| Balanstal (%) | Bedömning av arbetsmarknadsläget |
|---|---|
| < -30 | Risk för stor brist |
| -30 till -15 | Risk för brist |
| -15 till -8 | Risk för viss brist |
| -8 till +8 | Relativt balanserat |
| +8 till +15 | Risk för visst överskott |
| +15 till +30 | Risk för överskott |
| > +30 | Risk för stort överskott |
Hur ser dagens och morgondagens arbetsmarknad ut för olika utbildningar?
I tidigare kapitel har vi analyserat Hallands arbetsmarknad ur flera kompletterande perspektiv. Vi har studerat regionens branschstruktur, yrkessammansättning och befolkningens utbildningsnivå. Vi har också undersökt i vilken utsträckning det finns en matchningsproblematik mellan arbetskraftens kompetenser och arbetsgivarnas behov, samt hur regionen klarar dagens kompetensförsörjning genom olika strategier som att utbilda, kompetensutveckla och attrahera arbetskraft.
Analyserna har visat på både utmaningar och möjligheter. Medan flera av de strukturella förutsättningarna på arbetsmarknaden är svåra att påverka regionalt, finns det ett betydande handlingsutrymme när det gäller utbildningsplanering och dimensionering.
I detta avslutande kapitel undersöker vi därför balansen mellan utbud och efterfrågan för olika utbildningsinriktningar, både i nutid och i framtiden. Genom att analysera hur många som utbildas inom exempelvis vård, pedagogik och teknik, ställt mot pensionsavgångar och arbetsmarknadens framtida behov, kan vi identifiera var det finns och kan uppstå obalanser. Detta ger konkret vägledning för hur utbildningssystemet kan anpassas för att bättre möta de kompetensbehov som identifierats i tidigare kapitel, och därmed hur regionala aktörer aktivt kan bidra till att stärka kompetensförsörjningen i Halland.
Kapitlet är indelat efter olika utbildningsområden som innehåller detaljerad information om olika utbildningar inom området. Områdesrapporterna är indelade i tre delar: Områdestrender, Nuläge samt Prognos. Nedan listas vad respektive område innehåller:
📈 Områdestrender
Innehåller kvalitativa analyser av konjunkturläget, marknadstrender och den områdesspecifika utvecklingen.
|
📊 Nuläge
Presenterar aktuell statistik för olika utbildningsgrupper baserat på regionala matchningsindikatorer. Omfattar bland annat arbetskraftens storlek, sysselsättningsgrad, matchning på arbetsmarknaden och åldersstruktur.
|
🔮 Prognos
Visar de kvantitativa framtidsutsikterna för olika utbildningsgrupper enligt SCB:s prognosmodell. Innehåller information om utbuds- och efterfrågeutveckling och vilka komponenter som påverkar utvecklingen.
|
Observera: Utbildningsgrupperna som presenteras i Nuläge och Prognos kan skilja sig åt. Detta beror på att nulägesanalysen, som bygger på statistikdatabasen "Regionala matchningsindikatorer", ofta har en mer detaljerad utbildningsgruppering än prognoserna. I prognoserna används ibland en grövre gruppering eftersom för små grupper skulle ge större osäkerhet i prognosresultaten.
Om statistiken i Nuläge
Nedan följer en förklaring av de olika begrepp som används i statistiken för att beskriva nuläget för de olika utbildningarna. För att läsa mer ingående dokumentation om begreppen hänvisar vi till dokumentation hos SCB (se länkar).
Arbetskraft
Personer i arbetsför ålder (20-64 år) som antingen är sysselsatta eller arbetssökande. Detta utgör den potentiella arbetsstyrkan i regionen, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande.
|
Sysselsatt nattbefolkning
Personer som är folkbokförda i regionen och har en sysselsättning, oavsett var arbetsplatsen är belägen; inkluderar de som bor och arbetar i regionen och utpendlare.
|
Sysselsatt dagbefolkning
Personer som har sin arbetsplats i regionen, oavsett var de är folkbokförda. Detta mått används för att beskriva efterfrågan från halländska arbetsgivare. Inkluderar de som bor och arbetar i Halland och inpendlare till regionen.
|
Sysselsättningsgrad
Andelen sysselsatta i förhållande till befolkningen i arbetsför ålder (20-64 år). Måttet mäter i vilken utsträckning olika utbildningsgrupper kommer ut på arbetsmarknaden men inte i vilken utsträckning de arbetar med ett matchande yrke.
|
Matchad sysselsättningsgrad
Andel av befolkningen med en utbildning som arbetar inom ett yrke som helt matchar deras utbildningsinriktning och -nivå. Detta innebär att både utbildningens ämnesinriktning stämmer helt överens med yrket och att utbildningsnivån är rätt för det aktuella yrket.
