Vård och omsorg

Innehåll

Områdestrender
Nuläge
- Medicinsk sekreterarutbildning
- Vård- och omsorgsprogrammet
- Tandsköterskeutbildning
- Apotekarutbildning
- Arbetsterapeututbildning
- Biomedicinsk analytikerutbildning
- Läkarutbildning
- Läkare med spcialistutbildning
- Receptarieutbildning
- Sjukgymnast-/fysioterapeututbildning
- Barnmorskeutbildning
- Sjuksköterskeutbildning
- Social omsorgsutbildning
- Socionomutbildning
- Röntgensjuksköterskeutbildning
- Specialistsjuksköterska; anestesi-, intensiv-, operations- och ambulanssjukvård
- Specialistsjuksköterska; barn och ungdom
- Specialistsjuksköterska; distriktssköterska
- Specialistsjuksköterska; psykiatrisk vård
- Specialistsjuksköterska; övriga inriktningar
- Tandhygienistutbildning
- Tandläkarutbildning
- Övrig utbildning inom området
- >= 30 hp inom hälso och sjukvård, mfl.
Prognos
- Medicinsk sekreterarutbildning
- Vård- och omsorgsutbildning
- Tandsköterskeutbildning
- Arbetsterapeututbildning
- Biomedicinsk analytikerutbildning
- Läkarutbildning
- Fysioterapeututbildning
- Barnmorskeutbildning
- Sjuksköterskeutbildning, grundnivå
- Socionomutbildning
- Specialistsjuksköterskeutb: anestesi, intensiv, operation, ambulans
- Specialistsjuksköterskeutb: övriga inriktningar
- Specialistsjuksköterskeutb: distriktssköterska
- Tandläkarutbildning

Inom området finns det 24 utbildningar som omfattar 22 524 personer som ingår i den halländska arbetskraften. Under 20-talet har antalet personer i arbetskraften med en utbildning inom området ökat med 767 personer (3,5 procent) och antalet sysselsatta med arbetsställe i Hallands län har ökat med 841 personer (4,3 procent).

I följande avsnitt presenteras en fördjupad analys av arbetsmarknadsläget, utvecklingen över tid samt den demografiska sammansättningen för respektive utbildning inom området. Analysen belyser såväl nuvarande situation som trender och ger en detaljerad bild av arbetsmarknadens struktur och dynamik inom de olika utbildningsinriktningarna.

Områdestrender

Sammanfattning

Åldrande befolkning ökar behovet av vård och omsorg, vilket leder till ett ökat behov av medarbetare, särskilt med högre kompetens som specialistundersköterskor och specialistsjuksköterskor.
Ökande psykisk ohälsa och komplex problematik hos barn och unga skapar behov inom psykiatri, skola, socialtjänst och kriminalvård.
Förändrade krav inom LSS och funktionshinderområdet kräver ökad kompetens.
Digitalisering och välfärdsteknik kan effektivisera vården och frigöra tid för kvalificerade arbetsuppgifter.
Kompetens efterfrågas inom e-hälsa, samordning och administration av individcentrerad vård.
Många yrken inom vård, omsorg och hälso- och sjukvård är bristyrken.
Hälsofrämjande och förebyggande insatser kan förbättra folkhälsan och minska långsiktigt behov av välfärdstjänster.

Till följd av den kraftiga ökningen av äldre påverkas behovet av vård samt hälso- och sjukvård. För att mildra kompetensförsörjningsbehovet behöver arbetssätt förändras och ett hälsofrämjande arbete förstärkas. SKR menar i sin rapport att undersköterskor, vårdbiträden och sjuksköterskor är de personalgrupper i kommunerna där behoven ökar som mest till följd av demografin, medan det i regionerna finns ett ökat behov av läkare, sjuksköterskor och biomedicinska analytiker. Både inom och mellan verksamheter kommer det vara viktigt att intensifiera arbetet med kompetensutveckling och omställning.

En växande äldreomsorg leder också till ett behov av allt högre kompetens hos personal, som t.ex. specialistundersköterska inom äldreomsorgen. Även specialistundersköterskor med specialisering mot barn och ungdom samt intensivvård, operation och anestesi samt behov av ambulanssjukvårdare tros öka på sikt. Den psykiska ohälsan i samhället har ökat och allt fler barn och vuxna behöver psykiatrisk vård. Tydligast ökning sker inom barn- och ungdomspsykiatrin vilket innebär en ökande efterfrågan på specialistundersköterskor inom psykiatri.

Inom funktionshinderområdet ses också förändrade kompetensbehov. Stödpedagog är en viktig yrkesroll. Inom gruppbostäder, korttidsverksamhet och daglig verksamhet ses behov av ökad kompetens eftersom verksamheterna växer. Daglig verksamhet växer allra mest inom LSS-området. Funktionsnedsatta är en komplex målgrupp att arbeta med och många yrkesverksamma saknar grundkunskaper.

Personcentreringen och delaktighet är en påtaglig del i omställningen till en god och nära vård. Digitaliseringen är en annan övergripande trend som driver förändringen inom vården och omsorgen, till exempel användningen av mer välfärdsteknik och införandet av nya journalsystem. I den pågående omställningen till en god och nära vård lyfts vikten av att kunna administrera och samordna vården för individen. Samtidigt innebär den pågående digitaliseringen att vissa arbetsuppgifter kommer att kunna effektiviseras, vilket kommer att frigöra tid för andra kvalificerade arbetsuppgifter.

Några kompetensbehov och utmaningar som uppmärksammats av Nationella vårdkompetensrådet under pandemin är behov av specialistkompetens och kompetens inom kommunal hälso- och sjukvård. De för även fram önskemål om att verka för att e-hälsa utvecklas i utbildningarna samt utveckla utbildning i teamarbete.

Undersköterskor och vårdbiträden, som är de största personalgrupperna inom vård och omsorg, är mycket efterfrågade yrkesgrupper, framförallt i kommuner. Efterfrågan på undersköterskor ökar med anledning av att undersköterska har blivit en skyddad yrkestitel. Insatser kommer krävas i form av validering och kompletterande utbildning. Den fasta omsorgskontakten behöver också vara en undersköterska för de som har ordinärt boende, vilket ytterligare kommer påverka efterfrågan på undersköterskor. Grundutbildade sjuksköterskor är också en yrkesgrupp med stor efterfrågan inom både kommuner och regioner. Regioner uppger också brist på specialistsjuksköterskor, röntgensjuksköterskor, läkare med specialistkompetens, barnmorskor, tandläkare, tandhygienister, psykologer och biomedicinska analytiker.

