Sammanfattande bild

Sammanfattande bild av prognos

Enligt SCB:s regionala utbildnings- och arbetsmarknadsprognoser väntas arbetsmarknadsläget i Hallands län variera kraftigt mellan olika utbildningsgrupper fram till år 2035. Av 46 prognostiserade utbildningsgrupper bedöms hälften, 23 grupper, ha risk för brist i olika omfattning vid prognosperiodens slut. Bristsituationen är särskilt tydlig inom vård och omsorg, där specialistsjuksköterskor, vård- och omsorgsutbildade, biomedicinska analytiker och läkare väntas ha fortsatt eller ökad brist. Även inom pedagogik och lärarutbildning prognostiseras brist för flera utbildningsgrupper som grundlärare, ämneslärare och yrkeslärare. På gymnasial yrkesutbildningsnivå förväntas brist inom områden som bygg, industri, el/automation, fordonsteknik, vård, naturbruk och restaurang/livsmedel.

För 12 utbildningsgrupper prognostiseras ett relativt balanserat arbetsmarknadsläge år 2035, vilket inkluderar ekonomutbildning, juristutbildning, socionomutbildning och förskollärarutbildning på eftergymnasial nivå, samt handels- och administrationsutbildning på gymnasial nivå. Samtidigt väntas 11 utbildningsgrupper möta ett överskott, där störst obalans prognostiseras för folk- och grundskoleutbildning samt eftergymnasiala utbildningar inom humaniora, konst, journalistik, biologi och miljövetenskap. Även för tandsköterskor och personer med högskoleförberedande gymnasieutbildning väntas ett överskott.

När vi studerar den förväntade utvecklingen på aggregerad utbildningsnivå framträder distinkta mönster inom de olika utbildningsnivåerna. För personer med förgymnasial utbildning väntas en allt mer utmanande arbetsmarknadssituation. Trots att tillgången på personer med denna utbildningsnivå förväntas vara relativt oförändrad fram till 2035 med endast en mindre minskning på 2 procent, prognostiseras efterfrågan minska betydligt mer drastiskt med 19 procent. Detta förstärker en redan existerande obalans där utbudet överstiger efterfrågan. År 2035 beräknas denna obalans förvärras ytterligare, med ett utbud som förväntas vara 38 procent högre än efterfrågan, vilket pekar mot ett växande överskott av personer med endast förgymnasial utbildning.

På gymnasial nivå framträder ett mer komplext mönster med tydliga skillnader mellan utbildningsinriktningar. Högskoleförberedande program visar en ökande tillgång på 21 procent samtidigt som efterfrågan förväntas stiga mer måttligt med 6 procent, vilket skapar en situation där utbudet 2035 beräknas överstiga efterfrågan med cirka 21 procent. Yrkesförberedande program uppvisar däremot en helt annan trend där tillgången förväntas vara i stort sett oförändrad med en marginell minskning på 0,6 procent, medan efterfrågan ökar kraftigt med 22 procent. Detta resulterar i en prognostiserad bristsituation där efterfrågan 2035 beräknas överstiga tillgången med nästan 18 procent. För gymnasial utbildning som helhet väntas tillgången öka måttligt med 5 procent, medan efterfrågan stiger betydligt kraftigare med 18 procent. Kvoten mellan tillgång och efterfrågan förändras därmed från ett mindre överskott 2018 till en brist 2035, där tillgången endast motsvarar 93 procent av efterfrågan.

För den eftergymnasiala nivån prognostiseras både tillgång och efterfrågan öka markant, men utvecklingen skiljer sig åt mellan olika utbildningsgrupper. För eftergymnasialt utbildade med examen väntas en relativt balanserad utveckling, där tillgången ökar med 30 procent och efterfrågan med 29 procent. För gruppen eftergymnasialt utbildade utan examen ser bilden annorlunda ut – här väntas tillgången öka med 31 procent medan efterfrågan endast beräknas stiga med 1 procent, vilket skapar ett betydande överskott. Sammantaget beräknas tillgången på eftergymnasialt utbildade öka något kraftigare med 30 procent jämfört med efterfrågan som väntas öka med 24 procent. Detta medför att kvoten mellan tillgång och efterfrågan stiger från 1,03 år 2018 till 1,09 år 2035, vilket indikerar ett växande men måttligt överskott på eftergymnasialt utbildade totalt sett.