Hur väl fungerar matchningen på arbetsmarknaden?

Svaret i korthet

Frågan om hur väl matchningen fungerar är komplex och mångfacetterad. Svaret beror på hur vi definierar matchning och vad som anses vara en "bra" eller "dålig" matchning. Det korta svaret är att det finns en matchningsproblematik i både Halland och Sverige, oavsett vilket mått vi använder för att studera frågan.

Komplexiteten ligger delvis i vad vi väljer att mäta. Vissa mått fokuserar på det samlade utfallet: finns det arbetslösa samtidigt som det finns lediga jobb? Andra mått är mer specifika och undersöker om de som har ett arbete faktiskt har en utbildning som motsvarar det yrke de utför, både sett till utbildningsnivå och inriktning. En person kan alltså vara matchad i den första bemärkelsen, genom att ha ett arbete, men inte i den andra. Båda perspektiven är relevanta, men de ger olika bilder av hur väl arbetsmarknaden fungerar.

Sammantaget finns det en matchningsproblematik i Halland, om än något mindre omfattande än i riket. Bestämningsfaktorerna är flera och varierar mellan branscher, yrken och utbildningsinriktningar. I vissa fall handlar det om att arbetskraften saknar efterfrågade kvalifikationer, i andra om att arbetsgivare och arbetstagare inte möts kring krav och villkor.

De senaste decennierna har flera olika källor rapporterat om att det råder en matchningsproblematik och kompetensbrist i Sverige. Situationen hämmar företagens tillväxt och den offentliga sektorns förmåga att leverera välfärd. Inte sällan är det bristen på en enskild yrkesgrupp som lyfts fram som problematisk. Men vad innebär egentligen matchningsproblematik och kompetensbrist? Hur stort är problemet? Och återfinns det även i Hallands län? Och varför är det ett problem?

Bakgrund och teori

När matchningen på arbetsmarknaden inte fungerar effektivt uppstår kostnader på flera nivåer i samhället. För företagen innebär det förlorade intäkter när tjänster står vakanta eller när de tvingas anställa personer som inte helt matchar verksamhetens behov. I offentlig sektor kan matchningsproblem resultera i försämrad kvalitet i välfärdstjänsterna och ökad arbetsbelastning för befintlig personal. För individen kan konsekvenserna vara både ekonomiska och personliga - från inkomstbortfall och underutnyttjad kompetens till minskad arbetstillfredsställelse. Sammantaget leder matchningsproblematiken till att samhällets resurser inte används optimalt, vilket i förlängningen påverkar både tillväxt och välfärd negativt.

Matchningsproblematik uppstår när utbudet (arbetskraften) och efterfrågan (arbetsgivarna) inte lyckas möta varandra sett till preferenser och krav. En tydlig signal om att det råder en matchningsproblematik är när det finns arbetslösa, det vill säga personer som står till arbetsmarknadens förfogande och söker arbete, samtidigt som arbetsgivare inte lyckas tillsätta sina tjänster, det vill säga lediga jobb. Orsakerna till problematiken kan vara flera och varierande. I vissa fall handlar problematiken om att utbudssidan inte anser att arbetsvillkoren är tillräckligt bra, i andra fall om att arbetskraften saknar de kvalifikationer som är nödvändiga för att kunna inneha de lediga jobben. En mer temporär matchningsproblematik, som mer är ett informationsproblem, uppstår när det finns en matchning mellan arbetskraften och arbetsgivarna men de saknar information om varandra.

En annan aspekt av matchningsproblematik är när anställda personer är verksamma inom ett arbete som inte ligger i linje med deras utbildning sett till utbildningslängd och/eller utbildningsinriktning. För arbetsgivaren innebär det här inte nödvändigtvis ett problem men utifrån ett samhällsperspektiv indikerar förhållandet att det finns ett glapp mellan utbildningssystemet och arbetsmarknadens efterfrågan. Teoretiskt sett hade en person med en längre utbildning inom ett visst område men som arbetar med yrke som inte kräver utbildningen ha utbildat sig inom ett område med större efterfrågan, vilket hade varit gynnsamt för matchningen på samhällsnivå. En bättre matchning i detta avseende hade förmodligen också varit gynnsamt för individen sett till tillfredsställelse med arbetet och lönenivåer.

Utifrån ett geografiskt perspektiv kan matchningsproblematiken snarare handla om att arbetskraften är för liten i relation till antalet lediga jobb. I en region där antalet personer i arbetskraften minskar blir följden att antalet potentiella kandidater till de lediga jobben blir färre. En sådan situation är att betrakta som en geografisk matchningsproblematik, särskilt om det finns arbetslösa med rätt kvalifikationer i andra delar av landet. Denna typ av geografisk matchningsproblematik kan också uppstå när det sker en expansion i en region som inte lyckas attrahera ny arbetskraft.

