Pedagogik och lärarutbildning

Innehåll

• Områdestrender
• Nuläge
  • Förskollärarutbildning
  • Fritidspedagogutbildning
  • Lärarutbildning grundskolans tidiga år
  • Lärarutbildning grundskolans senare år och gymnasiet
  • Speciallärar- och specialpedagogutbildning
  • Yrkeslärarutbildning
  • Övrig eftergymnasial utbildning inom området
  • Barn- och fritidsprogrammet
  • Fritidsledarutbildning
  • Gymnasial pedagogisk utbildning
  • >= 30 hp inom pedagogik och lärarutbildning
• Prognos
  • Förskollärarutbildning
  • Grundlärarutbildning, fritidshem
  • Grundlärarutbildning, årskurs F–3 och 4–6
  • Ämneslärarutbildning
  • Speciallärar- och specialpedagogutbildning
  • Yrkeslärarutbildning
  • Barn- och fritidsutbildning

Inom området finns det 11 utbildningar som omfattar 15 402 personer som ingår i den halländska arbetskraften. Under 20-talet har antalet personer i arbetskraften med en utbildning inom området ökat med 603 personer (4,1 procent) och antalet sysselsatta med arbetsställe i Hallands län har ökat med 721 personer (5,3 procent).

I följande avsnitt presenteras en fördjupad analys av arbetsmarknadsläget, utvecklingen över tid samt den demografiska sammansättningen för respektive utbildning inom området. Analysen belyser såväl nuvarande situation som trender och ger en detaljerad bild av arbetsmarknadens struktur och dynamik inom de olika utbildningsinriktningarna.

Områdestrender

Sammanfattning

• Demografiska förändringar påverkar personalbehovet.
• Fortsatt brist på behöriga lärare.
• Stödfunktioner för att avlasta lärare med praktiska uppgifter efterfrågas.
• Digitala verktyg, utbildningsteknik och AI centrala inslag i undervisningen vilket kräver kompetensutveckling av personal.

Det är framför allt utvecklingen av antalet barn och ungdomar i befolkningen som styr behoven av personal och kompetens i förskolan och skolan. De senaste åren har en kraftig förändring skett nationellt och istället förväntas antalet barn och unga minska något i jämförelse med tidigare prognoser. Vuxenutbildningens personal- och kompetensbehov påverkas i stor utsträckning av invandring. Majoriteten av dem som läser komvux på grundläggande nivå är utrikes födda. Samtidigt är det utvecklingen av befolkningen i arbetsför ålder som sätter ramarna för tillgången till personal i förskola, skola och vuxenutbildning. Halland har här en positiv utveckling. Skolverkets senaste lärarprognos visar att behoven inte längre ökar lika snabbt och i lika stor utsträckning som man tidigare trott. Prognosen visar också att arbetsgivare lyckats behålla och rekrytera medarbetare till skolan och förskolan. Det är också fler nyexaminerade lärare som går direkt till arbete i skolan än vad tidigare prognoser visat.

Rekryteringsbehoven inom förskola och skola är och har varit besvärligt under en lång tid. Det beror dels på att många lärare går i pension, dels på att tillgången på lärare varierar kraftigt över landet. Att antalet barn och unga bedöms minska något kommande år, leder till att behoven av personal inom verksamheter som förskola, fritidshem samt grundskola förväntas minska något. Ett fortsatt rekryteringsbehov finns dock inom dessa verksamheter för att öka andelen behörig personal såväl som att ersätta anställda som kommer gå i pension. I gymnasieskolan ökar behoven av anställda till följd av demografin. Likaså syns en ökning i behov av fler anställda inom verksamheter som t.ex. vuxenutbildningen.

Behovet av stödfunktioner som kan avlasta lärare finns, men specifika yrkesroller är inte lika tydligt. I huvudsak framkommer dock två olika typer av tjänster som syftar till att avlasta lärare, dels om mentorsuppdrag, dels om enklare praktiska uppgifter. Även uppgifter som att vara rastvärd, förbereda material för undervisning och hantera känsliga ärenden kring kränkningar framkommer som viktiga.

