Jord- och skogsbruk

Innehåll

  • Områdestrender
  • Nuläge
    • Naturbruksprogrammet
    • Agronom- och hortonomutbildning
    • Skogsvetenskaplig utbildning
    • Veterinärutbildning
    • Övrig eftergymnasial utbildning inom området
    • >= 30 hp inom lant och skogsbruk, mfl.
  • Prognos
    • Naturbruksutbildning
Inom området finns det 6 utbildningar som omfattar 4 428 personer som ingår i den halländska arbetskraften. Under 20-talet har antalet personer i arbetskraften med en utbildning inom området ökat med 22 personer (0,5 procent) och antalet sysselsatta med arbetsställe i Hallands län har ökat med 12 personer (0,3 procent).

I följande avsnitt presenteras en fördjupad analys av arbetsmarknadsläget, utvecklingen över tid samt den demografiska sammansättningen för respektive utbildning inom området. Analysen belyser såväl nuvarande situation som trender och ger en detaljerad bild av arbetsmarknadens struktur och dynamik inom de olika utbildningsinriktningarna.

Områdestrender

Sammanfattning

  • Arbetskraft med teknisk kompetens inom automation, robotisering och hållbar produktutveckling efterfrågas.
  • Det finns framtidspotential inom vattenbruk som behöver kompetens inom vattenrening, styrsystem, hållbarhet och biologi.
  • Djursjukvården expanderar vilket leder till ökad efterfrågan.
  • Trädgårdsodling har stor tekniska utveckling med behov inom klimatstyrning, växtnäringshantering och nya odlingsformer som urban och vertikal odling.
  • Hållbarhet och klimatförändringar driver nya behov, bl.a. inom cirkulär ekonomi.
  • Vatten- och markvetenskap är nyckelområden för att främja klimatsmart resursanvändning.

Stommen i det gröna näringslivet utgörs av lantbruksföretagen och det blir alltmer tydligt att fler arbetsgivare och arbetstagare med rätt kompetenser behövs inom jordbruket och inom övriga livsmedelssektorn. Den tekniska utvecklingen inom yrkesområdet fortsätter, vilket innebär att även kompetenskraven successivt kommer att förändras. Naturbruksprogrammet med inriktning lantbruk eller trädgård ses av företag som den viktigaste rekryteringsbasen till näringen. Tidigare har en del arbetskraft till branschen hämtats utomlands då återväxten i Sverige varit svag. Den utländska arbetskraften har blivit färre. Arbete för att attrahera individer till utbildning och arbete i branschen är därför fortsatt viktigt.

Efterfrågade kompetenser ses inom industriell ekonomi, ekonomisk analys samt affärs- och produktutveckling för att utveckla de stora företagen inom lantbruket. Det blir även allt viktigare med kompentenser för storskalig lantbruksdrift, såsom arbetsledning, driftplanering, strategisk företagsledning och riskhantering. Det finns även ett behov av ökat tekniskt kunnande inom primärproduktionen, såsom innovativ produktutveckling, automation, robotisering och AI. Den nationella livsmedelsstrategins mål om minskad sårbarhet i livsmedelskedjan ställer även ökade krav på kompetenser inom exempelvis riskanalys och beredskap. Vidare är pedagogik och kommunikation exempel på kompetenser som blir allt viktigare för att vinna konsumenters förtroende på en starkt konkurrensutsatt marknad.

Vattenbruket betraktas som en framtidsnäring med stor potential. Fiskodling, oavsett om det handlar om odling i kassar i öppna system eller de mer tekniskt tunga slutna systemen, kräver specifik kompetens om man ska få branschen att utvecklas och växa. Det behövs till exempel kompetens inom teknik som vattenrening och programmering, samt drift och underhåll av olika styrsystem. Det behövs även kompetens inom hållbarhet och distribution samt biologi.

Inom skogsnäringen märks hållbarhetstrenden av som ger branschen medvind då den driver på efterfrågan. Digitaliseringen ses som möjliggörare för effektivisering och utvecklad produktion. Efterfrågan på hållbara produkter har skapat ett stort behov av produktutveckling och innovation för att möta kundernas efterfrågan. Skogsbruksföretag uppger svårigheter att rekrytera skogsarbetare och skogsmaskinförare, dels på grund av brist på yrkeserfarenhet, dels på grund av stora pensionsavgångar. Den utbildningsnivå som efterfrågas mest är naturbruksprogrammet med inriktning mot skogsbruk. Allt fler företag efterfrågar också en utbildning inom yrkeshögskolan.