Data och resultat

Beveridgekurvan

Beveridgekurvan hjälper oss förstå hur väl arbetsmarknaden fungerar genom att visa sambandet mellan arbetslöshet och lediga jobb. När arbetsmarknaden fungerar effektivt brukar antalet lediga jobb vara lågt när arbetslösheten är hög, och tvärtom. Detta kan visas i ett diagram där antalet lediga jobb visas på y-axeln och arbetslösheten på x-axeln.

Kurvans position i diagrammet berättar mycket om matchningen på arbetsmarknaden. En kurva som ligger nära diagrammets origo (nollpunkt) tyder på en välfungerande arbetsmarknad där arbetssökande relativt snabbt hittar jobb och arbetsgivare relativt enkelt hittar arbetskraft. Om kurvan istället flyttar sig utåt från startpunkten betyder det att matchningen har försämrats. Det finns då samtidigt många lediga jobb och hög arbetslöshet, vilket tyder på att arbetssökandes kompetenser inte matchar arbetsgivarnas behov.

När vi studerar Beveridgekurvan kan den visa två typer av förändringar i arbetsmarknaden. För att illustrera detta kan man tänka sig att vi plottar arbetslöshet och lediga jobb som en punkt i diagrammet vid olika tidpunkter: I goda tider rör sig punkten upp mot vänster i diagrammet - det finns då många lediga jobb (hög position på y-axeln) och få arbetslösa (låg position på x-axeln). I dåliga tider rör sig punkten istället ner mot höger - få lediga jobb (låg på y-axeln) och många arbetslösa (hög på x-axeln). När vi binder ihop dessa punkter över tid bildar de en nedåtlutande kurva.

Men ibland kan vi se att alla nya punkter hamnar högre upp och längre till höger i diagrammet än tidigare, som om hela den nedåtlutande kurvan hade förflyttat sig uppåt och åt höger. Detta är ett tecken på att något mer fundamentalt har förändrats - det finns nu fler arbetslösa och fler lediga jobb samtidigt, något som kan bero på att de arbetslösa inte har den kompetens som behövs för de lediga jobben som finns.

Figur 2.1: Beveridgekurvan i Halland och Riket (2008-2024). Visar sambandet mellan relativ arbetslöshet och vakansgrad över tid. Källa: SCB och Region Halland.

I Halland fungerar matchningen generellt sett bättre än i riket som helhet, vilket syns genom att datapunkten för 2024 ligger närmare origo (nollpunkten). Detta innebär att både arbetslösheten och vakansgraden är lägre i Halland, ett förhållande som varit konstant under hela den studerade perioden 2008 till 2024. Samtidigt följer den halländska kurvan i stort samma mönster som riket.

Under finanskrisen, vars effekter slog igenom på arbetsmarknaden 2009, ökade arbetslösheten kraftigt (förflyttning högerut) samtidigt som antalet lediga jobb var lågt. När konjunkturen vände 2010 skedde en rörelse uppåt med fler lediga jobb, men arbetslösheten förblev relativt hög jämfört med före krisen.

En delförklaring till den högre arbetslöshetsnivån är den förändrade sammansättningen av arbetslösa. År 2008 utgjorde personer med svag konkurrensförmåga drygt hälften av de inskrivna arbetslösa, medan andelen sedan 2016 legat på 66 till 73 procent. I denna grupp ingår personer utan gymnasieutbildning, utomeuropeiskt födda, äldre och personer med funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan. Efter pandemin har arbetsmarknadssituationen för denna grupp förbättrats något, inte minst för utlandsfödda.

Under pandemins första år skedde en tillfällig ökning av arbetslösheten som därefter snabbt avtog. Samtidigt ökade antalet jobb, och 2022 nåddes rekordhöga nivåer för vakansgraden samtidigt som arbetslösheten började sjunka. Under 2023 minskade både arbetslösheten och vakansgraden, en trend som bröts 2024 när en ny lågkonjunktur inträdde. Arbetslösheten steg något medan vakansgraden sjönk betydligt.

Huruvida matchningen i Halland förbättrats beror på vilket tidsperspektiv vi anlägger. Sett till hela perioden har den, precis som i riket, försämrats och matchningen är idag sämre än 2008. Under senare år kan dock en viss förbättring skönjas, då sambandet mellan vakanser och arbetslöshet nu är tillbaka på en nivå som rådde före pandemin, men i ett något förbättrat läge. Trots detta kvarstår en relativt hög arbetslöshet, och vi ser tecken på konjunkturförsämring under det senaste året.