Många lärare är i dag inte behöriga för den undervisning som de bedriver. Det kommer att råda brist på legitimerade och behöriga lärare och förskollärare även framöver. Den beräknade examinationen räcker totalt sett inte till för att täcka behoven av nyutexaminerade lärare. För ämneslärare är även den kompletterande pedagogiska utbildningen (KPU) viktig för lärarförsörjningen inom framför allt naturvetenskapliga ämnen och matematik.

Digitaliseringen kan bidra till att lösa en del av utmaningarna inom lärarförsörjning och livslångt lärande, t.ex. genom den snabbt växande branschen Edtech (Educational Technology) som är ett samlingsbegrepp för de som arbetar med digitala utbildningsplattformar och utbildningsteknologi. Edtech-branschen bedömer att området utbildning och lärande är i början av sin digitaliseringsresa.

Lärare förväntas hitta sätt att integrera digitala verktyg i undervisningen på ett produktivt sätt, i en mängd olika typer av undervisningssammanhang, på olika utbildningsstadier. För att kunna undervisa med digital teknik behö¬ver lärare utveckla nya strategier, både i samspel med elever och till ämnesinnehåll samt anpassas efter elevers och studenters behov för att stödja deras lärande. AI-utveckling kommer ha stor inverkan på både samhället och skolan. Det medför nya möjligheter i undervisning, men också en del risker. Här kommer kompetensutveckling inom området vara betydande.

Arbetsförmedlingen bedömer i sina yrkesprognoser att yrken som grundskollärare, gymnasielärare, speciallärare och specialpedagoger och trafiklärare har stora möjligheter till arbete. Förskollärare, fritidspedagoger, lärare i yrkesämnen, pedagoger inom kultur, sfi-lärare, skolassistenter, barnskötare, fritidsledare, studieadministratörer, utbildningshandläggare samt studie- och yrkesvägledare bedöms ha medelstora möjligheter till arbete. Elevassistenter bedöms ha små möjligheter till arbete.

Nuläge

Nuläge: Förskollärarutbildning

Eftergymnasial

I Halland finns det 2 378 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 94,7 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger över länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 93,9 procent.

Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 84,7 procent och ligger över länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 87,3 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 90,3 procent med ett helt matchande yrke.

Totalt har 2 291 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 68 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 7,2 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger under genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 0,6 procent. Detta är en utveckling långsammare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, ökat med 0,5 procent - långsammare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom utbildning, vård och omsorg och offentlig förvaltning. De tre vanligaste yrkena är grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare, chefer inom förskoleverksamhet och kontorsassistenter och sekreterare. Inom utbildningsgruppen råder en överrepresentation av kvinnor (95,8%).

Nuläge: Fritidspedagogutbildning

Eftergymnasial

I Halland finns det 441 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 98,9 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger över länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 97,8 procent.

Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 73,8 procent och ligger över länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 80,4 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 81,1 procent med ett helt matchande yrke.

Totalt har 406 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 30 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 12,2 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger under genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 1,8 procent. Detta är en utveckling i linje med arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, minskat med 1,2 procent - långsammare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom utbildning, vård och omsorg och offentlig förvaltning. De tre vanligaste yrkena är grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare, chefer inom grund- och gymnasieskola samt vuxenutbildning och organisationsutvecklare, utredare och hr-specialister m.fl.. Inom utbildningsgruppen råder en överrepresentation av kvinnor (72,3%).

Nuläge: Lärarutbildning grundskolans tidiga år

Eftergymnasial

I Halland finns det 2 806 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 97 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger över länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 96,3 procent.

Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 88,6 procent och ligger över länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 91,4 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 91,8 procent med ett helt matchande yrke.

