Branschstruktur

Branschsammansättningen i en region har stor betydelse för hur det samlade kompetensbehovet ser ut. En region med omfattande industrisektor har följaktligen en hög efterfrågan på kompetenser inom teknik och relaterade tjänster. Genom att studera branschsammansättningen, det vill säga hur de sysselsatta i en region fördelas mellan olika branscher, får vi därför en övergripande förståelse för vilka branscher som driver efterfrågan. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att branscherna är sammankopplade i olika kompetensnätverk. Empelvis leder ökad efterfrågan inom industrin i regel till ökad efterfrågan på tjänster inom andra branscher, exempelvis tekniska konsulter och transport.

Att branschsammansättningen varierar mellan regionerna har flera förklaringar. En viktig sådan är den historiska utvecklingen. Ofta präglas dagens sammansättning av vilka företag som historiskt funnits i regionen och som bidragit till att skapa särskilda kompetenskluster inom den aktuella branschen. En annan betydande orsak är regionens marknadsförutsättningar. Folkrika och befolkningstäta regioner har i regel en betydligt större service- och tjänstesektor jämfört med glesare regioner där varuproducerande företag, vars produkter kan transporteras till större marknader, utgör en större del av ekonomin.

För att få en mer heltäckande bild av näringslivets struktur och betydelse i regionen analyserar vi i denna rapport både specialiseringskvoten och antalet anställda samt deras fördelning mellan branscher. Genom att kombinera dessa perspektiv kan vi bättre förstå både den relativa koncentrationen av olika branscher och deras faktiska omfattning i termer av sysselsättning.

Specialiseringskvoten är ett relativt mått som jämför andelen sysselsatta inom en specifik bransch i en region med motsvarande andel på nationell nivå. En kvot över 1 betyder att branschen utgör en större del av den regionala ekonomin än i landet som helhet.

Specialiseringskvoten är ett användbart mått för att förstå en regions ekonomiska profil. Den jämför andelen sysselsatta inom en specifik bransch i regionen med motsvarande andel på nationell nivå. En kvot över 1 indikerar att branschen utgör en större del av den regionala ekonomin än vad gen gör i riket som helhet. Detta innebär att branschen står för en särskilt stor del av efterfrågan på arbetskraft i regionen och bidrar till att forma regionala kompetenskluster, där företag och arbetskraft med liknande kompetenser samlas geografiskt.

Det är dock viktigt att notera att specialiseringskvoten är ett relativt mått som behöver kompletteras med andra perspektiv. En hög specialiseringskvot säger ingenting om branschens faktiska storlek i regionen eller riket. Exempelvis kan en mindre bransch som jordbruk ha en hög specialiseringskvot i en region samtidigt som den sysselsätter betydligt färre personer än till exempel vårdsektorn, som kan ha en lägre specialiseringskvot. En stark specialisering kan också indikera en smal arbetsmarknad, där regionen är särskilt beroende av vissa branscher. Till exempel kan en region med stark specialisering inom tillverkningsindustrin vara särskilt känslig för konjunktursvängningar inom denna sektor och arbetskraften kan därför ha svårare att hitta alternativa jobb om de saknar kompetens för andra branscher.

För en fullständig bild av regionens ekonomiska struktur behöver vi därför analysera både specialiseringsgrad och absoluta tal.Och för att få en mer heltäckande bild av näringslivets struktur och betydelse i regionen analyserar vi i denna rapport både specialiseringskvoten och antalet anställda samt deras fördelning. Genom att kombinera dessa perspektiv kan vi bättre förstå både den relativa koncentrationen av olika branscher och deras faktiska omfattning i termer av sysselsättning.

För en fullständig bild av regionens ekonomiska struktur behöver vi därför analysera både specialiseringsgrad och absoluta tal. I denna rapport kombinerar vi därför dessa perspektiv genom att studera både branschernas specialiseringskvot och deras faktiska storlek i termer av antal anställda. Detta ger oss en mer heltäckande förståelse för näringslivets struktur och betydelse i regionen.

På en övergripande branschnivå har Halland en specialisering inom branscher som primärt drivs av inhemsk konsumtion. Här återfinns bygg, handel och hotell- och restaurang. Andra branscher med en specialisering är energi och jord- och skogsbruk. Omvänt har regionen en låg specialisering inom den privata tjänstesektorn, särskilt inom kunskapsintensiva tjänster som IT, finans och företagstjänster. Branscher som tillverkning, fastighet, kulturella och personliga tjänster, utbildning samt vård och omsorg ligger närmast i linje med riksgenomsnittet.

Ser vi istället till antalet anställda framträder en delvis annorlunda bild. De största branscherna i regionen är vård- och omsorg, handel, utbildning, tillverkning, företagstjänster samt bygg. Tillsammans står dessa sex branscher för drygt 7 av 10 jobb i regionen. Detta visar att branscher som tillverkning och företagstjänster är betydelsefulla för den regionala arbetsmarknaden trots att de inte uppvisar en hög specialiseringsgrad.

Över tid är det offentlig sektor, service och den privata tjänstesektorn som drivit sysselsättningstillväxten i Halland. Perioden 2008-2023, som omfattar finanskrisen, minskade antalet anställda inom tillverkningssektorn med nästan 20 procent (-3 300 personer) samtidigt som en tillväxt skett inom de flesta övriga branscher. I faktiska tal är det bygg, handel, hotell och restaurang, service- och företagstjänster samt den offentliga sektorn (försvar, myndigheter, vård och utbildning) som stått för majoriteten av tillväxten i regionen.