Tandvårdsbehoven hos befolkningen påverkas av regionens befolkningssammansättning i avseende på ålder, utbildningsnivå och socioekonomi, vilket då påverkar efterfrågan på tandvårdspersonal. Överlag har munhälsan hos befolkningen stadigt blivit bättre under de senaste årtiondena, så även i Halland.

På grund av samhällsklimatet med gängkriminalitet, segregation och psykisk ohälsa ökar efterfrågan på behandlingspedagoger/socialpedagoger. Fler barn och unga hamnar i svår problematik som inte kunnat lösas av skola, socialtjänst, polis eller psykvård. Nya arbetssätt och ökad samverkan leder till ökad efterfrågan på socialpedagoger i skola, socialtjänst och i kriminalvården för att klara av att möta denna komplexa målgrupp.

Nya arbetssätt och teknologier kan leda till att behovet av antalet anställda påverkas. Det är heller inte säkert att befolkningsutvecklingen direkt speglar sig i ökade behov av välfärd. Till exempel kan utökade hälsofrämjande och förebyggande insatser ha positiva effekter på hälsan och livskvaliteten, vilket kan leda till att behovet av stöd från socialtjänsten och hälso- och sjukvården minskar relativt sett.

Etablering av nätapoteksanläggning i Halland skapar behov av att anställa arbetskraft såsom apotekare, farmaceuter, receptarier, administrationspersonal samt personal inom lager och logistik. En yrkesroll som efterfrågas i MYH:s områdesrapport är bl.a. apotekstekniker.

Arbetsförmedlingen bedömer i sina yrkesprognoser att yrken som farmakologer, biomedicinare, biomedicinska analytiker, apotekare, receptarier, behandlingsassistenter, socialpedagoger, socialsekreterare, barnmorskor, distriktssköterskor, fysioterapeuter, sjuksköterskor (flertal inriktningar), läkare, optiker, psykologer, specialistläkare, tandhygienister, tandläkare och undersköterskor (flertal inriktningar) har stora möjligheter till arbete. Yrken som medicinska sekreterare/vårdadministratörer, arbetsterapeuter, kuratorer, biståndsbedömare, skolsköterskor, skötare, vårdare och stödassistenter, tandsköterskor samt vårdbiträden bedöms ha medelstora möjligheter till arbete.

Nuläge

Nuläge: Medicinsk sekreterarutbildning

Eftergymnasial

I Halland finns det 609 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 99,2 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger över länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 98,4 procent.

Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 84,1 procent och ligger över länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 88,9 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 88,9 procent med ett helt matchande yrke.

Totalt har 536 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 68 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 14,7 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger under genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 3,6 procent. Detta är en utveckling i linje med arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, ökat med 3,7 procent - i linje med genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom vård och omsorg, offentlig förvaltning och utbildning. De tre vanligaste yrkena är kontorsassistenter och sekreterare, it-arkitekter, systemutvecklare och testledare m.fl. och chefer inom hälso- och sjukvård. Inom utbildningsgruppen råder en överrepresentation av kvinnor (99,5%).

Nuläge: Vård- och omsorgsprogrammet

Gymnasial

I Halland finns det 9 650 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 89,7 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger över länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 87,6 procent.

Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 67,6 procent och ligger över länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 77 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 76,9 procent med ett helt matchande yrke.

Totalt har 8 986 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 446 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 10,3 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger under genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 1 procent. Detta är en utveckling långsammare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, ökat med 1,5 procent - långsammare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom vård och omsorg, handel och utbildning. De tre vanligaste yrkena är undersköterskor, skötare, vårdare och personliga assistenter m.fl. och vårdbiträden. Inom utbildningsgruppen råder en överrepresentation av kvinnor (86,3%).

Nuläge: Tandsköterskeutbildning

Eftergymnasial

I Halland finns det 384 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 92,5 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger över länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 90,6 procent.

Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 76,3 procent och ligger över länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 77,4 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 83,5 procent med ett helt matchande yrke.

Totalt har 335 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 41 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 14,4 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger under genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 9,1 procent. Detta är en utveckling snabbare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, ökat med 13,6 procent - snabbare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom vård och omsorg, handel och tillverkning. De tre vanligaste yrkena är tandsköterskor, undersköterskor och skötare, vårdare och personliga assistenter m.fl.. Inom utbildningsgruppen råder en överrepresentation av kvinnor (98,5%).

Nuläge: Apotekarutbildning

Eftergymnasial

I Halland finns det 139 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 93,9 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger över länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 93,9 procent.

Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 72,7 procent och ligger över länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 84,9 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 77,1 procent med ett helt matchande yrke.

Totalt har 108 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 31 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 40,3 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger över genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 12,1 procent. Detta är en utveckling snabbare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, ökat med 10,2 procent - snabbare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom handel, juridik och ekonomi och vård och omsorg. De tre vanligaste yrkena är andra specialister inom hälso- och sjukvård, biomedicinska analytiker, tandtekniker och laboratorieingenjörer m.fl. och forsknings- och utvecklingschefer. Inom utbildningsgruppen råder en överrepresentation av kvinnor (73,5%).

Nuläge: Arbetsterapeututbildning

Eftergymnasial

I Halland finns det 374 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 98,7 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger över länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 97,4 procent.

Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 85 procent och ligger över länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 91,8 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 88,9 procent med ett helt matchande yrke.

Totalt har 338 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 31 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 17,6 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger under genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 7,2 procent. Detta är en utveckling snabbare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, ökat med 6,6 procent - snabbare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom vård och omsorg, offentlig förvaltning och företagstjänster. De tre vanligaste yrkena är naprapater, sjukgymnaster och arbetsterapeuter m.fl., organisationsutvecklare, utredare och hr-specialister m.fl. och chefer inom hälso- och sjukvård. Inom utbildningsgruppen råder en överrepresentation av kvinnor (95,3%).

Nuläge: Biomedicinsk analytikerutbildning

Eftergymnasial

I Halland finns det 259 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 98,1 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger över länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 96,2 procent.

Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 82,7 procent och ligger över länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 84,7 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 85,5 procent med ett helt matchande yrke.

Totalt har 207 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 47 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 26 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger över genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften minskat med 0,8 procent. Detta är en utveckling långsammare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, ökat med 1,5 procent - långsammare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom vård och omsorg, tillverkning och handel. De tre vanligaste yrkena är biomedicinska analytiker, tandtekniker och laboratorieingenjörer m.fl., chefer inom hälso- och sjukvård och försäkringsrådgivare, företagssäljare och inköpare m.fl.. Inom utbildningsgruppen råder en överrepresentation av kvinnor (87,6%).

