Branschstruktur

Branschsammansättningen i en region har stor betydelse för hur det samlade kompetensbehovet ser ut. En region med omfattande industrisektor har följaktligen en hög efterfrågan på kompetenser inom teknik och relaterade tjänster. Genom att studera branschsammansättningen, det vill säga hur de sysselsatta i en region fördelas mellan olika branscher, får vi därför en övergripande förståelse för vilka branscher som driver efterfrågan. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att branscherna är sammankopplade i olika kompetensnätverk. Empelvis leder ökad efterfrågan inom industrin i regel till ökad efterfrågan på tjänster inom andra branscher, exempelvis tekniska konsulter och transport.

Att branschsammansättningen varierar mellan regionerna har flera förklaringar. En viktig sådan är den historiska utvecklingen. Ofta präglas dagens sammansättning av vilka företag som historiskt funnits i regionen och som bidragit till att skapa särskilda kompetenskluster inom den aktuella branschen. En annan betydande orsak är regionens marknadsförutsättningar. Folkrika och befolkningstäta regioner har i regel en betydligt större service- och tjänstesektor jämfört med glesare regioner där varuproducerande företag, vars produkter kan transporteras till större marknader, utgör en större del av ekonomin.

För att förstå näringslivets struktur och betydelse i regionen analyserar vi i denna rapport både specialiseringskvoten och antalet anställda inom olika branscher. Genom att kombinera dessa perspektiv får vi en heltäckande bild av både branschernas relativa koncentration och deras faktiska omfattning.

Specialiseringskvoten är ett relativt mått som jämför andelen sysselsatta inom en specifik bransch i regionen med motsvarande andel på nationell nivå. En kvot över 1 indikerar att branschen utgör en större del av den regionala ekonomin än i riket som helhet. Detta visar var regionen har sina styrkeområden och var det bildas kompetenskluster, det vill säga geografiska koncentrationer av företag och arbetskraft med liknande kompetenser.

Måttet har dock sina begränsningar. En hög specialiseringskvot säger ingenting om branschens faktiska storlek. Jordbruket kan exempelvis ha en hög kvot i en region men ändå sysselsätta betydligt färre personer än vårdsektorn, som kanske har en lägre kvot. Dessutom kan stark specialisering signalera sårbarhet. En region som är starkt beroende av tillverkningsindustrin blir mer känslig för konjunktursvängningar inom just den sektorn, och arbetskraften kan få svårare att hitta alternativa jobb vid nedgångar.

Därför kompletterar vi specialiseringskvoten med analyser av absoluta tal och fördelningen av anställda mellan branscher. Denna kombination ger oss möjlighet att fullt ut förstå regionens ekonomiska struktur och dess implikationer för kompetensförsörjningen.

På en övergripande branschnivå har Halland en specialisering inom branscher som primärt drivs av inhemsk konsumtion. Här återfinns bygg, handel och hotell- och restaurang. Andra branscher med en specialisering är energi och jord- och skogsbruk. Omvänt har regionen en låg specialisering inom den privata tjänstesektorn, särskilt inom kunskapsintensiva tjänster som IT, finans och företagstjänster. Branscher som tillverkning, fastighet, kulturella och personliga tjänster, utbildning samt vård och omsorg ligger närmast i linje med riksgenomsnittet.

Ser vi istället till antalet anställda framträder en delvis annorlunda bild. De största branscherna i regionen är vård- och omsorg, handel, utbildning, tillverkning, företagstjänster samt bygg. Tillsammans står dessa sex branscher för drygt 7 av 10 jobb i regionen. Detta visar att branscher som tillverkning och företagstjänster är betydelsefulla för den regionala arbetsmarknaden trots att de inte uppvisar en hög specialiseringsgrad.

Över tid är det offentlig sektor, service och den privata tjänstesektorn som drivit sysselsättningstillväxten i Halland. Perioden 2008-2023, som omfattar finanskrisen, minskade antalet anställda inom tillverkningssektorn med nästan 20 procent (-3 300 personer) samtidigt som en tillväxt skett inom de flesta övriga branscher. I faktiska tal är det bygg, handel, hotell och restaurang, service- och företagstjänster samt den offentliga sektorn (försvar, myndigheter, vård och utbildning) som stått för majoriteten av tillväxten i regionen.