Totalt har 2 647 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 138 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 11 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger under genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 5,3 procent. Detta är en utveckling snabbare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, ökat med 5,3 procent - snabbare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom utbildning, offentlig förvaltning och vård och omsorg. De tre vanligaste yrkena är grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare, chefer inom grund- och gymnasieskola samt vuxenutbildning och andra pedagoger med teoretisk specialistkompetens. Inom utbildningsgruppen råder en överrepresentation av kvinnor (88,1%).

Nuläge: Lärarutbildning grundskolans senare år och gymnasiet

Eftergymnasial

I Halland finns det 2 782 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 96,6 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger över länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 95,8 procent.

Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 84,4 procent och ligger över länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 87,9 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 88,1 procent med ett helt matchande yrke.

Totalt har 2 613 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 144 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 15,9 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger under genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 4 procent. Detta är en utveckling snabbare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, ökat med 3,6 procent - i linje med genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom utbildning, offentlig förvaltning och vård och omsorg. De tre vanligaste yrkena är grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare, gymnasielärare och chefer inom grund- och gymnasieskola samt vuxenutbildning. Inom utbildningsgruppen råder en överrepresentation av kvinnor (63,3%).

Nuläge: Speciallärar- och specialpedagogutbildning

Eftergymnasial

I Halland finns det 467 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 98,9 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger över länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 97,9 procent.

Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 79,9 procent och ligger över länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 92,3 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 83,3 procent med ett helt matchande yrke.

Totalt har 453 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 9 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 13 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger under genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 7,9 procent. Detta är en utveckling snabbare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, ökat med 10,2 procent - snabbare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom utbildning, offentlig förvaltning och vård och omsorg. De tre vanligaste yrkena är andra pedagoger med teoretisk specialistkompetens, grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare och chefer inom grund- och gymnasieskola samt vuxenutbildning. Inom utbildningsgruppen råder en överrepresentation av kvinnor (92,5%).

Nuläge: Yrkeslärarutbildning

Eftergymnasial

I Halland finns det 414 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 97,9 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger över länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 96,2 procent.

Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 74,5 procent och ligger över länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 78,4 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 77,6 procent med ett helt matchande yrke.

Totalt har 375 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 32 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 16,7 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger under genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften minskat med 10,6 procent. Detta är en utveckling långsammare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, minskat med 12,4 procent - långsammare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom utbildning, offentlig förvaltning och vård och omsorg. De tre vanligaste yrkena är lärare i yrkesämnen, grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare och gymnasielärare. Inom utbildningsgruppen råder en jämn könsfördelning.

Nuläge: Övrig eftergymnasial utbildning inom området

Eftergymnasial

I Halland finns det 879 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 89,8 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger under länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 78,8 procent.

Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 41,1 procent och ligger under länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 52,3 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 53,1 procent med ett helt matchande yrke.

Totalt har 719 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 52 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 15,2 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger under genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 8,3 procent. Detta är en utveckling snabbare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, ökat med 15 procent - snabbare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom utbildning, vård och omsorg och offentlig förvaltning. De tre vanligaste yrkena är barnskötare och elevassistenter m.fl., grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare och organisationsutvecklare, utredare och hr-specialister m.fl.. Inom utbildningsgruppen råder en överrepresentation av kvinnor (74,2%).

Nuläge: Barn- och fritidsprogrammet

Gymnasial

I Halland finns det 3 250 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 90,3 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger över länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 87,6 procent.

Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 48,1 procent och ligger under länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 60 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 54,4 procent med ett helt matchande yrke.

Totalt har 3 007 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 146 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 10,9 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger under genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 9,8 procent. Detta är en utveckling snabbare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, ökat med 12,2 procent - snabbare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom utbildning, vård och omsorg och handel. De tre vanligaste yrkena är barnskötare och elevassistenter m.fl., skötare, vårdare och personliga assistenter m.fl. och butikspersonal. Inom utbildningsgruppen råder en överrepresentation av kvinnor (78,3%).