Nuläge: Läkarutbildning

Eftergymnasial

I Halland finns det 483 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 99 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger över länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 98 procent.

Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 96,6 procent och ligger över länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 97,7 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 98,3 procent med ett helt matchande yrke.

Totalt har 481 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 3 personer fler än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett positivt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 15,7 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger under genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 11,5 procent. Detta är en utveckling snabbare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, ökat med 4,3 procent - snabbare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom vård och omsorg, företagstjänster och utbildning. De tre vanligaste yrkena är läkare, chefer inom hälso- och sjukvård och ups uppgift saknas. Inom utbildningsgruppen råder en jämn könsfördelning.

Nuläge: Läkare med spcialistutbildning

Eftergymnasial

I Halland finns det 856 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 99,4 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger över länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 98,8 procent.

Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 97,3 procent och ligger över länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 97,9 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 98,8 procent med ett helt matchande yrke.

Totalt har 812 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 39 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 21,6 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger under genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 9,7 procent. Detta är en utveckling snabbare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, ökat med 12 procent - snabbare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom . De tre vanligaste yrkena är . Inom utbildningsgruppen råder en data saknas om könsfördelning.

Nuläge: Receptarieutbildning

Eftergymnasial

I Halland finns det 158 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 92,4 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger över länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 89,5 procent.

Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 80 procent och ligger över länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 82,6 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 87,3 procent med ett helt matchande yrke.

Totalt har 138 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 15 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 18,3 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger under genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 0,6 procent. Detta är en utveckling långsammare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, minskat med 1,4 procent - långsammare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom handel, vård och omsorg och juridik och ekonomi. De tre vanligaste yrkena är biomedicinska analytiker, tandtekniker och laboratorieingenjörer m.fl., andra specialister inom hälso- och sjukvård och chefer inom övrig servicenäring. Inom utbildningsgruppen råder en överrepresentation av kvinnor (94,7%).

Nuläge: Sjukgymnast-/fysioterapeututbildning

Eftergymnasial

I Halland finns det 556 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 95,5 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger över länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 95 procent.

Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 84,6 procent och ligger över länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 87,7 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 88,7 procent med ett helt matchande yrke.

Totalt har 469 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 84 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 19,7 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger under genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 6,3 procent. Detta är en utveckling snabbare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, ökat med 5,4 procent - snabbare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom vård och omsorg, offentlig förvaltning och handel. De tre vanligaste yrkena är naprapater, sjukgymnaster och arbetsterapeuter m.fl., chefer inom hälso- och sjukvård och organisationsutvecklare, utredare och hr-specialister m.fl.. Inom utbildningsgruppen råder en överrepresentation av kvinnor (77,3%).

Nuläge: Barnmorskeutbildning

Eftergymnasial

I Halland finns det 289 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 96,3 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger över länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 96,3 procent.

Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 85,6 procent och ligger över länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 94,5 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 88,7 procent med ett helt matchande yrke.

Totalt har 264 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 25 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 17 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger under genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften minskat med 1 procent. Detta är en utveckling långsammare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, ökat med 1,1 procent - långsammare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom vård och omsorg, utbildning och juridik och ekonomi. De tre vanligaste yrkena är sjuksköterskor, chefer inom hälso- och sjukvård och sjuksköterskor (fortsättning). Inom utbildningsgruppen råder en data saknas om könsfördelning.

Nuläge: Sjuksköterskeutbildning

Eftergymnasial

I Halland finns det 2 501 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 95,7 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger över länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 95,3 procent.

Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 82,4 procent och ligger över länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 90,1 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 86,4 procent med ett helt matchande yrke.

Totalt har 2 213 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 277 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 17,2 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger under genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 6,3 procent. Detta är en utveckling snabbare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, ökat med 10,5 procent - snabbare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom vård och omsorg, företagstjänster och offentlig förvaltning. De tre vanligaste yrkena är sjuksköterskor, sjuksköterskor (fortsättning) och chefer inom hälso- och sjukvård. Inom utbildningsgruppen råder en överrepresentation av kvinnor (88,7%).

Nuläge: Social omsorgsutbildning

Eftergymnasial

I Halland finns det 383 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 94,1 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger över länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 92,1 procent.

Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 50,9 procent och ligger under länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 76,4 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 55,5 procent med ett helt matchande yrke.

Totalt har 321 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 54 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 21,9 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger under genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 17,5 procent. Detta är en utveckling snabbare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, ökat med 16,3 procent - snabbare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom vård och omsorg, offentlig förvaltning och utbildning. De tre vanligaste yrkena är socialsekreterare och kuratorer m.fl., skötare, vårdare och personliga assistenter m.fl. och chefer inom äldreomsorg. Inom utbildningsgruppen råder en överrepresentation av kvinnor (85,3%).

Nuläge: Socionomutbildning

Eftergymnasial

I Halland finns det 1 197 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 96 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger över länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 95,2 procent.

Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 82,5 procent och ligger över länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 89,2 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 86,6 procent med ett helt matchande yrke.

Totalt har 1 094 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 93 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 18,3 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger under genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 4,2 procent. Detta är en utveckling snabbare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, ökat med 7,9 procent - snabbare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom vård och omsorg, offentlig förvaltning och utbildning. De tre vanligaste yrkena är socialsekreterare och kuratorer m.fl., organisationsutvecklare, utredare och hr-specialister m.fl. och chefer inom äldreomsorg. Inom utbildningsgruppen råder en överrepresentation av kvinnor (89,6%).

Nuläge: Röntgensjuksköterskeutbildning

Eftergymnasial

I Halland finns det 94 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 94,9 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger över länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 89,9 procent.

Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 78,7 procent och ligger över länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 84,3 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 84,3 procent med ett helt matchande yrke.

Totalt har 95 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 6 personer fler än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett positivt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 15,7 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger under genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 1,1 procent. Detta är en utveckling långsammare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, minskat med 2,1 procent - långsammare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Nuläge: Specialistsjuksköterska; anestesi-, intensiv-, operations- och ambulanssjukvård

Eftergymnasial

I Halland finns det 689 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 97,6 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger över länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 97,2 procent.

Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 81,8 procent och ligger över länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 93 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 84,3 procent med ett helt matchande yrke.

