Analys och slutsatser

Matchningsproblematik i Halland men något mindre omfattande än i riket

Oavsett vilket mått som vi använder framkommer att det finns en matchningsproblematik i Halland. Den är inte mer omfattande än i riket eller andra regioner och har överlag förbättrats något de senaste åren. Men över längre tid har matchningen i både Halland och Sverige försämrats. En stor orsak till detta är att den strukturella matchningsproblematiken blivit mer omfattande; en större andel än tidigare av de som är arbetslösa och står till arbetsmarknadens förfogande tillhör grupper med svag konkurrenskraft på arbetsmarknaden än före finanskrisen. I denna grupp återfinns flyktingar med anhöriga, en grupp som i regel har lägre jobbchanser vid ankomsten till ett nytt land på grund av avsaknad av svensk utbildning, inte tillräckliga språkkunskaper och avsaknad av nätverk.

Matchningsproblematiken har många bestämningsfaktorer

Matchningsproblematiken är komplex och har många bestämningsfaktorer. Nästan en tredjedel av arbetsgivarna i Halland uppger att bristen på lämplig arbetskraft är ett stort tillväxthinder. Den upplevda problematiken kan bero på en mängd olika faktorer som arbetsgivarna upplever som försvårande och det går inte att identifiera någon enskild orsak som kan förklara samtliga fall. I vissa fall kan problematiken bestå i att det finns för få personer med rätt utbildning, i andra att parterna inte lyckas möta varandra vad gäller kravspecifikationer, arbetsvillkor eller löneanspråk. För att utveckla effektiva insatser behöver man anlägga ett bransch- och yrkesperspektiv då problembilden sannolikt varierar stort beroende på yrkets villkor. I vissa fall kan en del av lösningen vara förändrade krav från arbetsgivaren, i andra att fler behöver utbildas inom området.

Ökad matchning skulle leda till stora individuella och samhälleliga effekter

Sett till den mer detaljerade statistiken framkommer att två tredjedelar av de som har sin arbetsplats i Halland har ett yrke som matchar både vad gäller utbildningsinriktning och utbildningslängd. Nivån är den högsta i Sverige men samtidigt är det en tredjedel som har ett yrke som inte till fullo matchar utbildningen. Utifrån ett systemperspektiv innebär det här att det finns en stor potential i att nå en förbättrad matchning på den halländska arbetsmarknaden, något som hade gynnat både individen och samhället.

Formell utbildning är viktig men inte den enda bestämningsfaktorn

Samtidigt visar dagens läge att trots det råder ett matchningsglapp att arbetsgivare och arbetstagare lyckas finna varandra. Det här tyder på att formell utbildning inte är den enda vägen till att rekrytera den kompetens som behövs på en arbetsplats. Detta varierar förstås mellan branscher och yrken men visar samtidigt att det går att hitta vägar för att kompensera exempelvis en för kort utbildning eller en “felaktig” ämnesinriktning. Samtidigt framkommer att överutbildning är en del av matchningsproblematiken. Här finns en betydligt större alternativkostnad för både samhälle och individ och närmare samverkan mellan akademi och arbetsmarknad skulle kunna vara en del av lösningen.