Nuläge: Fritidsledarutbildning

Eftergymnasial

I Halland finns det 291 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 92,7 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger över länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 91,4 procent.

Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 41,2 procent och ligger under länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 59,1 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 45,5 procent med ett helt matchande yrke.

Totalt har 270 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 17 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 14,6 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger under genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften minskat med 12,6 procent. Detta är en utveckling långsammare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, minskat med 12,1 procent - långsammare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom utbildning, vård och omsorg och kultur och fritid. De tre vanligaste yrkena är idrottsutövare och fritidsledare m.fl., barnskötare och elevassistenter m.fl. och grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare. Inom utbildningsgruppen råder en jämn könsfördelning.

Nuläge: Gymnasial pedagogisk utbildning

Gymnasial

I Halland finns det 78 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 86,7 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger under länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 81,1 procent.

Totalt har 65 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 8 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 19,2 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger under genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften minskat med 11,4 procent. Detta är en utveckling långsammare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, ökat med 1 200 procent - snabbare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom utbildning, tillverkning och vård och omsorg. De tre vanligaste yrkena är trafiklärare och instruktörer, lastbils- och bussförare och it-chefer. Inom utbildningsgruppen råder en jämn könsfördelning.

Nuläge: >= 30 hp inom pedagogik och lärarutbildning

Eftergymnasial

I Halland finns det 1 616 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 78,4 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger under länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 76,6 procent.

Totalt har 1 530 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 49 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 14,9 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger under genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 2,6 procent. Detta är en utveckling i linje med arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, ökat med 3,9 procent - i linje med genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom utbildning, handel och vård och omsorg. De tre vanligaste yrkena är grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare, barnskötare och elevassistenter m.fl. och butikspersonal. Inom utbildningsgruppen råder en överrepresentation av kvinnor (73,7%).

Prognos

Prognos: Förskollärarutbildning

Eftergymnasial

Prognosen visar på relativt balanserat arbetsmarknadsläge år 2035, vilket innebär att tillgången förväntas motsvara 101,9 procent av efterfrågan. Detta motsvarar ett överskott på omkring 50 personer som kan ha svårt att få jobb inom sitt utbildningsområde.

Utvecklingen av tillgången på personer med denna utbildning påverkas av flera faktorer. Under prognosperioden förväntas 1 626 personer genomgå utbildningen, medan 1 330 personer beräknas lämna arbetsmarknaden på grund av pensionsavgångar och ytterligare 145 personer genom vidareutbildning. Totalt innebär detta att 151 fler personer nyutexamineras jämfört med hur många som går i pension eller lämnar för annan utbildning under perioden. Inrikes flyttnetto bidrar positivt till utbudet då fler med denna utbildning väntas flytta in än ut ur regionen (netto 208 personer). Sammantaget förväntas dessa faktorer leda till en positiv utveckling av utbudet i Hallands län med cirka 368 personer under prognosperioden.

Efterfrågan på personer med utbildningen påverkas av flera faktorer. Branschutvecklingen bidrar positivt till efterfrågan då sysselsättningen ökar inom branscher som anställer personer med utbildningen, vilket motsvarar cirka 243 personer. Förändringar i yrkesstrukturen bidrar positivt till efterfrågan då yrken som matchar utbildningen blir vanligare inom olika branscher, vilket motsvarar cirka 137 personer. Utbildningsväxlingen har en mycket liten påverkan på efterfrågan då kompetenskraven för relevanta yrken väntas vara relativt stabila. Sammantaget leder detta till att den halländska efterfrågan på personer med utbildningen ökar med cirka 334 personer under prognosperioden.

Vid slutet av prognosperioden förväntas pendlingsnettot vara negativt med cirka 83 personer. Detta betyder att fler med utbildningen pendlar ut från Halland (189 personer) än in till länet (106 personer).