Totalt har 547 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 139 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 26,7 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger över genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 6,2 procent. Detta är en utveckling snabbare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, ökat med 6,4 procent - snabbare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Nuläge: Specialistsjuksköterska; barn och ungdom

Eftergymnasial

I Halland finns det 219 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 96,9 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger över länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 96,9 procent.

Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 82,2 procent och ligger över länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 95,4 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 84,9 procent med ett helt matchande yrke.

Totalt har 189 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 30 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 17,8 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger under genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 6,3 procent. Detta är en utveckling snabbare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, ökat med 3,3 procent - i linje med genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Nuläge: Specialistsjuksköterska; distriktssköterska

Eftergymnasial

I Halland finns det 500 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 99 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger över länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 98 procent.

Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 87,4 procent och ligger över länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 93,2 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 90 procent med ett helt matchande yrke.

Totalt har 448 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 47 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 13,5 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger under genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften minskat med 4,4 procent. Detta är en utveckling långsammare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, minskat med 3,2 procent - långsammare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Nuläge: Specialistsjuksköterska; psykiatrisk vård

Eftergymnasial

I Halland finns det 156 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 94 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger över länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 94 procent.

Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 77,2 procent och ligger över länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 93,2 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 80,1 procent med ett helt matchande yrke.

Totalt har 149 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 7 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 11,5 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger under genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften minskat med 12,4 procent. Detta är en utveckling långsammare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, minskat med 6,3 procent - långsammare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Nuläge: Specialistsjuksköterska; övriga inriktningar

Eftergymnasial

I Halland finns det 161 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 93,1 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger över länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 93,1 procent.

Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 63,3 procent och ligger över länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 81,3 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 68,2 procent med ett helt matchande yrke.

Totalt har 141 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 20 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 18,6 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger under genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften minskat med 23,3 procent. Detta är en utveckling långsammare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, minskat med 21,2 procent - långsammare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Nuläge: Tandhygienistutbildning

Eftergymnasial

I Halland finns det 135 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 96,4 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger över länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 92,9 procent.

Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 85,5 procent och ligger över länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 85,5 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 90,6 procent med ett helt matchande yrke.

Totalt har 123 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 7 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 11,5 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger under genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften minskat med 7,5 procent. Detta är en utveckling långsammare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, minskat med 10,9 procent - långsammare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom vård och omsorg, tillverkning och handel. De tre vanligaste yrkena är tandhygienister, tandsköterskor och chefer inom hälso- och sjukvård. Inom utbildningsgruppen råder en överrepresentation av kvinnor (95,7%).

Nuläge: Tandläkarutbildning

Eftergymnasial

I Halland finns det 285 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 89,9 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger över länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 88,6 procent.

Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 81,3 procent och ligger över länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 84,4 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 93 procent med ett helt matchande yrke.

Totalt har 254 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 27 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 31 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger över genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 3,3 procent. Detta är en utveckling i linje med arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, ökat med 4,5 procent - snabbare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom vård och omsorg, utbildning och tillverkning. De tre vanligaste yrkena är tandläkare, ups uppgift saknas och chefer inom hälso- och sjukvård. Inom utbildningsgruppen råder en jämn könsfördelning.

Nuläge: Övrig utbildning inom området

Eftergymnasial

I Halland finns det 1 562 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 91 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger över länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 86,4 procent.

Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 59,1 procent och ligger över länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 70,5 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 68,1 procent med ett helt matchande yrke.

Totalt har 1 249 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 234 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 26 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger över genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 11,8 procent. Detta är en utveckling snabbare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, ökat med 11,1 procent - snabbare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom vård och omsorg, vård och omsorg, utbildning, offentlig förvaltning, hotell och restaurang och it och kommunikation. De tre vanligaste yrkena är sjuksköterskor (fortsättning), undersköterskor, andra specialister inom hälso- och sjukvård, skötare, vårdare och personliga assistenter m.fl., chefer inom hälso- och sjukvård och sjuksköterskor. Inom utbildningsgruppen råder en överrepresentation av kvinnor (80,6%).

Nuläge: >= 30 hp inom hälso och sjukvård, mfl.

Eftergymnasial

I Halland finns det 885 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 69,4 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger under länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 68,3 procent.

Totalt har 828 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 43 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 17 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger under genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 5 procent. Detta är en utveckling snabbare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, ökat med 7 procent - snabbare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom vård och omsorg, handel och offentlig förvaltning. De tre vanligaste yrkena är undersköterskor, butikspersonal och skötare, vårdare och personliga assistenter m.fl.. Inom utbildningsgruppen råder en överrepresentation av kvinnor (80,3%).

Prognos

Prognos: Medicinsk sekreterarutbildning

Eftergymnasial

Prognosen visar på relativt balanserat arbetsmarknadsläge år 2035, vilket innebär att tillgången förväntas motsvara 105,1 procent av efterfrågan. Detta motsvarar ett överskott på omkring 40 personer som kan ha svårt att få jobb inom sitt utbildningsområde.

Utvecklingen av tillgången på personer med denna utbildning påverkas av flera faktorer. Under prognosperioden förväntas 527 personer genomgå utbildningen, medan 338 personer beräknas lämna arbetsmarknaden på grund av pensionsavgångar. Totalt innebär detta att 168 fler personer nyutexamineras jämfört med hur många som går i pension eller lämnar för annan utbildning under perioden. Inrikes flyttnetto bidrar positivt till utbudet då fler med denna utbildning väntas flytta in än ut ur regionen (netto 86 personer). Sammantaget förväntas dessa faktorer leda till en positiv utveckling av utbudet i Hallands län med cirka 232 personer under prognosperioden.

Efterfrågan på personer med utbildningen påverkas av flera faktorer. Branschutvecklingen bidrar positivt till efterfrågan då sysselsättningen ökar inom branscher som anställer personer med utbildningen, vilket motsvarar cirka 119 personer. Förändringar i yrkesstrukturen har en mycket liten påverkan på efterfrågan då yrkesstrukturen inom branscherna väntas vara relativt stabil. Utbildningsväxlingen bidrar positivt till efterfrågan då personer med denna utbildningsbakgrund i ökande grad efterfrågas inom relevanta yrken, vilket motsvarar cirka 86 personer. Sammantaget leder detta till att den halländska efterfrågan på personer med utbildningen ökar med cirka 203 personer under prognosperioden.

Vid slutet av prognosperioden förväntas pendlingsnettot vara negativt med cirka 101 personer. Detta betyder att fler med utbildningen pendlar ut från Halland (126 personer) än in till länet (25 personer).

