Ökat arbetkraftsutbud

Att öka arbetskraftsutbudet handlar i grunden om att få fler personer att delta i arbetskraften. Detta kan ske på två huvudsakliga sätt: genom att öka arbetskraftsdeltagandet bland personer i arbetsför ålder (20-64 år) eller genom att påverka in- och utträdesåldrarna på arbetsmarknaden.

I arbetskraften ingår personer som söker arbete (arbetslösa) eller befinner sig i sysselsättning. Gemensamt för grupperna är att de står till arbetsmarknadens förfogande. De delar av befolkningen som exempelvis är i studier, pensionerade eller sjukskrivna tillhör således inte arbetskraften.

Över tid är en viktig förutsättning för arbetskraftstillväxt att befolkningen i arbetsför ålder ökar. Under perioden 2010-2023 ökade antalet invånare i arbetsför ålder boendes i Halland med 15 700 personer, i relativa tal innebar det en ökning med 9 procent. Detta var en procentenhet över rikets utveckling och den fjärde högsta ökningen bland regionerna. Bland Sveriges 21 regioner minskade antalet invånare i arbetsför ålder i nio av dem. Som högst var befolkningsökningen i storstadsregionerna och deras grannregioner.

Totalt Inrikes Född Utrikes Född Arbetskraften Sysselsatta Arbetslösa 2020 2021 2022 2023 2020 2021 2022 2023 2020 2021 2022 2023 72.5% 75% 77.5% 80% 82.5% 85% 87.5% 90% 60% 65% 70% 75% 80% 85% 3% 6% 9% 12% 15% 18% Halland Riket Andelar per födelseregion och variabel (2020-2023) Arbetsmarknadsstatistik per region Källa: SCB och egna bearbetningar

I Halland ingår 88,2 procent av befolkningen som är i arbetsför ålder i arbetskraften. Nivån är den högsta i Sverige och en god bit över riksgenomsnittet (85,8 procent) och har under 20-talet ökat något. Det finns betydande skillnader i arbetskraftsdeltagandet beroende på om man är född i Sverige eller inte – en skillnad som återfinns i samtliga regioner. I Halland ingår 89,8 procent av de inrikes födda i arbetskraften och 82 procent av de utrikes födda. Båda grupperna har jämfört med övriga regioner det högsta arbetskraftsdeltagandet i landet.

Om vi bryter ner arbetskraften i dess komponenter framkommer att 84,9 procent av befolkningen i arbetsför ålder i Halland är i sysselsättning och 3,4 procent i arbetslöshet. Andelen sysselsatta, som benämns som sysselsättningsgraden, har ökat under 20-talet och var vid utgången av 2023 den näst högsta i riket och över riksgenomsnittet (85,5 procent). För både inrikes och utrikes födda finns det även här en hallandskomponent i meningen att båda grupperna har en högre sysselsättningsgrad än riksgenomsnittet. Jämfört med övriga regioner har inrikes födda i Halland den nästa högsta sysselsättningsgraden (87,8 procent) och utrikes födda den fjärde högsta (73 procent), i den meningen finns det potential för en högre sysselsättningsgrad bland utlandsfödda. Under 20-talet har sysselsättningsgraden ökat för båda grupperna och mest har den ökat för utlandsfödda.

Ser vi till den andra komponenten av arbetskraften, det vill säga arbetslösheten, intar Halland en god position även i detta sammanhang: 2023 var arbetslösheten i regionen 3,4 procent, vilket var den femte lägsta nivån bland regionerna och under riksgenomsnittet (4,2 procent). Under 20-talet har arbetslösheten minskat något. För inrikes födda boendes i Halland var arbetslösheten 1,9 procent och för utlandsfödda 9 procent. För båda grupperna har arbetslösheten minskat under 20-talet och särskilt stor har nedgången varit bland utlandsfödda. Detta innebär att en större del av de utlandsfödda i arbetskraften gått från arbetslösa till sysselsatta under perioden.

Alltjämt kvarstår könsskillnader på den halländska arbetsmarknaden. Arbetskraftsdeltagandet är något lägre bland kvinnorna (87,4 procent) än bland männen (89,1 procent). Bakomliggande orsaker är att kvinnor i högre utsträckning än män är i studier, sjukskrivna eller föräldralediga. Förklaringsfaktorerna bakom detta utfall är flera, bland annat ojämlikt uttag av föräldraledighet och att kvinnor överlag tar ett större ansvar i hemmet. Särskilt stora är könsskillnaderna i detta avseende bland utlandsfödda, här uppgår könsgapet till 5,4 procentenheter vilket är betydligt större än för inrikes födda (0,5 procentenheter). Detta innebär att det finns en stor potential för ökat arbetskraftsdeltagande bland utlandsfödda kvinnor.

