Arbetskraftstillväxt

Sammanfattning

  • För att klara dagens kompetensförsörjning och samtidigt skapa möjligheter för tillväxt är det viktigt att antalet invånare i arbetsför ålder ökar. Detta kan ske på två sätt: 1) genom invandring, 2) genom inflyttning från andra regioner, 3) att invånare som föds i regionen stannar kvar i den.

  • Det senaste decenniet har storstadsregionerna tillsammans med grannregioner stått för en överväldigande del av arbetskraftstillväxten i Sverige. Samtidigt har arbetskraften minskat i nästan hälften av regionerna – trots att Sverige som helhet haft en rekordartad befolkningstillväxt under perioden.

  • I Hallands län har arbetskraften ökat med 10 procent sedan 2010. Tillväxten går att förklara med inflyttning från andra regioner men också invandring från andra länder. Endast ett fåtal regioner i Sverige växer genom inrikes inflyttning.

  • Utan invandringen hade antalet personer i arbetsför ålder i Sverige minskat med drygt 120 000 personer, istället har den ökat med nästan 730 000 personer.

  • I Hallands län har andelen utlandsfödda bland personer i arbetsför ålder ökat från 10 till 20 procent under 2000-talet och totalt har gruppen stått för nästan tre fjärdedelar av länets arbetskraftstillväxt.

En grundläggande förutsättning för att kunna upprätthålla kompetensförsörjningen i en region och samtidigt växa är att antalet personer i arbetsför ålder ökar eller ligger på en stabil nivå över tid. Om den arbetsföra delen av befolkningen minskar finns det en risk att arbetsgivare söker sig någon annanstans där det är enklare att rekrytera den kompetens som behövs. Enkelt uttryckt ökar möjligheterna att uppnå en god kompetensförsörjning i takt med att antalet invånare i arbetsför ålder ökar. Med ett ökat arbetskraftsutbud ökar sannolikheten att hitta rätt specialistkompetens men också att hitta tillräckligt många personer att anställa (Arbetsförmedlingen, 2019).

Sedan början av 10-talet har antalet personer i arbetsför ålder boendes i Sverige ökat med nästan 480 500 personer, vilket innebar en procentuell ökning på 8,8 procent. Den nationella arbetskraftstillväxten fördelar sig dock ytterst ojämnt mellan regionerna. I 9 av 21 län minskade antalet personer i arbetsför ålder under perioden, detta trots att riket som helhet hade en rekordartad befolkningstillväxt under denna period. Samtidigt ökade antalet invånare i arbetsför ålder mycket starkt i storstadsregionerna och deras grannregioner. Bland de växande regionerna återfinns även Kronoberg, Jönköping samt Västerbotten. I relation till invånarantalet var det endast Stockholm, Uppsala, Skåne samt Halland som hade en tillväxt i linje med eller över den förväntade utvecklingen. Detta innebär att det har skett en koncentration av arbetskraft till storstadsregionerna och deras omland under nämnda period.

Komponenterna bakom arbetskraftstillväxten varierar stort mellan landets regioner. I samtliga län är det invandringen som har bidragit mest till arbetskraftstillväxten och utan den hade antalet invånare i arbetsför ålder minskat under perioden, vilket beror på generationseffekter. Av länen är det endast i ett fåtal där inrikes inflyttning och ålderskomponenten bidragit till arbetskraftstillväxten under perioden. Detta innebär att det sker en omflyttning av arbetskraft mellan Sveriges regioner, varav Hallands län är en av nettovinnarna. Gemensamt för de regioner som attraherar arbetskraft från andra län är att de, med undantag för Gotland, är storstadsregioner eller grannregioner till dem.

Inrikes och utrikes födda

Ur ett europeiskt perspektiv har Sverige haft en hög invandring under 2000-talet. Detta har bidragit till en hög befolkningstillväxt och att arbetskraften har vuxit i en relativt hög takt. Utan invandringen hade arbetskraften i landet minskat med drygt 120 000 personer under 2000-talet, vilket beror på att den inrikes födda befolkningen blir allt äldre – åldersinträdena har helt enkelt varit mindre än åldersutträdena under denna period.

Utvecklingen har inneburit att arbetskraftens sammansättning förändrats – år 2000 var 14 procent av befolkningen i arbetsför ålder födda i ett annat land än Sverige, år 2022 hade andelen ökat till drygt 27 procent. I faktiska tal har antalet utlandsfödda i arbetsför ålder boendes i Sverige mer än fördubblats under 2000-talet.

I Hallands län är 20 procent av arbetskraften utlandsfödda och andelen har nästan dubblerats sedan 2000. Jämfört med andra regioner och riket är andelen utlandsfödda bland arbetskraften relativt låg i länet. Som högst är den i Stockholm län (34,5 procent) och som lägst i Gotlands län (11,6 procent).