Prognos: Vård- och omsorgsutbildning

Gymnasial

Prognosen visar på risk för stor brist år 2035, vilket innebär att tillgången förväntas motsvara 56,8 procent av efterfrågan. Detta motsvarar en brist på omkring 5 040 personer som inte kommer kunna rekryteras om utvecklingen fortsätter.

Utvecklingen av tillgången på personer med denna utbildning påverkas av flera faktorer. Under prognosperioden förväntas 3 931 personer genomgå utbildningen, medan 4 356 personer beräknas lämna arbetsmarknaden på grund av pensionsavgångar och ytterligare 1 414 personer genom vidareutbildning. Totalt innebär detta att 1 839 färre personer nyutexamineras jämfört med hur många som går i pension eller lämnar för annan utbildning under perioden. Inrikes flyttnetto bidrar positivt till utbudet då fler med denna utbildning väntas flytta in än ut ur regionen (netto 597 personer). Migrationsnetto bidrar positivt till utbudet då invandringen väntas överstiga utvandringen (netto 90 personer). Sammantaget förväntas dessa faktorer leda till en minskning av utbudet i Hallands län med cirka 1 166 personer under prognosperioden.

Efterfrågan på personer med utbildningen påverkas av flera faktorer. Branschutvecklingen bidrar positivt till efterfrågan då sysselsättningen ökar inom branscher som anställer personer med utbildningen, vilket motsvarar cirka 2 290 personer. Förändringar i yrkesstrukturen har en mycket liten påverkan på efterfrågan då yrkesstrukturen inom branscherna väntas vara relativt stabil. Utbildningsväxlingen bidrar positivt till efterfrågan då personer med denna utbildningsbakgrund i ökande grad efterfrågas inom relevanta yrken, vilket motsvarar cirka 1 859 personer. Sammantaget leder detta till att den halländska efterfrågan på personer med utbildningen ökar med cirka 4 103 personer under prognosperioden.

Vid slutet av prognosperioden förväntas pendlingsnettot vara negativt med cirka 324 personer. Detta betyder att fler med utbildningen pendlar ut från Halland (646 personer) än in till länet (322 personer).

Prognos: Tandsköterskeutbildning

Eftergymnasial

Prognosen visar på risk för stort överskott år 2035, vilket innebär att tillgången förväntas motsvara 141,1 procent av efterfrågan. Detta motsvarar ett överskott på omkring 180 personer som kan ha svårt att få jobb inom sitt utbildningsområde.

Utvecklingen av tillgången på personer med denna utbildning påverkas av flera faktorer. Under prognosperioden förväntas 526 personer genomgå utbildningen, medan 249 personer beräknas lämna arbetsmarknaden på grund av pensionsavgångar. Totalt innebär detta att 228 fler personer nyutexamineras jämfört med hur många som går i pension eller lämnar för annan utbildning under perioden. Inrikes flyttnetto bidrar positivt till utbudet då fler med denna utbildning väntas flytta in än ut ur regionen (netto 76 personer). Sammantaget förväntas dessa faktorer leda till en positiv utveckling av utbudet i Hallands län med cirka 280 personer under prognosperioden.

Efterfrågan på personer med utbildningen påverkas av flera faktorer. Branschutvecklingen bidrar positivt till efterfrågan då sysselsättningen ökar inom branscher som anställer personer med utbildningen, vilket motsvarar cirka 73 personer. Förändringar i yrkesstrukturen har en mycket liten påverkan på efterfrågan då yrkesstrukturen inom branscherna väntas vara relativt stabil. Utbildningsväxlingen har en mycket liten påverkan på efterfrågan då kompetenskraven för relevanta yrken väntas vara relativt stabila. Sammantaget leder detta till att den halländska efterfrågan på personer med utbildningen ökar med cirka 110 personer under prognosperioden.

Vid slutet av prognosperioden förväntas pendlingsnettot vara negativt med cirka 93 personer. Detta betyder att fler med utbildningen pendlar ut från Halland (122 personer) än in till länet (28 personer).

Prognos: Arbetsterapeututbildning

Eftergymnasial

Prognosen visar på risk för viss brist år 2035, vilket innebär att tillgången förväntas motsvara 90,8 procent av efterfrågan. Detta motsvarar en brist på omkring 40 personer som inte kommer kunna rekryteras om utvecklingen fortsätter.

Utvecklingen av tillgången på personer med denna utbildning påverkas av flera faktorer. Under prognosperioden förväntas 96 personer genomgå utbildningen, medan 138 personer beräknas lämna arbetsmarknaden på grund av pensionsavgångar. Totalt innebär detta att 67 färre personer nyutexamineras jämfört med hur många som går i pension eller lämnar för annan utbildning under perioden. Inrikes flyttnetto bidrar positivt till utbudet då fler med denna utbildning väntas flytta in än ut ur regionen (netto 133 personer). Sammantaget förväntas dessa faktorer leda till en positiv utveckling av utbudet i Hallands län med cirka 67 personer under prognosperioden.

Efterfrågan på personer med utbildningen påverkas av flera faktorer. Branschutvecklingen bidrar positivt till efterfrågan då sysselsättningen ökar inom branscher som anställer personer med utbildningen, vilket motsvarar cirka 96 personer. Förändringar i yrkesstrukturen har en mycket liten påverkan på efterfrågan då yrkesstrukturen inom branscherna väntas vara relativt stabil. Utbildningsväxlingen har en mycket liten påverkan på efterfrågan då kompetenskraven för relevanta yrken väntas vara relativt stabila. Sammantaget leder detta till att den halländska efterfrågan på personer med utbildningen ökar med cirka 107 personer under prognosperioden.

Vid slutet av prognosperioden förväntas pendlingsnettot vara negativt med cirka 34 personer. Detta betyder att fler med utbildningen pendlar ut från Halland (70 personer) än in till länet (36 personer).

Prognos: Biomedicinsk analytikerutbildning

Eftergymnasial

Prognosen visar på risk för ökad brist år 2035, vilket innebär att tillgången förväntas motsvara 65,3 procent av efterfrågan. Detta motsvarar en brist på omkring 100 personer som inte kommer kunna rekryteras om utvecklingen fortsätter.

Utvecklingen av tillgången på personer med denna utbildning påverkas av flera faktorer. Under prognosperioden förväntas 91 personer genomgå utbildningen, medan 158 personer beräknas lämna arbetsmarknaden på grund av pensionsavgångar. Totalt innebär detta att 89 färre personer nyutexamineras jämfört med hur många som går i pension eller lämnar för annan utbildning under perioden. Inrikes flyttnetto bidrar positivt till utbudet då fler med denna utbildning väntas flytta in än ut ur regionen (netto 54 personer). Sammantaget förväntas dessa faktorer resultera i ett relativt oförändrat utbud i Hallands län under prognosperioden.