|
Matchad sysselsättning (helt/delvis)
Andel av befolkningen med en utbildning som arbetar inom ett yrke som helt eller delvis matchar deras utbildning. Delvis matchning innebär att antingen stämmer ämnesinriktningen helt överens men utbildningsnivån är fel, eller så stämmer ämnesinriktningen delvis överens oavsett utbildningsnivå. Detta är ett något bredare mått än helt matchade, exempelvis inkluderas här gymnasieingenjörer som arbetar med ett yrke som i regel kräver en civilingenjörsutbildning.
|
Matchningsgrad
Andel av de anställda med utbildningen som arbetar med ett helt matchande yrke, både sett till utbildningsinriktning och utbildningsnivå.
|
Arbetar i regionen
Sysselsatta personer som är folkbokförda i regionen och har sin arbetsplats i regionen.
|
Utpendlare
Personer som är folkbokförda i regionen men har sin arbetsplats i en annan region.
|
Inpendlare
Personer som har sin arbetsplats i regionen men är folkbokförda i en annan region.
|
Om statistiken i Prognos
Prognoserna som presenteras i detta kapitel bygger på två huvudsakliga delar: en utbudsprognos och en efterfrågeprognos. Utbudsprognosen utgår från befolkningsutvecklingen och antaganden om oförändrade utbildningsval, medan efterfrågeprognosen baseras på förändringar i branschstruktur och yrkessammansättning. Genom att jämföra dessa två prognoser kan vi identifiera potentiella gap mellan framtida tillgång och efterfrågan på olika kompetenser.
Det är dock viktigt att notera att verkligheten är mer dynamisk än vad prognosmodellerna kan fånga. I praktiken anpassar sig både individer och arbetsgivare till förändrade förhållanden. Personer tenderar att söka sig till utbildningar där det finns goda jobbmöjligheter, och arbetsgivare anpassar sina krav eller sin lokalisering efter tillgången på kompetens. Denna ömsesidiga påverkan mellan utbud och efterfrågan är svår att bygga in i prognosmodeller, men är viktig att ha i åtanke när resultaten tolkas.
Utbildningsgrupper och utbildningsinriktningar
Prognoserna utgår från en indelning i utbildningsgrupper som kategoriserar formella utbildningar efter nivå och inriktning. En utbildningsgrupp motsvarar i de flesta fall en specifik utbildningsinriktning, som exempelvis sjuksköterskeutbildning, lärarutbildning med inriktning mot grundskolans tidigare år eller fordonsutbildning från gymnasieskolan. Denna indelning gör det möjligt att analysera både tillgång och efterfrågan på specifika utbildningskompetenser.
Personer med en viss utbildning är ofta verksamma inom flera olika yrken och branscher. En högskoleingenjör kan exempelvis arbeta som projektledare inom tillverkningsindustrin, som teknisk säljare eller som konstruktör på ett konsultföretag. På samma sätt efterfrågar många branscher flera olika utbildningsgrupper - ett tillverkningsföretag behöver både ingenjörer, ekonomer och yrkesutbildade inom industri. Detta samspel mellan utbildning, yrke och bransch är centralt i förståelsen för arbetsmarknadens kompetensbehov.
Utbudsprognosen
Utbudsprognosen beräknar hur många personer med olika utbildningar som kommer att finnas tillgängliga på arbetsmarknaden fram till 2035. Den bygger på flera komponenter som tillsammans påverkar tillgången på kompetens:
Examination: Omfattar både personer som slutför utbildningar och åldersrelaterade inträden i arbetskraften. Detta ger ett positivt tillskott till utbudet.
Pensionsavgångar: Personer som lämnar arbetskraften, främst på grund av ålder, vilket ger ett negativt tillskott.
Vidareutbildning: Personer som byter utbildningsgrupp genom ny utbildning, vilket skapar både positiva och negativa flöden för olika utbildningsgrupper.
Flyttnetto: Skillnaden mellan in- och utflyttning mellan regioner, vilket kan ge både positiva och negativa netton.
Migrationsnetto: Skillnaden mellan in- och utvandring, vilket också kan ge både positiva och negativa netton.
Pendlingsnetto: Skillnaden mellan in- och utpendling över regiongränser, vilket påverkar den faktiska tillgången på arbetskraft i regionen.
Prognosen utgår från dagens utbildningsmönster och antar att dessa består, med justering för demografiska förändringar. Detta innebär att examensfrekvenser och utbildningsval antas förbli samma som idag, men antalet examinerade påverkas av befolkningsutvecklingen.