Enkätfrågor till företagen

En förhållandevis vanlig metod för att undersöka matchningssituationen inom en viss bransch eller region är att ställa frågor till arbetsgivarna om hur de upplever rekryteringsmöjligheterna. Denna typ av undersökningar är intressanta för att de fångar en mer subjektiv del av matchningssituationen. Beroende på hur frågeställningarna är formulerade kan vi genom dem få insyn i vad arbetsgivarna upplever är de största hindren för att nå en god kompetensförsörjning. Var tredje år genomför Tillväxtverket enkätundersökningen “Företagens villkor och verklighet” som är en av Sveriges största undersökningar och riktar sig till små- och medelstora företag. I den tillfrågas företagen om i vilken utsträckning brist på lämplig arbetskraft är ett stort tillväxthinder för dem.

Figur 2.2: Andel små- och medelstora företag som uppger att brist på lämplig arbetskraft utgör ett stort tillväxthinder (2011-2023). Källa: Tillväxtverket, undersökningen “Företagens villkor och verklighet”.

I den senaste undersökningen uppgav 31,5 procent av företagen i Sverige att de har svårt att hitta lämplig kompetens. De halländska företagen rapporterade en marginellt bättre situation, där 30,8 procent angav samma problem. Detta placerar Halland under riksgenomsnittet och under medianen jämfört med övriga regioner. Som jämförelse uppger 42 till 44 procent av företagen i regionerna med störst kompetensutmaningar svårigheter att rekrytera personal, medan Östergötland har lägst andel med endast 20 procent.

Tillväxtverket har genomfört denna undersökning sedan 2011 och över tid har andelen företag som upplever kompetensbrist ökat både i Sverige som helhet och i Halland. Vid den första mätningen rapporterade drygt var femte halländskt företag kompetensbrist, en andel som nu ökat till nästan var tredje. Jämfört med 2020, då 38,3 procent av de halländska företagen uppgav kompetensbrist, har situationen dock förbättrats.

Matchning mellan yrke och utbildning

De regionala matchningsindikatorerna är ett verktyg som SCB tagit fram för att belysa utbud och efterfrågan på utbildad arbetskraft på regional nivå. Genom att samköra yrkesregistret med registret över befolkningens utbildning kan man mäta i vilken utsträckning de yrkesverksamma har en utbildning som matchar det yrke de utövar, både sett till utbildningsnivå och utbildningsinriktning.

Bedömningen av vilka utbildningar som matchar vilka yrken görs med hjälp av SCB:s matchningskarta. En person som har ett yrke som motsvarar både utbildningens nivå och inriktning, exempelvis en sjuksköterska med sjuksköterskeutbildning, betraktas som helt matchad. Om en sjuksköterska arbetar som undersköterska är personen delvis matchad eftersom inriktningen stämmer men inte nivån. Det avgörande för att klassas som helt eller delvis matchad är att det finns en ämnesmässig koppling mellan utbildning och yrke. Det räcker alltså inte med rätt utbildningsnivå om inriktningen saknar koppling till yrket.

Matchning kan mätas ur två kompletterande perspektiv. Arbetsgivarperspektivet, som utgår från dagbefolkningen, visar hur väl de som arbetar i en region matchar de jobb de utför och speglar därmed arbetsgivarnas förmåga att hitta rätt kompetens. Befolkningsperspektivet, som utgår från nattbefolkningen, visar hur väl de som bor i en region matchar de jobb de har, oavsett var arbetsplatsen ligger, och belyser därmed utbildningssystemets förmåga att förse regionens invånare med relevanta kompetenser. De båda perspektiven ger delvis olika bilder, bland annat beroende på pendlingsmönster.

Arbetsgivarperspektivet (dagbefolkning)

Hur väl matchar de som arbetar i Halland de jobb de utför? Fokuserar på arbetsgivarnas förmåga att hitta rätt kompetens, oavsett var arbetskraften bor.

Befolkningsperspektivet (nattbefolkning)

Hur väl matchar de som bor i Halland de jobb de har? Belyser utbildningssystemets förmåga att förse regionens invånare med relevanta kompetenser.

Läs mer om matchningsmetodiken

Hur matchning mäts

SCB:s regionala matchningsindikatorer mäter matchning mellan utbildning och yrke utifrån två dimensioner:

Ämnesmatchning anger hur väl utbildningens inriktning stämmer överens med yrkets ämnesområde: helt, delvis eller inte alls.