Efterfrågan på personer med utbildningen påverkas av flera faktorer. Branschutvecklingen bidrar positivt till efterfrågan då sysselsättningen ökar inom branscher som anställer personer med utbildningen, vilket motsvarar cirka 52 personer. Förändringar i yrkesstrukturen har en mycket liten påverkan på efterfrågan då yrkesstrukturen inom branscherna väntas vara relativt stabil. Utbildningsväxlingen har en mycket liten påverkan på efterfrågan då kompetenskraven för relevanta yrken väntas vara relativt stabila. Sammantaget väntas efterfrågan på personer med utbildningen vara relativt stabil under prognosperioden.

Vid slutet av prognosperioden förväntas pendlingsnettot vara negativt med cirka 39 personer. Detta betyder att fler med utbildningen pendlar ut från Halland (57 personer) än in till länet (18 personer).

Information om dagens brist

SCB bedömer att det idag råder en brist på denna utbildningsgrupp. SCB definierar viss brist när tillgången är upp till 92 procent av efterfrågan, och mycket stor brist när tillgången är 70 procent eller lägre. För att synliggöra denna initiala brist har Region Halland antagit ett värde mellan dessa trösklar (81%), vilket motsvarar en uppjustering av efterfrågan med 19% för år 2018. Den procentuella utvecklingen från SCB:s prognos har sedan applicerats på detta justerade ingångsvärde. Detta är endast ett antagande som syftar till att synliggöra balansen mellan utbud och efterfrågan. I verkligheten kan den faktiska bristen vara både större eller mindre än den angivna. Den huvudsakliga prognosbedömningen “Risk för fortsatt brist” kvarstår oaktat nivåer däremot är omfattningen på bristen svårfångad i och med det ovissa ingångsläget.

Prognos: Läkarutbildning

Eftergymnasial

Prognosen visar på risk för fortsatt brist år 2035, vilket innebär att tillgången förväntas motsvara 90,9 procent av efterfrågan. Detta motsvarar en brist på omkring 190 personer som inte kommer kunna rekryteras om utvecklingen fortsätter.

Utvecklingen av tillgången på personer med denna utbildning påverkas av flera faktorer. Under prognosperioden förväntas 312 personer genomgå utbildningen, medan 458 personer beräknas lämna arbetsmarknaden på grund av pensionsavgångar. Totalt innebär detta att 150 färre personer nyutexamineras jämfört med hur många som går i pension eller lämnar för annan utbildning under perioden. Inrikes flyttnetto bidrar positivt till utbudet då fler med denna utbildning väntas flytta in än ut ur regionen (netto 565 personer). Migrationsnetto bidrar positivt till utbudet då invandringen väntas överstiga utvandringen (netto 172 personer). Sammantaget förväntas dessa faktorer leda till en positiv utveckling av utbudet i Hallands län med cirka 568 personer under prognosperioden.

Efterfrågan på personer med utbildningen påverkas av flera faktorer. Branschutvecklingen bidrar positivt till efterfrågan då sysselsättningen ökar inom branscher som anställer personer med utbildningen, vilket motsvarar cirka 396 personer. Förändringar i yrkesstrukturen bidrar positivt till efterfrågan då yrken som matchar utbildningen blir vanligare inom olika branscher, vilket motsvarar cirka 110 personer. Utbildningsväxlingen har en mycket liten påverkan på efterfrågan då kompetenskraven för relevanta yrken väntas vara relativt stabila. Sammantaget leder detta till att den halländska efterfrågan på personer med utbildningen ökar med cirka 531 personer under prognosperioden.

Vid slutet av prognosperioden förväntas pendlingsnettot vara negativt med cirka 93 personer. Detta betyder att fler med utbildningen pendlar ut från Halland (402 personer) än in till länet (309 personer).

Information om dagens brist

Prognos: Fysioterapeututbildning

Eftergymnasial

Prognosen visar på risk för viss brist år 2035, vilket innebär att tillgången förväntas motsvara 90,8 procent av efterfrågan. Detta motsvarar en brist på omkring 50 personer som inte kommer kunna rekryteras om utvecklingen fortsätter.

Utvecklingen av tillgången på personer med denna utbildning påverkas av flera faktorer. Under prognosperioden förväntas 77 personer genomgå utbildningen, medan 156 personer beräknas lämna arbetsmarknaden på grund av pensionsavgångar och ytterligare 61 personer genom vidareutbildning. Totalt innebär detta att 140 färre personer nyutexamineras jämfört med hur många som går i pension eller lämnar för annan utbildning under perioden. Inrikes flyttnetto bidrar positivt till utbudet då fler med denna utbildning väntas flytta in än ut ur regionen (netto 203 personer). Sammantaget förväntas dessa faktorer leda till en positiv utveckling av utbudet i Hallands län med cirka 54 personer under prognosperioden.

Efterfrågan på personer med utbildningen påverkas av flera faktorer. Branschutvecklingen bidrar positivt till efterfrågan då sysselsättningen ökar inom branscher som anställer personer med utbildningen, vilket motsvarar cirka 113 personer. Förändringar i yrkesstrukturen har en mycket liten påverkan på efterfrågan då yrkesstrukturen inom branscherna väntas vara relativt stabil. Utbildningsväxlingen har en mycket liten påverkan på efterfrågan då kompetenskraven för relevanta yrken väntas vara relativt stabila. Sammantaget leder detta till att den halländska efterfrågan på personer med utbildningen ökar med cirka 106 personer under prognosperioden.

Vid slutet av prognosperioden förväntas pendlingsnettot vara negativt med cirka 47 personer. Detta betyder att fler med utbildningen pendlar ut från Halland (96 personer) än in till länet (49 personer).

Prognos: Barnmorskeutbildning

Eftergymnasial

Prognosen visar på relativt balanserat arbetsmarknadsläge år 2035, vilket innebär att tillgången förväntas motsvara 94,5 procent av efterfrågan. Detta motsvarar en brist på omkring 20 personer som inte kommer kunna rekryteras om utvecklingen fortsätter.

Utvecklingen av tillgången på personer med denna utbildning påverkas av flera faktorer. Under prognosperioden förväntas 141 personer genomgå utbildningen, medan 138 personer beräknas lämna arbetsmarknaden på grund av pensionsavgångar. Totalt innebär detta att 13 färre personer nyutexamineras jämfört med hur många som går i pension eller lämnar för annan utbildning under perioden. Inrikes flyttnetto bidrar positivt till utbudet då fler med denna utbildning väntas flytta in än ut ur regionen (netto 67 personer). Sammantaget förväntas dessa faktorer resultera i ett relativt oförändrat utbud i Hallands län under prognosperioden.

