med denna utbildning påverkas av flera faktorer. Under prognosperioden förväntas 312 personer genomgå utbildningen, medan 151 personer beräknas lämna arbetsmarknaden på grund av pensionsavgångar och ytterligare 85 personer genom vidareutbildning. Totalt innebär detta att 76 fler personer nyutexamineras jämfört med hur många som går i pension eller lämnar för annan utbildning under perioden. Inrikes flyttnetto bidrar positivt till utbudet då fler med denna utbildning väntas flytta in än ut ur regionen (netto 69 personer). Migrationsnetto bidrar positivt till utbudet då invandringen väntas överstiga utvandringen (netto 102 personer). Sammantaget förväntas dessa faktorer leda till en positiv utveckling av utbudet i Hallands län med cirka 211 personer under prognosperioden.

Efterfrågan på personer med utbildningen påverkas av flera faktorer. Branschutvecklingen har en mycket liten påverkan på efterfrågan då sysselsättningen inom relevanta branscher väntas vara relativt stabil. Förändringar i yrkesstrukturen har en mycket liten påverkan på efterfrågan då yrkesstrukturen inom branscherna väntas vara relativt stabil. Utbildningsväxlingen har en mycket liten påverkan på efterfrågan då kompetenskraven för relevanta yrken väntas vara relativt stabila. Sammantaget leder detta till att den halländska efterfrågan på personer med utbildningen ökar med cirka 64 personer under prognosperioden.

Vid slutet av prognosperioden förväntas pendlingsnettot vara negativt med cirka 221 personer. Detta betyder att fler med utbildningen pendlar ut från Halland (319 personer) än in till länet (97 personer).

Prognos: Datautbildning

Eftergymnasial

Prognosen visar på risk för fortsatt brist år 2035, vilket innebär att tillgången förväntas motsvara 89,5 procent av efterfrågan. Detta motsvarar en brist på omkring 150 personer som inte kommer kunna rekryteras om utvecklingen fortsätter.

Utvecklingen av tillgången på personer med denna utbildning påverkas av flera faktorer. Under prognosperioden förväntas 1 016 personer genomgå utbildningen, medan 406 personer beräknas lämna arbetsmarknaden på grund av pensionsavgångar och ytterligare 140 personer genom vidareutbildning. Totalt innebär detta att 470 fler personer nyutexamineras jämfört med hur många som går i pension eller lämnar för annan utbildning under perioden. Inrikes flyttnetto bidrar positivt till utbudet då fler med denna utbildning väntas flytta in än ut ur regionen (netto 303 personer). Migrationsnetto bidrar positivt till utbudet då invandringen väntas överstiga utvandringen (netto 104 personer). Sammantaget förväntas dessa faktorer leda till en positiv utveckling av utbudet i Hallands län med cirka 537 personer under prognosperioden.

Efterfrågan på personer med utbildningen påverkas av flera faktorer. Branschutvecklingen bidrar positivt till efterfrågan då sysselsättningen ökar inom branscher som anställer personer med utbildningen, vilket motsvarar cirka 99 personer. Förändringar i yrkesstrukturen har en mycket liten påverkan på efterfrågan då yrkesstrukturen inom branscherna väntas vara relativt stabil. Utbildningsväxlingen bidrar positivt till efterfrågan då personer med denna utbildningsbakgrund i ökande grad efterfrågas inom relevanta yrken, vilket motsvarar cirka 452 personer. Sammantaget leder detta till att den halländska efterfrågan på personer med utbildningen ökar med cirka 585 personer under prognosperioden.

Vid slutet av prognosperioden förväntas pendlingsnettot vara negativt med cirka 842 personer. Detta betyder att fler med utbildningen pendlar ut från Halland (982 personer) än in till länet (140 personer).

Information om dagens brist

SCB bedömer att det idag råder en brist på denna utbildningsgrupp. SCB definierar viss brist när tillgången är upp till 92 procent av efterfrågan, och mycket stor brist när tillgången är 70 procent eller lägre. För att synliggöra denna initiala brist har Region Halland antagit ett värde mellan dessa trösklar (81%), vilket motsvarar en uppjustering av efterfrågan med 19% för år 2018. Den procentuella utvecklingen från SCB:s prognos har sedan applicerats på detta justerade ingångsvärde. Detta är endast ett antagande som syftar till att synliggöra balansen mellan utbud och efterfrågan. I verkligheten kan den faktiska bristen vara både större eller mindre än den angivna. Den huvudsakliga prognosbedömningen “Risk för fortsatt brist” kvarstår oaktat nivåer däremot är omfattningen på bristen svårfångad i och med det ovissa ingångsläget.

Prognos: El, data- och kommunikationsteknik, automation

Gymnasial

Prognosen visar på risk för fortsatt brist år 2035, vilket innebär att tillgången förväntas motsvara 77,5 procent av efterfrågan. Detta motsvarar en brist på omkring 1 750 personer som inte kommer kunna rekryteras om utvecklingen fortsätter.

Utvecklingen av tillgången på personer med denna utbildning påverkas av flera faktorer. Under prognosperioden förväntas 2 610 personer genomgå utbildningen, medan 2 018 personer beräknas lämna arbetsmarknaden på grund av pensionsavgångar och ytterligare 1 008 personer genom vidareutbildning. Totalt innebär detta att 416 färre personer nyutexamineras jämfört med hur många som går i pension eller lämnar för annan utbildning under perioden. Inrikes flyttnetto bidrar positivt till utbudet då fler med denna utbildning väntas flytta in än ut ur regionen (netto 934 personer). Migrationsnetto bidrar positivt till utbudet då invandringen väntas överstiga utvandringen (netto 141 personer). Sammantaget förväntas dessa faktorer leda till en positiv utveckling av utbudet i Hallands län med cirka 507 personer under prognosperioden.