Prognos: Grundlärarutbildning, fritidshem

Eftergymnasial

Prognosen visar på risk för brist år 2035, vilket innebär att tillgången förväntas motsvara 71,6 procent av efterfrågan. Detta motsvarar en brist på omkring 150 personer som inte kommer kunna rekryteras om utvecklingen fortsätter.

Utvecklingen av tillgången på personer med denna utbildning påverkas av flera faktorer. Under prognosperioden förväntas 183 personer genomgå utbildningen, medan 297 personer beräknas lämna arbetsmarknaden på grund av pensionsavgångar. Totalt innebär detta att 131 färre personer nyutexamineras jämfört med hur många som går i pension eller lämnar för annan utbildning under perioden. Inrikes flyttnetto bidrar positivt till utbudet då fler med denna utbildning väntas flytta in än ut ur regionen (netto 56 personer). Sammantaget förväntas dessa faktorer leda till en minskning av utbudet i Hallands län med cirka 90 personer under prognosperioden.

Efterfrågan på personer med utbildningen påverkas av flera faktorer. Branschutvecklingen bidrar positivt till efterfrågan då sysselsättningen ökar inom branscher som anställer personer med utbildningen, vilket motsvarar cirka 63 personer. Förändringar i yrkesstrukturen har en mycket liten påverkan på efterfrågan då yrkesstrukturen inom branscherna väntas vara relativt stabil. Utbildningsväxlingen har en mycket liten påverkan på efterfrågan då kompetenskraven för relevanta yrken väntas vara relativt stabila. Sammantaget leder detta till att den halländska efterfrågan på personer med utbildningen ökar med cirka 66 personer under prognosperioden.

Vid slutet av prognosperioden förväntas pendlingsnettot vara negativt med cirka 6 personer. Detta betyder att fler med utbildningen pendlar ut från Halland (36 personer) än in till länet (31 personer).

Prognos: Grundlärarutbildning, årskurs F–3 och 4–6

Eftergymnasial

Prognosen visar på risk för viss brist år 2035, vilket innebär att tillgången förväntas motsvara 91,1 procent av efterfrågan. Detta motsvarar en brist på omkring 300 personer som inte kommer kunna rekryteras om utvecklingen fortsätter.

Utvecklingen av tillgången på personer med denna utbildning påverkas av flera faktorer. Under prognosperioden förväntas 1 163 personer genomgå utbildningen, medan 922 personer beräknas lämna arbetsmarknaden på grund av pensionsavgångar och ytterligare 360 personer genom vidareutbildning. Totalt innebär detta att 119 färre personer nyutexamineras jämfört med hur många som går i pension eller lämnar för annan utbildning under perioden. Inrikes flyttnetto bidrar positivt till utbudet då fler med denna utbildning väntas flytta in än ut ur regionen (netto 504 personer). Sammantaget förväntas dessa faktorer leda till en positiv utveckling av utbudet i Hallands län med cirka 429 personer under prognosperioden.

Efterfrågan på personer med utbildningen påverkas av flera faktorer. Branschutvecklingen bidrar positivt till efterfrågan då sysselsättningen ökar inom branscher som anställer personer med utbildningen, vilket motsvarar cirka 304 personer. Förändringar i yrkesstrukturen har en mycket liten påverkan på efterfrågan då yrkesstrukturen inom branscherna väntas vara relativt stabil. Utbildningsväxlingen bidrar positivt till efterfrågan då personer med denna utbildningsbakgrund i ökande grad efterfrågas inom relevanta yrken, vilket motsvarar cirka 450 personer. Sammantaget leder detta till att den halländska efterfrågan på personer med utbildningen ökar med cirka 746 personer under prognosperioden.

Vid slutet av prognosperioden förväntas pendlingsnettot vara negativt med cirka 134 personer. Detta betyder att fler med utbildningen pendlar ut från Halland (317 personer) än in till länet (184 personer).