Djursjukvården är fortsatt växande och behovet av veterinärer är stort. Fler smådjur och en ökad efterfrågan på avancerad sjukvård kommer öka behovet ytterligare. Det finns även behov av djursjukskötare och djurvårdare. Gröna arbetsgivares medlemsföretag för fram att de efterfrågar djurvårdare som utbildat sig på nivå 2, och gärna 3.

Inom trädgårdsodling behövs såväl biologisk som teknisk kunskap för att uppnå hög kvalitet på de produkter som odlas. Det är till exempel viktigt med kunskap om klimatstyrning och växtnäringsstyrning. Till området kan också föras de nya typer av odlingar som har dykt upp på senare år och som benämns urban odling eller vertikalodling.

Branschorganisationen Gröna arbetsgivare menar att det finns ett fortsatt stort behov av arbetskraft då jord- och skogsbruk spelar en viktig roll för att mätta en växande befolkning och leda vägen i omställningen mot ett mer hållbart samhälle. Dessutom står det gröna näringslivet för ett generationsskifte. Klimatförändringarna har gett utmaningar inom jord- och skogsbruk. Även digitaliseringen förändrar kompetensbehovet samt en viss specialisering av kompetens. Inom skogsnäringen är behovet av skogsvårdare och skogsmaskinförare särskilt framträdande.

För att bidra till ett hållbart jord- och skogsbruk behövs kompetensen inom klimatanpassade metoder, koldioxidbindning och minskad användning av kemikalier. Jord- och skogsbruk integreras allt mer i den cirkulära ekonomin, vilket bl.a. ökar behovet av kunskap om metoder för att minska och återanvända avfall. För att skapa klimatsmart vatten- och markanvändning ses behov av kompetens inom hydrologi, markvetenskap och vattenförvaltning är därför mycket eftertraktat.

Arbetsförmedlingen bedömer i sina yrkesprognoser att yrken som skogsarbetare, trädgårdsodlare, veterinär och djursjukskötare har stora möjligheter till arbete, medan uppfödare och skötare av lantbruksdjur har medelstora möjligheter till arbete.

Nuläge

Nuläge: Naturbruksprogrammet

Gymnasial

I Halland finns det 3 430 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 91,7 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger över länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 89,5 procent.

Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 44,7 procent och ligger under länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 60,4 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 51,5 procent med ett helt matchande yrke.

Totalt har 3 207 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 141 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 12,3 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger under genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften minskat med 0,7 procent. Detta är en utveckling långsammare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, minskat med 0,4 procent - långsammare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom jordbruk och skog, tillverkning och handel. De tre vanligaste yrkena är djuruppfödare och djurskötare, maskinförare och växtodlare inom jordbruk och trädgård. Inom utbildningsgruppen råder en överrepresentation av män (60,1%).

Nuläge: Agronom- och hortonomutbildning

Eftergymnasial

I Halland finns det 104 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 95,4 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger över länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 90,8 procent.

Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 74,4 procent och ligger över länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 82,1 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 77,3 procent med ett helt matchande yrke.

Totalt har 97 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 2 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 18,2 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger under genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften minskat med 11,1 procent. Detta är en utveckling långsammare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, minskat med 6,7 procent - långsammare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom jordbruk och skog, offentlig förvaltning och juridik och ekonomi. De tre vanligaste yrkena är biologer, farmakologer och specialister inom lant- och skogsbruk m.fl., specialister inom miljö- och hälsoskydd och organisationsutvecklare, utredare och hr-specialister m.fl.. Inom utbildningsgruppen råder en överrepresentation av kvinnor (67,6%).

Nuläge: Skogsvetenskaplig utbildning

Eftergymnasial

I Halland finns det 60 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 92,3 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger under länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 84,6 procent.

Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 62,8 procent och ligger över länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 74,4 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 65,9 procent med ett helt matchande yrke.