Efterfrågan på personer med utbildningen påverkas av flera faktorer. Branschutvecklingen bidrar positivt till efterfrågan då sysselsättningen ökar inom branscher som anställer personer med utbildningen, vilket motsvarar cirka 68 personer. Förändringar i yrkesstrukturen har en mycket liten påverkan på efterfrågan då yrkesstrukturen inom branscherna väntas vara relativt stabil. Utbildningsväxlingen har en mycket liten påverkan på efterfrågan då kompetenskraven för relevanta yrken väntas vara relativt stabila. Sammantaget leder detta till att den halländska efterfrågan på personer med utbildningen ökar med cirka 68 personer under prognosperioden.

Vid slutet av prognosperioden förväntas pendlingsnettot vara negativt med cirka 44 personer. Detta betyder att fler med utbildningen pendlar ut från Halland (72 personer) än in till länet (28 personer).

Prognos: Sjuksköterskeutbildning, grundnivå

Eftergymnasial

Prognosen visar på risk för fortsatt brist år 2035, vilket innebär att tillgången förväntas motsvara 85,2 procent av efterfrågan. Detta motsvarar en brist på omkring 440 personer som inte kommer kunna rekryteras om utvecklingen fortsätter.

Utvecklingen av tillgången på personer med denna utbildning påverkas av flera faktorer. Under prognosperioden förväntas 1 850 personer genomgå utbildningen, medan 768 personer beräknas lämna arbetsmarknaden på grund av pensionsavgångar och ytterligare 979 personer genom vidareutbildning. Totalt innebär detta att 103 fler personer nyutexamineras jämfört med hur många som går i pension eller lämnar för annan utbildning under perioden. Inrikes flyttnetto bidrar positivt till utbudet då fler med denna utbildning väntas flytta in än ut ur regionen (netto 347 personer). Migrationsnetto bidrar positivt till utbudet då invandringen väntas överstiga utvandringen (netto 133 personer). Sammantaget förväntas dessa faktorer leda till en positiv utveckling av utbudet i Hallands län med cirka 523 personer under prognosperioden.

Efterfrågan på personer med utbildningen påverkas av flera faktorer. Branschutvecklingen bidrar positivt till efterfrågan då sysselsättningen ökar inom branscher som anställer personer med utbildningen, vilket motsvarar cirka 646 personer. Förändringar i yrkesstrukturen har en mycket liten påverkan på efterfrågan då yrkesstrukturen inom branscherna väntas vara relativt stabil. Utbildningsväxlingen har en mycket liten påverkan på efterfrågan då kompetenskraven för relevanta yrken väntas vara relativt stabila. Sammantaget leder detta till att den halländska efterfrågan på personer med utbildningen ökar med cirka 603 personer under prognosperioden.

Vid slutet av prognosperioden förväntas pendlingsnettot vara negativt med cirka 420 personer. Detta betyder att fler med utbildningen pendlar ut från Halland (539 personer) än in till länet (119 personer).

Information om dagens brist

Prognos: Socionomutbildning

Eftergymnasial

Prognosen visar på relativt balanserat arbetsmarknadsläge år 2035, vilket innebär att tillgången förväntas motsvara 104,7 procent av efterfrågan. Detta motsvarar ett överskott på omkring 70 personer som kan ha svårt att få jobb inom sitt utbildningsområde.

Utvecklingen av tillgången på personer med denna utbildning påverkas av flera faktorer. Under prognosperioden förväntas 423 personer genomgå utbildningen, medan 436 personer beräknas lämna arbetsmarknaden på grund av pensionsavgångar och ytterligare 87 personer genom vidareutbildning. Totalt innebär detta att 100 färre personer nyutexamineras jämfört med hur många som går i pension eller lämnar för annan utbildning under perioden. Inrikes flyttnetto bidrar positivt till utbudet då fler med denna utbildning väntas flytta in än ut ur regionen (netto 552 personer). Sammantaget förväntas dessa faktorer leda till en positiv utveckling av utbudet i Hallands län med cirka 493 personer under prognosperioden.

Efterfrågan på personer med utbildningen påverkas av flera faktorer. Branschutvecklingen bidrar positivt till efterfrågan då sysselsättningen ökar inom branscher som anställer personer med utbildningen, vilket motsvarar cirka 229 personer. Förändringar i yrkesstrukturen bidrar positivt till efterfrågan då yrken som matchar utbildningen blir vanligare inom olika branscher, vilket motsvarar cirka 98 personer. Utbildningsväxlingen bidrar positivt till efterfrågan då personer med denna utbildningsbakgrund i ökande grad efterfrågas inom relevanta yrken, vilket motsvarar cirka 107 personer. Sammantaget leder detta till att den halländska efterfrågan på personer med utbildningen ökar med cirka 434 personer under prognosperioden.

Vid slutet av prognosperioden förväntas pendlingsnettot vara negativt med cirka 115 personer. Detta betyder att fler med utbildningen pendlar ut från Halland (328 personer) än in till länet (213 personer).

Prognos: Specialistsjuksköterskeutb: anestesi, intensiv, operation, ambulans

Eftergymnasial

Prognosen visar på risk för ökad brist år 2035, vilket innebär att tillgången förväntas motsvara 75,8 procent av efterfrågan. Detta motsvarar en brist på omkring 220 personer som inte kommer kunna rekryteras om utvecklingen fortsätter.

Utvecklingen av tillgången på personer med denna utbildning påverkas av flera faktorer. Under prognosperioden förväntas 294 personer genomgå utbildningen, medan 336 personer beräknas lämna arbetsmarknaden på grund av pensionsavgångar. Totalt innebär detta att 91 färre personer nyutexamineras jämfört med hur många som går i pension eller lämnar för annan utbildning under perioden. Inrikes flyttnetto bidrar positivt till utbudet då fler med denna utbildning väntas flytta in än ut ur regionen (netto 252 personer). Sammantaget förväntas dessa faktorer leda till en positiv utveckling av utbudet i Hallands län med cirka 140 personer under prognosperioden.