Prognos: Ämneslärarutbildning

Eftergymnasial

Prognosen visar på risk för viss brist år 2035, vilket innebär att tillgången förväntas motsvara 85,6 procent av efterfrågan. Detta motsvarar en brist på omkring 500 personer som inte kommer kunna rekryteras om utvecklingen fortsätter.

Utvecklingen av tillgången på personer med denna utbildning påverkas av flera faktorer. Under prognosperioden förväntas 1 179 personer genomgå utbildningen, medan 1 096 personer beräknas lämna arbetsmarknaden på grund av pensionsavgångar och ytterligare 175 personer genom vidareutbildning. Totalt innebär detta att 92 färre personer nyutexamineras jämfört med hur många som går i pension eller lämnar för annan utbildning under perioden. Inrikes flyttnetto bidrar positivt till utbudet då fler med denna utbildning väntas flytta in än ut ur regionen (netto 243 personer). Sammantaget förväntas dessa faktorer leda till en positiv utveckling av utbudet i Hallands län med cirka 236 personer under prognosperioden.

Efterfrågan på personer med utbildningen påverkas av flera faktorer. Branschutvecklingen bidrar positivt till efterfrågan då sysselsättningen ökar inom branscher som anställer personer med utbildningen, vilket motsvarar cirka 393 personer. Förändringar i yrkesstrukturen har en mycket liten påverkan på efterfrågan då yrkesstrukturen inom branscherna väntas vara relativt stabil. Utbildningsväxlingen bidrar positivt till efterfrågan då personer med denna utbildningsbakgrund i ökande grad efterfrågas inom relevanta yrken, vilket motsvarar cirka 396 personer. Sammantaget leder detta till att den halländska efterfrågan på personer med utbildningen ökar med cirka 751 personer under prognosperioden.

Vid slutet av prognosperioden förväntas pendlingsnettot vara negativt med cirka 97 personer. Detta betyder att fler med utbildningen pendlar ut från Halland (444 personer) än in till länet (348 personer).

Prognos: Speciallärar- och specialpedagogutbildning

Eftergymnasial

Prognosen visar på risk för överskott år 2035, vilket innebär att tillgången förväntas motsvara 121 procent av efterfrågan. Detta motsvarar ett överskott på omkring 120 personer som kan ha svårt att få jobb inom sitt utbildningsområde.

Utvecklingen av tillgången på personer med denna utbildning påverkas av flera faktorer. Under prognosperioden förväntas 559 personer genomgå utbildningen, medan 340 personer beräknas lämna arbetsmarknaden på grund av pensionsavgångar. Totalt innebär detta att 212 fler personer nyutexamineras jämfört med hur många som går i pension eller lämnar för annan utbildning under perioden. Sammantaget förväntas dessa faktorer leda till en positiv utveckling av utbudet i Hallands län med cirka 256 personer under prognosperioden.

Efterfrågan på personer med utbildningen påverkas av flera faktorer. Branschutvecklingen bidrar positivt till efterfrågan då sysselsättningen ökar inom branscher som anställer personer med utbildningen, vilket motsvarar cirka 67 personer. Förändringar i yrkesstrukturen har en mycket liten påverkan på efterfrågan då yrkesstrukturen inom branscherna väntas vara relativt stabil. Utbildningsväxlingen bidrar positivt till efterfrågan då personer med denna utbildningsbakgrund i ökande grad efterfrågas inom relevanta yrken, vilket motsvarar cirka 69 personer. Sammantaget leder detta till att den halländska efterfrågan på personer med utbildningen ökar med cirka 133 personer under prognosperioden.

Vid slutet av prognosperioden förväntas pendlingsnettot vara negativt med cirka 35 personer. Detta betyder att fler med utbildningen pendlar ut från Halland (102 personer) än in till länet (67 personer).