Arbetskraftens sammansättning

Att få in fler på arbetsmarknaden, både tidigare och längre upp i åldrarna, kommer att bli viktigare i takt med att medelåldern i landet ökar. Fler behöver ingå i arbetskraften för att främja en god kompetensförsörjning i framtiden.

0% 25% 50% 75% 100% 15-19 år 20-24 år 25-29 år 30-34 år 35-39 år 40-44 år 45-49 år 50-54 år 55-59 år 60-64 år 65-69 år 70-74 år Halland Riket Jämförelse mellan Riket och Halland Sysselsättningsgrad efter ålder 2023 Källa: SCB och bearbetningar av Region Halland

I grafen ovanför ser vi hur sysselsättningsgraden ser ut inom olika åldersgrupper i Halland och Riket. Över tid har andelen sysselsatta i de yngre åldrarna minskat som en följd av att allt fler studerar på gymnasial och eftergymnasial nivå. Noterbart är dock att andelen ungdomar på arbetsmarknaden ligger markant högre i Halland än i Riket som helhet. Inom gruppen yngre, här förstått som 15-24 år, sker en drastisk ökning av sysselsättningsgraden vid 20-årsåldern. Detta beror på att många då lämnar gymnasiet för att inträda på arbetsmarknaden.

Andelen sysselsatta fortsätter sedan att öka för varje femårsklass för att sedan börja avta runt 60-årsåldern. I denna fas av livet inträder en del frivilligt i pension medan andra behöver frånträda arbetsmarknaden som följd av hälsoproblem som blir allt vanligare högre upp i åldrarna. Vidare definierar Arbetsförmedlingen personer som är 55 år eller äldre som en grupp med svag konkurrenskraft på arbetsmarknaden. En del av nedgången handlar således om att personer i denna ålder kan ha svårt att hitta nytt jobb och därför blir ofrivilligt arbetslösa.

0 5 000 10 000 15 000 20 000 15-19 år 20-24 år 25-29 år 30-34 år 35-39 år 40-44 år 45-49 år 50-54 år 55-59 år 60-64 år 65-69 år 70-74 år Antal personer Inrikes Född Utrikes Född Antal personer per åldersgrupp Befolkning i Halland efter ålder och födelsebakgrund 2023 Källa: SCB och bearbetningar av Region Halland

En allt större del av arbetskraften och befolkningen i arbetsför ålder i Halland består av personer som är födda utanför Sverige. Var femte person i arbetsför ålder i Halland är född i utlandet – vilket är under riksgenomsnittet som ligger på 25 procent – och drygt 18 procent av arbetskraften. Bara under 20-talet har utlandsfödda stått för nästan 70 procent av arbetskraftstillväxten och för hela ökningen av befolkningen i arbetsför ålder samt för 60 procent sysselsättningsökningen.

Utbildningsnivåns betydelse för arbetskraftsdeltagandet

I nästa avsnitt följer en mer djupgående beskrivning av hallänningarnas utbildningsnivå men vi vill redan här lyfta dess betydelse för individens jobbchanser i Halland och Sverige. Tidigare i rapporten såg vi att andelen yrken som inte kräver minst en gymnasial utbildning är förhållandevis få vilket innebär att konkurrensen om dessa yrken är hög. För varje yrke i Halland som inte kräver gymnasial utbildning går det 1,7 personer med en förgymnasial. Detta kan jämföras med kvoten för gymnasialt och eftergymnasialt utbildade där kvoten ligger på 1,18 respektive 1,24 personer per jobb.

63.9% 70.2% 52.5% 67.2% 71.4% 60.2% 83.7% 85.6% 72.6% 85.3% 86.9% 77.3% 86.8% 89.5% 73.5% 88.6% 90.6% 78.7% 82.1% 85.6% 67.0% 84.2% 87.0% 72.6% Samtliga Eftergymnasial Gymnasial Förgymnasial 50% 60% 70% 80% 90% Inrikes födda Inrikes och utrikes födda Utrikes födda Inrikes födda Inrikes och utrikes födda Utrikes födda Inrikes födda Inrikes och utrikes födda Utrikes födda Inrikes födda Inrikes och utrikes födda Utrikes födda Sysselsättningsgrad (%) Per utbildningsnivå och födelseregion, nattbefolkningen (20-65 år) Sysselsättningsgraden i Halland och förändring (2020-2023) Källa: SCB och bearbetningar av Region Halland

Den höga konkurrensen om förgymnasiala yrken får genomslag i sysselsättningsstatistiken. Bland förgymnasialt utbildade ligger sysselsättningsgraden på 67,2 procent och för gymnasialt utbildade är nivån 85,3 respektive 84,2 procent. Under 20-talet har sysselsättningsgraden ökat för samtliga utbildningsnivåer. Nedbrutet på födelseregion är det genomgående att utlandsfödda har haft den största ökningen.