Efterfrågan på personer med utbildningen påverkas av flera faktorer. Branschutvecklingen bidrar positivt till efterfrågan då sysselsättningen ökar inom branscher som anställer personer med utbildningen, vilket motsvarar cirka 161 personer. Förändringar i yrkesstrukturen har en mycket liten påverkan på efterfrågan då yrkesstrukturen inom branscherna väntas vara relativt stabil. Utbildningsväxlingen bidrar positivt till efterfrågan då personer med denna utbildningsbakgrund i ökande grad efterfrågas inom relevanta yrken, vilket motsvarar cirka 70 personer. Sammantaget leder detta till att den halländska efterfrågan på personer med utbildningen ökar med cirka 261 personer under prognosperioden.

Vid slutet av prognosperioden förväntas pendlingsnettot vara negativt med cirka 145 personer. Detta betyder att fler med utbildningen pendlar ut från Halland (215 personer) än in till länet (70 personer).

Information om dagens brist

Prognos: Specialistsjuksköterskeutb: övriga inriktningar

Eftergymnasial

Prognosen visar på risk för kraftigt ökad brist år 2035, vilket innebär att tillgången förväntas motsvara 57,6 procent av efterfrågan. Detta motsvarar en brist på omkring 340 personer som inte kommer kunna rekryteras om utvecklingen fortsätter.

Utvecklingen av tillgången på personer med denna utbildning påverkas av flera faktorer. Under prognosperioden förväntas 226 personer genomgå utbildningen, medan 445 personer beräknas lämna arbetsmarknaden på grund av pensionsavgångar. Totalt innebär detta att 252 färre personer nyutexamineras jämfört med hur många som går i pension eller lämnar för annan utbildning under perioden. Inrikes flyttnetto bidrar positivt till utbudet då fler med denna utbildning väntas flytta in än ut ur regionen (netto 102 personer). Sammantaget förväntas dessa faktorer leda till en minskning av utbudet i Hallands län med cirka 145 personer under prognosperioden.

Efterfrågan på personer med utbildningen påverkas av flera faktorer. Branschutvecklingen bidrar positivt till efterfrågan då sysselsättningen ökar inom branscher som anställer personer med utbildningen, vilket motsvarar cirka 173 personer. Förändringar i yrkesstrukturen har en mycket liten påverkan på efterfrågan då yrkesstrukturen inom branscherna väntas vara relativt stabil. Utbildningsväxlingen bidrar negativt till efterfrågan då arbetsmarknaden delvis omstruktureras mot andra utbildningskrav för relevanta yrken, vilket motsvarar cirka 86 personer. Sammantaget leder detta till att den halländska efterfrågan på personer med utbildningen ökar med cirka 84 personer under prognosperioden.

Vid slutet av prognosperioden förväntas pendlingsnettot vara negativt med cirka 46 personer. Detta betyder att fler med utbildningen pendlar ut från Halland (79 personer) än in till länet (33 personer).

Information om dagens brist

Prognos: Specialistsjuksköterskeutb: distriktssköterska

Eftergymnasial

Prognosen visar på risk för ökad brist år 2035, vilket innebär att tillgången förväntas motsvara 65,4 procent av efterfrågan. Detta motsvarar en brist på omkring 270 personer som inte kommer kunna rekryteras om utvecklingen fortsätter.

Utvecklingen av tillgången på personer med denna utbildning påverkas av flera faktorer. Under prognosperioden förväntas 281 personer genomgå utbildningen, medan 380 personer beräknas lämna arbetsmarknaden på grund av pensionsavgångar. Totalt innebär detta att 120 färre personer nyutexamineras jämfört med hur många som går i pension eller lämnar för annan utbildning under perioden. Inrikes flyttnetto bidrar positivt till utbudet då fler med denna utbildning väntas flytta in än ut ur regionen (netto 97 personer). Sammantaget förväntas dessa faktorer resultera i ett relativt oförändrat utbud i Hallands län under prognosperioden.

Efterfrågan på personer med utbildningen påverkas av flera faktorer. Branschutvecklingen bidrar positivt till efterfrågan då sysselsättningen ökar inom branscher som anställer personer med utbildningen, vilket motsvarar cirka 169 personer. Förändringar i yrkesstrukturen har en mycket liten påverkan på efterfrågan då yrkesstrukturen inom branscherna väntas vara relativt stabil. Utbildningsväxlingen har en mycket liten påverkan på efterfrågan då kompetenskraven för relevanta yrken väntas vara relativt stabila. Sammantaget leder detta till att den halländska efterfrågan på personer med utbildningen ökar med cirka 159 personer under prognosperioden.

Vid slutet av prognosperioden förväntas pendlingsnettot vara negativt med cirka 55 personer. Detta betyder att fler med utbildningen pendlar ut från Halland (86 personer) än in till länet (31 personer).

Information om dagens brist

Prognos: Tandläkarutbildning

Eftergymnasial

Prognosen visar på relativt balanserat arbetsmarknadsläge år 2035, vilket innebär att tillgången förväntas motsvara 104,7 procent av efterfrågan. Detta motsvarar ett överskott på omkring 20 personer som kan ha svårt att få jobb inom sitt utbildningsområde.

Utvecklingen av tillgången på personer med denna utbildning påverkas av flera faktorer. Under prognosperioden förväntas 27 personer genomgå utbildningen, medan 180 personer beräknas lämna arbetsmarknaden på grund av pensionsavgångar. Totalt innebär detta att 156 färre personer nyutexamineras jämfört med hur många som går i pension eller lämnar för annan utbildning under perioden. Inrikes flyttnetto bidrar positivt till utbudet då fler med denna utbildning väntas flytta in än ut ur regionen (netto 166 personer). Migrationsnetto bidrar positivt till utbudet då invandringen väntas överstiga utvandringen (netto 60 personer). Sammantaget förväntas dessa faktorer leda till en positiv utveckling av utbudet i Hallands län med cirka 61 personer under prognosperioden.

Efterfrågan på personer med utbildningen påverkas av flera faktorer. Branschutvecklingen bidrar positivt till efterfrågan då sysselsättningen ökar inom branscher som anställer personer med utbildningen, vilket motsvarar cirka 59 personer. Förändringar i yrkesstrukturen har en mycket liten påverkan på efterfrågan då yrkesstrukturen inom branscherna väntas vara relativt stabil. Utbildningsväxlingen har en mycket liten påverkan på efterfrågan då kompetenskraven för relevanta yrken väntas vara relativt stabila. Sammantaget leder detta till att den halländska efterfrågan på personer med utbildningen ökar med cirka 53 personer under prognosperioden.

Vid slutet av prognosperioden förväntas pendlingsnettot vara negativt med cirka 63 personer. Detta betyder att fler med utbildningen pendlar ut från Halland (120 personer) än in till länet (58 personer).