Bransch- och yrkesstruktur i Halland
Sammanfattning
Efterfrågans sammansättning i en region styrs i hög utsträckning av vilka branscher som finns representerade inom den. Då branscher har olika lokaliseringspreferenser varierar därför efterfrågan, både sett till skala och innehåll, mellan de olika regionerna i Sverige.
I förhållande till övriga län har Halland en serviceintensiv branschstruktur. Detta innebär att många jobb, ur ett jämförande perspektiv, återfinns inom bygg, handel, transport, personlig service, företagsservice, hotell och restaurang samt nöje. Gemensamt för dessa är att de i hög utsträckning är beroende av en köpstark närmarknad och turism. Däremot har regionen, ur ett jämförande perspektiv, en relativ liten andel avancerade tjänster inom offentlig och privat sektor, vilket medför att andelen avancerade yrken är låg jämfört med riket och andra regioner.
Länet har ett negativt pendlingsnetto inom nästan samtliga branscher. Detta innebär att utpendlingen är större än inpendlingen för personer som är verksamma inom de olika branscherna. Särskilt tydligt är detta inom branscher som har ett högt kunskapsinnehåll, exempelvis avancerade företagstjänster. Sammantaget har utpendlarna i regionen överlag mer avancerade yrken än de som bor och arbetar i länet alternativt pendlar till länet för att arbeta. Med andra ord kompletteras regionens egen arbetsmarknad med mer avancerade yrken i framförallt Göteborgsregionen.
Efterfrågans sammansättning i en region styrs i hög utsträckning av vilka branscher som finns representerade inom den. Då branscher har olika lokaliseringspreferenser varierar därför efterfrågan, både sett till skala och innehåll, mellan de olika regionerna i Sverige. Ett problem med att endast studera branscher är att de inte säger någonting om kompetenssammansättningen inom dem. Därför är det viktigt att också se till vilka yrken och utbildningsnivåer som efterfrågas inom respektive bransch.
I en av graferna nedan ser vi att Sverige har få yrken som inte kräver minst gymnasial kompetens. Ur ett internationellt perspektiv har Sverige därför förhållandevis höga trösklar in på arbetsmarknaden. Detta beror på att vi över tid har konkurrerat genom kunskap och innovation snarare än löner. Många enklare yrken är helt enkelt inte lönsamma i Sverige, vilket innebär att betydelsen av minst en gymnasial utbildning är väldigt stor. Vi ser också att branschstrukturen varierar mellan regionerna och att detta får genomslag i vilka kompetenskrav som ställs utifrån ett yrkesperspektiv. Den privata tjänstesektorn, som utgörs av avancerade tjänsteyrken, är större i storstadsregionerna än i övriga regioner. Generellt är också servicesektorn, som i hög utsträckning drivs av inhemsk konsumtion, större i befolkningsrika geografier. I mindre regioner står tillverkningsindustrin för en större del av jobben än inom övriga regioner. Den offentliga sektorn, här förstått som vård, utbildning och förvaltning, är också en betydelsefull arbetsgivare i många regioner.
I förhållande till övriga län har Halland en serviceintensiv branschstruktur. Detta innebär att, ur ett jämförande perspektiv, återfinns en stor del av jobben återfinns inom bygg, handel, transport, service, hotell och restaurang samt nöje. I faktiska tal ser vi att vård- och omsorg, handel, tillverkning och utbildning samt bygg är de största branscherna i länet. Att länet har en serviceintensiv branschstruktur går att förklara med att Halland är ett boendelän i meningen att det är fler sysselsatta som bor i länet än som arbetar inom det. De löner som utpendlarna får i andra regioner tillfaller i nästa steg Hallands län, vilket skapar en god marknad för servicetjänster i länet. Under sommartid bidrar också turismen i länet till att närmarknaden för olika tjänster växer (Region Halland, 2021).
En effekt av länets bransch- och yrkesstruktur är att tillgången till jobb som kräver högst en förgymnasial eller gymnasial utbildning är stor, vilket innebär att länet, ur ett jämförande perspektiv, har relativt låga trösklar in till arbetsmarknaden. Det senaste decenniet har denna typ av yrken dessutom haft en god tillväxt som en följd av en stark inhemsk konsumtion. Sammantaget har detta gynnat arbetsmarknadsläget i länet och bidragit till en hög sysselsättningsgrad och låg arbetslöshet.
En annan effekt av länets branschstruktur är att länet har, relativt sett, få yrken som kräver en eftergymnasial utbildning. Jämfört med övriga regioner har Halland den fjärde lägsta andelen i Sverige i detta avseende – andelen är endast lägre i Kalmar, Södermanland samt Dalarna. Å andra sidan ser vi att andelen avancerade jobb är hög i Västra Götaland, som är en arbetsmarknad hallänningarna har god tillgång till. Detta innebär att efterfrågan på eftergymnasial kompetens som finns i Halland i relativt hög utsträckning kommer från regioner utanför Halland. Observera att en relativt sett låg andel avancerade jobb i Halland inte betyder att efterfrågan på eftergymnasial kompetens är låg i länet. Trots allt utgör yrken som kräver eftergymnasial kompetens nästan en tredjedel av alla sysselsatta i länet.
Hallands län har ett negativt pendlingsnetto inom samtliga branscher förutom jordbruk och energi. I faktiska tal är det negativa nettot som störst inom den privata tjänstesektorn (- 6066), handel och transport (-4 025) samt tillverkning (- 3 381). Pendlingsunderskottet är, både i faktiska och relativa tal, betydligt mindre inom övriga sektorer. Detta hänger delvis samman med att pendling i hög utsträckning motiveras om det innebär en lönepremie, en så kallad pendlingspremie, för arbetstagaren (Tillväxtanalys, 2020). Därför är det vanligast att branscher med ett högre löneläge har fler pendlare. Siffrorna är också ett utslag av länets geografi. En relativt stor del av pendlingen är ett resultat av att Kungsbacka är en integrerad del i Göteborgsregionen. Att utpendlingen från länet är hög inom framförallt privata tjänstesektorn, som i regel består av högavlönade yrken, innebär att länet importerar produktivitet och löner. Förhållandet innebär också att det främst är inom gruppen högutbildade som länets negativa pendlingsnetto uppstår. Högutbildade står för mer än hälften av länets negativa pendlingsnetto och är den i särklass mest pendlingsintensiva gruppen, följt av gymnasialt utbildade. Givet pendlingsmönstret har den sysselsatta nattbefolkningen i länet en högre utbildningsnivå än dagbefolkningen.