Totalt har 46 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 9 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 30,9 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger över genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 1,7 procent. Detta är en utveckling långsammare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, minskat med 0 procent - långsammare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom jordbruk och skog, tillverkning och offentlig förvaltning. De tre vanligaste yrkena är försäkringsrådgivare, företagssäljare och inköpare m.fl., biologer, farmakologer och specialister inom lant- och skogsbruk m.fl. och verkställande direktörer m.fl.. Inom utbildningsgruppen råder en överrepresentation av män (84,2%).

Nuläge: Veterinärutbildning

Eftergymnasial

I Halland finns det 157 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 98,1 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger över länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 98,1 procent.

Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 90,6 procent och ligger över länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 92,8 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 92,6 procent med ett helt matchande yrke.

Totalt har 136 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 21 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 24,8 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger över genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 19,8 procent. Detta är en utveckling snabbare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, ökat med 0,7 procent - långsammare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom juridik och ekonomi, offentlig förvaltning och jordbruk och skog. De tre vanligaste yrkena är veterinärer, växtodlare och djuruppfödare, blandad drift och gymnasielärare. Inom utbildningsgruppen råder en överrepresentation av kvinnor (81,1%).

Nuläge: Övrig eftergymnasial utbildning inom området

Eftergymnasial

I Halland finns det 587 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 93,3 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger över länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 91,1 procent.

Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 39,3 procent och ligger under länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 53,3 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 44 procent med ett helt matchande yrke.

Totalt har 535 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 38 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 16,4 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger under genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 3,7 procent. Detta är en utveckling i linje med arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, ökat med 2,7 procent - i linje med genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom jordbruk och skog, handel och juridik och ekonomi. De tre vanligaste yrkena är växtodlare inom jordbruk och trädgård, djuruppfödare och djurskötare och djursjukskötare m.fl.. Inom utbildningsgruppen råder en jämn könsfördelning.

Nuläge: >= 30 hp inom lant och skogsbruk, mfl.

Eftergymnasial

I Halland finns det 90 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 94,7 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger över länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 89,5 procent.

Totalt har 87 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 2 personer fler än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett positivt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 20 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger under genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 15,4 procent. Detta är en utveckling snabbare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, ökat med 24,3 procent - snabbare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom jordbruk och skog, tillverkning och handel. De tre vanligaste yrkena är biologer, farmakologer och specialister inom lant- och skogsbruk m.fl., försäkringsrådgivare, företagssäljare och inköpare m.fl. och växtodlare inom jordbruk och trädgård. Inom utbildningsgruppen råder en jämn könsfördelning.

Prognos

Prognos: Naturbruksutbildning

Gymnasial

Prognosen visar på risk för viss brist år 2035, vilket innebär att tillgången förväntas motsvara 87,7 procent av efterfrågan. Detta motsvarar en brist på omkring 580 personer som inte kommer kunna rekryteras om utvecklingen fortsätter.

Utvecklingen av tillgången på personer med denna utbildning påverkas av flera faktorer. Under prognosperioden förväntas 2 005 personer genomgå utbildningen, medan 1 101 personer beräknas lämna arbetsmarknaden på grund av pensionsavgångar och ytterligare 696 personer genom vidareutbildning. Totalt innebär detta att 208 fler personer nyutexamineras jämfört med hur många som går i pension eller lämnar för annan utbildning under perioden. Migrationsnetto bidrar positivt till utbudet då invandringen väntas överstiga utvandringen (netto 69 personer). Sammantaget förväntas dessa faktorer leda till en positiv utveckling av utbudet i Hallands län med cirka 376 personer under prognosperioden.

Efterfrågan på personer med utbildningen påverkas av flera faktorer. Branschutvecklingen bidrar positivt till efterfrågan då sysselsättningen ökar inom branscher som anställer personer med utbildningen, vilket motsvarar cirka 422 personer. Förändringar i yrkesstrukturen har en mycket liten påverkan på efterfrågan då yrkesstrukturen inom branscherna väntas vara relativt stabil. Utbildningsväxlingen bidrar positivt till efterfrågan då personer med denna utbildningsbakgrund i ökande grad efterfrågas inom relevanta yrken, vilket motsvarar cirka 640 personer. Sammantaget leder detta till att den halländska efterfrågan på personer med utbildningen ökar med cirka 1 051 personer under prognosperioden.

Vid slutet av prognosperioden förväntas pendlingsnettot vara negativt med cirka 115 personer. Detta betyder att fler med utbildningen pendlar ut från Halland (406 personer) än in till länet (290 personer).