Efterfrågan på personer med utbildningen påverkas av flera faktorer. Branschutvecklingen bidrar positivt till efterfrågan då sysselsättningen ökar inom branscher som anställer personer med utbildningen, vilket motsvarar cirka 824 personer. Förändringar i yrkesstrukturen bidrar positivt till efterfrågan då yrken som matchar utbildningen blir vanligare inom olika branscher, vilket motsvarar cirka 77 personer. Utbildningsväxlingen bidrar positivt till efterfrågan då personer med denna utbildningsbakgrund i ökande grad efterfrågas inom relevanta yrken, vilket motsvarar cirka 479 personer. Sammantaget leder detta till att den halländska efterfrågan på personer med utbildningen ökar med cirka 1 379 personer under prognosperioden.

Vid slutet av prognosperioden förväntas pendlingsnettot vara negativt med cirka 968 personer. Detta betyder att fler med utbildningen pendlar ut från Halland (1 552 personer) än in till länet (585 personer).

Information om dagens brist

Prognos: Civilingenjörsutbildning

Eftergymnasial

Prognosen visar på risk för fortsatt brist år 2035, vilket innebär att tillgången förväntas motsvara 88,5 procent av efterfrågan. Detta motsvarar en brist på omkring 290 personer som inte kommer kunna rekryteras om utvecklingen fortsätter.

Utvecklingen av tillgången på personer med denna utbildning påverkas av flera faktorer. Under prognosperioden förväntas 907 personer genomgå utbildningen, medan 1 216 personer beräknas lämna arbetsmarknaden på grund av pensionsavgångar och ytterligare 82 personer genom vidareutbildning. Totalt innebär detta att 391 färre personer nyutexamineras jämfört med hur många som går i pension eller lämnar för annan utbildning under perioden. Inrikes flyttnetto bidrar positivt till utbudet då fler med denna utbildning väntas flytta in än ut ur regionen (netto 1 392 personer). Migrationsnetto bidrar positivt till utbudet då invandringen väntas överstiga utvandringen (netto 163 personer). Sammantaget förväntas dessa faktorer leda till en positiv utveckling av utbudet i Hallands län med cirka 701 personer under prognosperioden.

Efterfrågan på personer med utbildningen påverkas av flera faktorer. Branschutvecklingen bidrar positivt till efterfrågan då sysselsättningen ökar inom branscher som anställer personer med utbildningen, vilket motsvarar cirka 234 personer. Förändringar i yrkesstrukturen har en mycket liten påverkan på efterfrågan då yrkesstrukturen inom branscherna väntas vara relativt stabil. Utbildningsväxlingen bidrar positivt till efterfrågan då personer med denna utbildningsbakgrund i ökande grad efterfrågas inom relevanta yrken, vilket motsvarar cirka 469 personer. Sammantaget leder detta till att den halländska efterfrågan på personer med utbildningen ökar med cirka 746 personer under prognosperioden.

Vid slutet av prognosperioden förväntas pendlingsnettot vara negativt med cirka 1 934 personer. Detta betyder att fler med utbildningen pendlar ut från Halland (2 420 personer) än in till länet (486 personer).

Information om dagens brist

Prognos: Högskoleingenjörsutbildning

Eftergymnasial

Prognosen visar på relativt balanserat arbetsmarknadsläge år 2035, vilket innebär att tillgången förväntas motsvara 99,3 procent av efterfrågan. Detta motsvarar en brist på omkring 20 personer som inte kommer kunna rekryteras om utvecklingen fortsätter.

Utvecklingen av tillgången på personer med denna utbildning påverkas av flera faktorer. Under prognosperioden förväntas 1 252 personer genomgå utbildningen, medan 627 personer beräknas lämna arbetsmarknaden på grund av pensionsavgångar och ytterligare 316 personer genom vidareutbildning. Totalt innebär detta att 309 fler personer nyutexamineras jämfört med hur många som går i pension eller lämnar för annan utbildning under perioden. Inrikes flyttnetto bidrar positivt till utbudet då fler med denna utbildning väntas flytta in än ut ur regionen (netto 285 personer). Migrationsnetto bidrar positivt till utbudet då invandringen väntas överstiga utvandringen (netto 131 personer). Sammantaget förväntas dessa faktorer leda till en positiv utveckling av utbudet i Hallands län med cirka 606 personer under prognosperioden.

Efterfrågan på personer med utbildningen påverkas av flera faktorer. Branschutvecklingen bidrar positivt till efterfrågan då sysselsättningen ökar inom branscher som anställer personer med utbildningen, vilket motsvarar cirka 238 personer. Förändringar i yrkesstrukturen bidrar positivt till efterfrågan då yrken som matchar utbildningen blir vanligare inom olika branscher, vilket motsvarar cirka 65 personer. Utbildningsväxlingen bidrar positivt till efterfrågan då personer med denna utbildningsbakgrund i ökande grad efterfrågas inom relevanta yrken, vilket motsvarar cirka 384 personer. Sammantaget leder detta till att den halländska efterfrågan på personer med utbildningen ökar med cirka 687 personer under prognosperioden.

Vid slutet av prognosperioden förväntas pendlingsnettot vara negativt med cirka 953 personer. Detta betyder att fler med utbildningen pendlar ut från Halland (1 313 personer) än in till länet (360 personer).