Yrkesstruktur

Branschstatistiken ger oss en övergripande bild av vilka kompetensbehov som finns i regionen och vilka branscher som driver efterfrågan. En stor begränsning med denna statistik är dock att den inte säger någonting om vilka kompetenser som är verksamma inom respektive bransch. Exempelvis kan två företag inom samma bransch ha betydande variationer i kompetensbehov beroende på var de befinner sig i värdekedjan och vilken marknadsnisch de har.

För att få en mer nyanserad bild av regionens kompetensbehov kompletterar vi därför branschstatistiken med yrkesstatistik. Fördelen med yrkesstatistik är att den på ett mer direkt sätt avspeglar vilka typer av yrkesroller som efterfrågas, vilket gör det enklare att identifiera tillhörande kompetenskrav.

I Hallands län kräver 35 procent av jobben högskolekompetens, 57 procent gymnasial kompetens och 7 procent saknar särskilda utbildningskrav. I förhållande till riket har Halland en låg andel högkvalificerade yrken sett till krav på utbildningslängd. Riksgenomsnittet uppgår till 43 procent och medianen i riket ligger på 38 procent. Detta betyder att den samlade efterfrågan på eftergymnasial kompetens i Halland är förhållandevis låg utifrån ett jämförande perspektiv. Sett till andelen avancerade yrken intar Stockholm en särställning i Sverige, därefter följer Uppsala och övriga storstadsregioner.

I Hallands län kräver 35 procent av jobben högskolekompetens (eftergymnasial utbildning), 57 procent gymnasial kompetens och 7 procent saknar särskilda utbildningskrav (förgymnasial nivå). Jämfört med riket, där 43 procent av jobben kräver högskolekompetens, har Halland en lägre andel högkvalificerade yrken. Bland Sveriges regioner placerar sig Halland under riksgenomsnittet sett till andelen yrken som kräver eftergymnasial utbildning. Högst andel högkvalificerade yrken återfinns i Stockholm, följt av Uppsala och övriga storstadsregioner.

Under perioden 2014-2023 har alla yrkeskategorier i Halland vuxit, men i olika takt. Gymnasiala yrken ökade med 13 386 jobb (+22%), vilket utgör 50% av regionens totala jobbtillväxt. Eftergymnasiala yrken ökade med 10 316 jobb (+29%), vilket utgör 39% av regionens totala jobbtillväxt. Förgymnasiala yrken ökade med 2 925 jobb (+44%), vilket utgör 11% av regionens totala jobbtillväxt. Detta skiljer sig från riket som helhet, där eftergymnasiala yrken stått för den största absoluta tillväxten. Noterbart är att trots att förgymnasiala yrken utgör en mindre del av arbetsmarknaden, har de haft den starkaste relativa tillväxten i både Halland och riket. I jämförelse med andra regioner har Halland haft landets näst högsta relativa tillväxt av förgymnasiala yrken, medan regionen placerar sig på nionde plats för gymnasiala yrken och tionde plats för eftergymnasiala yrken.

En närmare analys av yrkesfördelningen i Halland, nedbruten efter utbildningskrav, visar tydliga mönster i både sammansättning och utveckling. Inom förgymnasiala yrkesgrupper dominerar yrken inom hotell- och restaurangbranschen samt hushållsnära tjänster. Dessa yrken har uppvisat stark tillväxt och utgör en större andel av arbetsmarknaden i Halland än i riket som helhet. Övriga förgymnasiala yrkesgrupper är mindre och har haft en svagare utveckling.

Bland yrken med gymnasiala utbildningskrav är omsorgsyrken den största gruppen, vilket omfattar yrken inom både skola och vård, exempelvis barnskötare och undersköterskor. Denna grupp är något mer välrepresenterad i Halland än i riket, vilket kan förklaras av regionens demografiska struktur med en högre andel yngre och äldre invånare. Omsorgsyrkena har haft en stark tillväxt under perioden.

Inom den privata sektorn finns många gymnasiala yrkesgrupper som utgör en betydande del av den halländska arbetsmarknaden. Särskilt stark har utvecklingen varit inom handel, lager, bygg och service; områden där Halland ofta har en specialiseringsgrad över riksgenomsnittet. Den starka tillväxten inom dessa områden drivs av en stark inhemsk konsumtion och en historiskt hög byggnationstakt. Även lantbruks- och trädgårdsyrken samt kundserviceyrken har utvecklats väl, medan transport- och industriyrken vuxit i en lägre takt än ekonomin som helhet.

Samtliga eftergymnasiala yrkesgrupper i Halland har uppvisat tillväxt mellan 2014 och 2023. Särskilt stark har utvecklingen varit för yrken inom den privata tjänstesektorn. Gemensamt för många av dessa grupper är att Halland har en relativt låg specialiseringsgrad jämfört med riket, men att de utgör en växande del av regionens arbetsmarknad. Ett tydligt exempel är IT-relaterade yrken, där regionen har en låg specialisering samtidigt som antalet jobb ökat med 63 procent - en högre tillväxttakt än i riket. Ett liknande mönster syns för yrken inom teknik och naturvetenskap, som omfattar många ingenjörsyrken.

Eftergymnasiala yrken inom vård och utbildning utgör en betydande del av de högkvalificerade jobben i regionen. Dessa yrken, som främst återfinns inom offentlig sektor, har ökat i antal men inte snabbare än regionens ekonomi som helhet. Eftersom dessa grupper är stora är den absoluta ökningen ändå betydande, vilket hänger samman med regionens befolkningstillväxt.

Många yrkesgrupper i Halland uppvisar en ojämn könsfördelning. Överlag kvarstår en betydande överrepresentation av kvinnor inom omsorgsyrken, på både gymnasial och eftergymnasial nivå, medan män är överrepresenterade inom hantverks- och teknikyrken. Könsfördelningen är något jämnare inom yrkesgrupper inom service och ekonomi.