Nivåmatchning anger hur väl utbildningens nivå stämmer överens med vad yrket normalt kräver: lägre, högre eller rätt nivå.

Utifrån dessa dimensioner klassificeras de yrkesverksamma i tre kategorier:

Helt matchade – utbildningens ämnesinriktning stämmer helt överens med yrket och utbildningsnivån är rätt för yrket.

Delvis matchade – antingen stämmer ämnesinriktningen helt men utbildningsnivån är fel (för hög eller för låg), eller så stämmer ämnesinriktningen delvis oavsett utbildningsnivå.

Inte matchade – det finns ingen ämnesmässig koppling mellan utbildning och yrke, oavsett utbildningsnivå.

Utbildningens nivå	Inriktning stämmer inte	Inriktning stämmer delvis	Inriktning stämmer helt
Lägre nivå än yrket kräver	Inte matchade	Delvis matchade	Delvis matchade
Högre nivå än yrket kräver	Inte matchade	Delvis matchade	Delvis matchade
Rätt nivå för yrket	Inte matchade	Delvis matchade	Helt matchade

Källa: SCB, Regionala matchningsindikatorer. Bedömningen av vilka utbildningar som matchar vilka yrken görs med hjälp av SCB:s matchningskarta.

Matchning utifrån arbetsgivare

Ur arbetsgivarperspektivet undersöker vi hur väl personer som har sitt arbetsställe i regionen matchar de jobb de utför. Detta perspektiv fokuserar på arbetsgivarnas förmåga att hitta rätt kompetens och speglar i vilken utsträckning de regionala arbetsplatserna bemannas med matchande kompetens, oavsett var arbetskraften bor.

Figur 2.3: Matchning ur arbetsgivarperspektivet (dagbefolkningen). Visar andelen yrkesverksamma i respektive region vars utbildning helt eller delvis matchar det yrke de utför (2019-2023). Källa: SCB, Regionala matchningsindikatorer.

I grafen ovan ser vi i vilken utsträckning de halländska arbetsgivarna hittar kompetens som matchar yrkets kvalifikationskrav. Totalt är 80,9 procent av de yrkesverksamma i Halland helt eller delvis matchade, en nivå som ligger i linje med riksgenomsnittet (81,0 procent) och som varit stabil över tid.

Av dessa är 66,2 procent helt matchade och 14,7 procent delvis matchade. Halland har den högsta andelen helt matchade av samtliga regioner i Sverige, medan andelen delvis matchade ligger något under riksgenomsnittet. Att vara delvis matchad behöver dock inte innebära ett problem. En person kan ha en lägre formell utbildningsnivå än vad yrket normalt kräver men ha förvärvat motsvarande kompetens genom arbetslivserfarenhet, vidareutbildning eller andra informella vägar. Det väsentliga ur ett matchningsperspektiv är att arbetsgivaren fått tillgång till den kompetens som behövs.

Bland personer som inte är helt matchade har 27 procent en lägre utbildningsnivå än vad deras yrke normalt kräver, 14 procent har en högre utbildningsnivå, och 59 procent har rätt utbildningsnivå men med en annan ämnesinriktning. Över tid har andelen helt matchade i Halland ökat från 65,8 till 66,2 procent mellan 2019 och 2023.

Matchning utifrån befolkning

Ur befolkningsperspektivet undersöker vi hur väl personer som är folkbokförda i regionen matchar de jobb de har, oavsett var arbetsplatsen är belägen. Detta perspektiv belyser utbildningssystemets förmåga att förse regionens invånare med relevanta kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden.

Till skillnad från arbetsgivarperspektivet, som fokuserar på hur väl arbetsplatserna i Halland är bemannade, ger befolkningsperspektivet insikt i hur väl halländarnas utbildningar förbereder dem för arbetslivet, även om de pendlar till arbeten utanför regionen.

Figur 2.4: Matchning ur befolkningsperspektivet (nattbefolkningen). Visar andelen förvärvsarbetande invånare i respektive region vars utbildning helt eller delvis matchar det yrke de har, oavsett arbetsplatsens geografiska läge (2019-2023). Källa: SCB, Regionala matchningsindikatorer.

Ur befolkningsperspektivet ser vi hur väl hallänningarnas utbildningar matchar de yrken de arbetar inom, oavsett var arbetsplatsen ligger. Totalt är 81,5 procent av de förvärvsarbetande hallänningarna helt eller delvis matchade med sina yrken, något över riksgenomsnittet på 81 procent.

