I vilken utsträckning uppfylls de halländska arbetsgivarnas kompetensbehov?

De senaste decennierna har flera olika källor rapporterat om att det råder en matchningsproblematik och kompetensbrist i Sverige. Situationen hämmar företagens tillväxt och den offentliga sektorns förmåga att leverera välfärd. Inte sällan är det bristen på en enskild yrkesgrupp som lyfts fram som problematisk. Men vad innebär egentligen matchningsproblematik och kompetensbrist? Hur stort är problemet? Och återfinns det även i Hallands län? Och varför är det ett problem?

Introduktion

När matchningen på arbetsmarknaden inte fungerar effektivt uppstår kostnader på flera nivåer i samhället. För företagen innebär det förlorade intäkter när tjänster står vakanta eller när de tvingas anställa personer som inte helt matchar verksamhetens behov. I offentlig sektor kan matchningsproblem resultera i försämrad kvalitet i välfärdstjänsterna och ökad arbetsbelastning för befintlig personal. För individen kan konsekvenserna vara både ekonomiska och personliga - från inkomstbortfall och underutnyttjad kompetens till minskad arbetstillfredsställelse. Sammantaget leder matchningsproblematiken till att samhällets resurser inte används optimalt, vilket i förlängningen påverkar både tillväxt och välfärd negativt.

Matchningsproblematik uppstår när utbudet (arbetskraften) och efterfrågan (arbetsgivarna) inte lyckas möta varandra sett till preferenser och krav. En tydlig signal om att det råder en matchningsproblematik är när det finns arbetslösa, det vill säga personer som står till arbetsmarknadens förfogande och söker arbete, samtidigt som arbetsgivare inte lyckas tillsätta sina tjänster, det vill säga lediga jobb. Orsakerna till problematiken kan vara flera och varierande. I vissa fall handlar problematiken om att utbudssidan inte anser att arbetsvillkoren är tillräckligt bra, i andra fall om att arbetskraften saknar de kvalifikationer som är nödvändiga för att kunna inneha de lediga jobben. En mer temporär matchningsproblematik, som mer är ett informationsproblem, uppstår när det finns en matchning mellan arbetskraften och arbetsgivarna men de saknar information om varandra.

En annan aspekt av matchningsproblematik är när anställda personer är verksamma inom ett arbete som inte ligger i linje med deras utbildning sett till utbildningslängd och/eller utbildningsinriktning. För arbetsgivaren innebär det här inte nödvändigtvis ett problem men utifrån ett samhällsperspektiv indikerar förhållandet att det finns ett glapp mellan utbildningssystemet och arbetsmarknadens efterfrågan. Teoretiskt sett hade en person med en längre utbildning inom ett visst område men som arbetar med yrke som inte kräver utbildningen ha utbildat sig inom ett område med större efterfrågan, vilket hade varit gynnsamt för matchningen på samhällsnivå. En bättre matchning i detta avseende hade förmodligen också varit gynnsamt för individen sett till tillfredsställelse med arbetet och lönenivåer.

Utifrån ett geografiskt perspektiv kan matchningsproblematiken snarare handla om att arbetskraften är för liten i relation till antalet lediga jobb. I en region där antalet personer i arbetskraften minskar blir följden att antalet potentiella kandidater till de lediga jobben blir färre. En sådan situation är att betrakta som en geografisk matchningsproblematik, särskilt om det finns arbetslösa med rätt kvalifikationer i andra delar av landet. Denna typ av geografisk matchningsproblematik kan också uppstå när det sker en expansion i en region som inte lyckas attrahera ny arbetskraft.