Prognos: Yrkeslärarutbildning

Eftergymnasial

Prognosen visar på risk för brist år 2035, vilket innebär att tillgången förväntas motsvara 73,4 procent av efterfrågan. Detta motsvarar en brist på omkring 160 personer som inte kommer kunna rekryteras om utvecklingen fortsätter.

Utvecklingen av tillgången på personer med denna utbildning påverkas av flera faktorer. Under prognosperioden förväntas 314 personer genomgå utbildningen, medan 348 personer beräknas lämna arbetsmarknaden på grund av pensionsavgångar. Totalt innebär detta att 61 färre personer nyutexamineras jämfört med hur många som går i pension eller lämnar för annan utbildning under perioden. Sammantaget förväntas dessa faktorer resultera i ett relativt oförändrat utbud i Hallands län under prognosperioden.

Efterfrågan på personer med utbildningen påverkas av flera faktorer. Branschutvecklingen bidrar positivt till efterfrågan då sysselsättningen ökar inom branscher som anställer personer med utbildningen, vilket motsvarar cirka 86 personer. Förändringar i yrkesstrukturen har en mycket liten påverkan på efterfrågan då yrkesstrukturen inom branscherna väntas vara relativt stabil. Utbildningsväxlingen bidrar positivt till efterfrågan då personer med denna utbildningsbakgrund i ökande grad efterfrågas inom relevanta yrken, vilket motsvarar cirka 61 personer. Sammantaget leder detta till att den halländska efterfrågan på personer med utbildningen ökar med cirka 144 personer under prognosperioden.

Vid slutet av prognosperioden förväntas pendlingsnettot vara negativt med cirka 26 personer. Detta betyder att fler med utbildningen pendlar ut från Halland (84 personer) än in till länet (58 personer).

Prognos: Barn- och fritidsutbildning

Gymnasial

Prognosen visar på risk för visst överskott år 2035, vilket innebär att tillgången förväntas motsvara 110,9 procent av efterfrågan. Detta motsvarar ett överskott på omkring 440 personer som kan ha svårt att få jobb inom sitt utbildningsområde.

Utvecklingen av tillgången på personer med denna utbildning påverkas av flera faktorer. Under prognosperioden förväntas 3 357 personer genomgå utbildningen, medan 1 157 personer beräknas lämna arbetsmarknaden på grund av pensionsavgångar och ytterligare 1 087 personer genom vidareutbildning. Totalt innebär detta att 1 113 fler personer nyutexamineras jämfört med hur många som går i pension eller lämnar för annan utbildning under perioden. Inrikes flyttnetto bidrar positivt till utbudet då fler med denna utbildning väntas flytta in än ut ur regionen (netto 376 personer). Migrationsnetto påverkar utbudet negativt då utvandringen väntas överstiga invandringen (netto 55 personer). Sammantaget förväntas dessa faktorer leda till en positiv utveckling av utbudet i Hallands län med cirka 1 439 personer under prognosperioden.

Efterfrågan på personer med utbildningen påverkas av flera faktorer. Branschutvecklingen bidrar positivt till efterfrågan då sysselsättningen ökar inom branscher som anställer personer med utbildningen, vilket motsvarar cirka 458 personer. Förändringar i yrkesstrukturen har en mycket liten påverkan på efterfrågan då yrkesstrukturen inom branscherna väntas vara relativt stabil. Utbildningsväxlingen bidrar positivt till efterfrågan då personer med denna utbildningsbakgrund i ökande grad efterfrågas inom relevanta yrken, vilket motsvarar cirka 658 personer. Sammantaget leder detta till att den halländska efterfrågan på personer med utbildningen ökar med cirka 1 099 personer under prognosperioden.

Vid slutet av prognosperioden förväntas pendlingsnettot vara negativt med cirka 242 personer. Detta betyder att fler med utbildningen pendlar ut från Halland (493 personer) än in till länet (251 personer).