Av dessa är 66,3 procent helt matchade och 15,1 procent delvis matchade. Precis som för dagbefolkningen gäller att delvis matchning kan avspegla kompetens förvärvad utanför det formella utbildningssystemet, genom arbetslivserfarenhet, interna utbildningar eller praktisk träning. En person med gymnasial industriutbildning som arbetar som tekniker eller ingenjör klassas exempelvis som delvis matchad, men kan ha utvecklat motsvarande kompetens genom intern vidareutbildning och mångårig yrkeserfarenhet.

Jämfört med dagbefolkningen är den samlade matchningsgraden något högre för nattbefolkningen. Detta kan delvis förklaras av att många hallänningar pendlar till kvalificerade jobb i Göteborg och andra regioner, där matchningen mellan deras utbildning och yrke ofta är god. Skillnaden speglar regionens roll på den större arbetsmarknaden: Halland exporterar välutbildad arbetskraft till omkringliggande regioner. Över tid har andelen helt eller delvis matchade legat stabilt runt 81 till 82 procent mellan 2019 och 2023.

Analys och slutsatser

Matchningsproblematik i Halland men något mindre omfattande än i riket

Oavsett vilket mått som vi använder framkommer att det finns en matchningsproblematik i Halland. Den är inte mer omfattande än i riket eller andra regioner och har överlag förbättrats något de senaste åren. Men över längre tid har matchningen i både Halland och Sverige försämrats. En stor orsak till detta är att den strukturella matchningsproblematiken blivit mer omfattande; en större andel än tidigare av de som är arbetslösa och står till arbetsmarknadens förfogande tillhör grupper med svag konkurrenskraft på arbetsmarknaden än före finanskrisen. I denna grupp återfinns flyktingar med anhöriga, en grupp som i regel har lägre jobbchanser vid ankomsten till ett nytt land på grund av avsaknad av svensk utbildning, inte tillräckliga språkkunskaper och avsaknad av nätverk.

Matchningsproblematiken har många bestämningsfaktorer

Matchningsproblematiken är komplex och har många bestämningsfaktorer. Nästan en tredjedel av arbetsgivarna i Halland uppger att bristen på lämplig arbetskraft är ett stort tillväxthinder. Den upplevda problematiken kan bero på en mängd olika faktorer som arbetsgivarna upplever som försvårande och det går inte att identifiera någon enskild orsak som kan förklara samtliga fall. I vissa fall kan problematiken bestå i att det finns för få personer med rätt utbildningsmässig kompetens, i andra att parterna inte lyckas möta varandra vad gäller anpassningskompetens, såsom kravspecifikationer, arbetsvillkor eller löneanspråk. För att utveckla effektiva insatser behöver man anlägga ett bransch- och yrkesperspektiv då problembilden sannolikt varierar stort beroende på yrkets villkor. I vissa fall kan en del av lösningen vara förändrade krav från arbetsgivaren, i andra utveckling av olika kompetenser hos arbetstagaren.

Ökad matchning skulle leda till stora individuella och samhälleliga effekter

Sett till den mer detaljerade statistiken framkommer att två tredjedelar av de som har sin arbetsplats i Halland har ett yrke som matchar både vad gäller utbildningsinriktning och utbildningslängd. Nivån är den högsta i Sverige men samtidigt är det en tredjedel som har ett yrke som inte till fullo matchar utbildningen. Utifrån ett systemperspektiv innebär det här att det finns en stor potential i att nå en förbättrad matchning på den halländska arbetsmarknaden, något som hade gynnat både individen och samhället.

Formell utbildning är viktig men inte den enda bestämningsfaktorn

Trots att statistiken visar på ett matchningsglapp mellan arbetsgivarnas utbildningskrav och arbetstagarnas faktiska kvalifikationer, ser vi i praktiken att många rekryteringar ändå blir av: arbetsgivare och arbetstagare lyckas finna varandra även när den formella matchningen inte är perfekt. Detta tyder på att formell utbildning, även om den är viktig, inte utgör den enda vägen till att säkra rätt kompetens på arbetsplatsen.

Fenomenet varierar förstås mellan branscher och yrken, men visar tydligt att det går att hitta lösningar för att kompensera exempelvis en kortare utbildning eller en annan ämnesinriktning än den som ursprungligen efterfrågades.

Samtidigt framkommer att överutbildning utgör en annan del av matchningsproblematiken. Här finns en betydligt större alternativkostnad för både samhälle och individ, och en närmare samverkan mellan akademi och arbetsmarknad skulle kunna vara en del av lösningen.