Efterfrågeprognosen
Efterfrågeprognosen uppskattar arbetsmarknadens framtida behov av olika utbildningsinriktningar genom att analysera tre komponenter:
Näringsgren visar hur efterfrågan på specifika utbildningsinriktningar påverkas av förändringar inom olika branscher. När befolkningen växer ökar exempelvis efterfrågan på lärarutbildade i utbildningssektorn och på sjuksköterskeutbildade inom vård- och omsorgssektorn. Efterfrågan på industritekniskt utbildade kan samtidigt förändras när tillverkningsindustrin genomgår strukturomvandling.
Yrkesstruktur visar hur efterfrågan på utbildningsinriktningar påverkas av att sammansättningen av yrken förändras inom branscherna. När digitaliseringen ökar kan exempelvis efterfrågan på systemvetare och IT-utbildade växa inom de flesta branscher, medan andra yrkesgrupper minskar i omfattning.
Utbildningsväxling visar hur efterfrågan påverkas av förändrade utbildningskrav inom olika yrken. Det kan handla om att arbetsgivare i ökad utsträckning efterfrågar högskoleutbildade tekniker där det tidigare räckte med gymnasial industriutbildning, eller att vårdyrken kräver mer specialiserad kompetens.
Dessa tre komponenter samverkar för att ge en bild av den framtida efterfrågan på olika utbildningsinriktningar. Till skillnad från utbudsprognosen tar efterfrågeprognosen hänsyn till förväntade strukturförändringar, men utgår från dagens sysselsättningsnivå utan hänsyn till eventuell existerande brist.
Brist eller överskott?
För att bedöma om det kommer råda brist eller överskott på en utbildningsinriktning år 2035 jämförs den beräknade tillgången med den beräknade efterfrågan. Detta görs genom att beräkna ett så kallat balanstal. Balanstalet beräknas genom att ta skillnaden mellan tillgång och efterfrågan och dividera den med efterfrågan. Ett balanstal på -20 procent innebär således att tillgången är 20 procent lägre än efterfrågan, medan ett balanstal på +20 procent innebär att tillgången är 20 procent högre än efterfrågan.
För vissa utbildningsinriktningar behöver även nuvarande arbetsmarknadsläge vägas in i bedömningen. Detta gäller särskilt yrken där bristen främst består av vakanta tjänster snarare än att tjänsterna är besatta av personer med annan utbildning. Ett exempel är legitimationsyrken inom vård och omsorg. För dessa grupper kan ett till synes balanserat läge 2035 ändå innebära fortsatt brist om det redan idag råder brist på utbildade. För utbildningar där SCB idag bedömer att det råder brist har Halland gjort ett antagande om att efterfrågan behöver skrivas upp med 10 % för samtliga år i prognosen. Detta är endast ett antagande som syftar till att synliggöra balansen mellan utbud och efterfrågan. I dagsläget har vi ingen annan möjlighet at kvantifiera hur stor den nuvarande bristen är.
För andra utbildningsinriktningar antas dagens brist istället huvudsakligen vara inkluderad i efterfrågeprognosen. Detta gäller exempelvis läraryrken, där bristen ofta består i att personer utan pedagogisk examen arbetar som lärare. I dessa fall antas en successiv utbildningsväxling ske under prognosperioden.
Hur kan vi påverka framtiden?
Utbudsprognosen är i grunden en ren framskrivning av dagens mönster - den utgår från att nuvarande utbildningsvolymer, examensfrekvenser och utbildningsval består. Till skillnad från efterfrågeprognosen, som inkluderar förväntade strukturförändringar, visar utbudsprognosen helt enkelt vad som händer om allt fortsätter som idag. Detta gör den särskilt användbar som underlag för att identifiera var aktiva åtgärder behövs.
Ur ett regionalt utvecklingsperspektiv är detta betydelsefullt eftersom flera av utbudsprognosens komponenter kan påverkas genom medvetna beslut. Utbildningsutbudet kan dimensioneras om för att möta framtida behov, nya utbildningsinriktningar kan utvecklas och examensfrekvenser kan förbättras genom olika stödinsatser. Även förutsättningarna för vidareutbildning och kompetensväxling kan stärkas. Den regionala attraktiviteten för olika kompetenser kan också utvecklas för att påverka flyttmönster och pendling.
Prognoserna ska därför ses som en utgångspunkt för strategisk planering, inte som en utsaga om en ofrånkomlig framtid. De visar vad som kan hända om inga åtgärder vidtas - och ger därmed ett konkret underlag för att fatta välgrundade beslut om framtidens kompetensförsörjning.