Vilka är dagens kompetensbehov i Hallands län?
Arbetsgivarnas kompetensbehov är svåra att fånga i sin helhet. Formella krav på utbildning och certifieringar utgör bara en dimension av vad arbetsgivare faktiskt söker. Erfarenhetsbaserad kunskap, personliga egenskaper och förmågor som samarbete och anpassningsbarhet är ofta minst lika avgörande, men betydligt svårare att mäta och kategorisera. Med detta i åtanke ger studier av branschstruktur och yrkessammansättning ändå en användbar bild av de formella kompetenskraven.
Hallands arbetsmarknad präglas av en inriktning mot inhemsk konsumtion och service. Handel, bygg och hotell och restaurang utgör en större del av sysselsättningen än i riket, medan kunskapsintensiva tjänster som IT samt finans och försäkring är underrepresenterade. Detta innebär att regionen har jämförelsevis många jobb med gymnasiala utbildningskrav och färre som kräver eftergymnasial utbildning. Samtidigt pågår en strukturomvandling där eftergymnasiala yrken växer snabbare än övriga, vilket på sikt ger en mer diversifierad arbetsmarknad.
Sammantaget efterfrågar halländska arbetsgivare primärt gymnasial kompetens inom praktiska och serviceinriktade yrken. Branschstrukturen medför goda ingångsmöjligheter till arbetsmarknaden, men innebär också att regionen i högre grad än riket är beroende av inhemsk efterfrågan. Den pågående strukturomvandlingen pekar dock mot en gradvis breddning av kompetensbehoven.
I det föregående kapitlet undersökte vi i vilken utsträckning arbetsgivarnas behov i Hallands län tillgodoses. På en övergripande nivå kunde vi konstatera att det föreligger en matchningsproblematik i regionen i meningen att det finns ett glapp mellan arbetsgivarnas behov och deras möjligheter att rekrytera nödvändig kompetens. I detta kapitel fördjupar vi oss i vilka behoven är hos de halländska arbetsgivarna.
Bakgrund och teori
För att förstå kompetensbehoven i Halland behöver vi analysera både den formella kompetensen som efterfrågas och de faktiska färdigheter som arbetsgivarna söker. Det är viktigt att notera att formell kompetens, såsom utbildning och certifieringar, endast är en dimension av arbetsgivarnas samlade kompetensbehov. De faktiska behoven är ofta mer komplexa och omfattar även erfarenhetsbaserad kunskap, personliga egenskaper och förmågor som är svårare att mäta och kategorisera.
När vi studerar den formella kompetensefterfrågan i Halland kan vi identifiera mönster genom att analysera branschstruktur, yrkessammansättning och utbildningsnivåer. Dessa aspekter ger oss en strukturerad bild av arbetsmarknadens behov, men det är viktigt att komma ihåg att denna bild är förenklad. Den fångar inte alltid de mer subtila och svårmätbara kompetenser som är avgörande för många arbetsgivare.
Ett konkret exempel på detta är IT-branschen, där formell utbildning visserligen är viktig, men där arbetsgivare ofta värderar praktisk erfarenhet och förmågan att snabbt ta till sig ny teknik minst lika högt. På samma sätt kan vård- och omsorgssektorn ha formella utbildningskrav, samtidigt som social kompetens och empatisk förmåga är avgörande för att kunna utföra arbetet väl.
Att fånga de exakta kompetensbehoven är därför en komplex uppgift som kräver att vi kombinerar olika datakällor och perspektiv. I de följande avsnitten analyserar vi först de formella kompetenskraven genom att studera branschstruktur och yrkessammansättning, för att sedan komplettera med en diskussion om de mer svårmätbara aspekterna av kompetensförsörjning.
Data och resultat
Branschstruktur
Branschsammansättningen i en region har stor betydelse för hur det samlade kompetensbehovet ser ut. En region med omfattande industrisektor har följaktligen en hög efterfrågan på kompetenser inom teknik och relaterade tjänster. Genom att studera branschsammansättningen, det vill säga hur de sysselsatta i en region fördelas mellan olika branscher, får vi därför en övergripande förståelse för vilka branscher som driver efterfrågan. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att branscherna är sammankopplade i olika kompetensnätverk. Exempelvis leder ökad efterfrågan inom industrin i regel till ökad efterfrågan på tjänster inom andra branscher, exempelvis tekniska konsulter och transport.
Att branschsammansättningen varierar mellan regionerna har flera förklaringar. En viktig sådan är den historiska utvecklingen. Ofta präglas dagens sammansättning av vilka företag som historiskt funnits i regionen och som bidragit till att skapa särskilda kompetenskluster inom den aktuella branschen. En annan betydande orsak är regionens marknadsförutsättningar. Folkrika och befolkningstäta regioner har i regel en betydligt större service- och tjänstesektor jämfört med glesare regioner där varuproducerande företag, vars produkter kan transporteras till större marknader, utgör en större del av ekonomin.
För att förstå näringslivets struktur och betydelse i regionen analyserar vi i denna rapport både specialiseringskvoten och antalet anställda inom olika branscher. Genom att kombinera dessa perspektiv får vi en heltäckande bild av både branschernas relativa koncentration och deras faktiska omfattning.
Specialiseringskvoten är ett relativt mått som jämför andelen sysselsatta inom en specifik bransch i regionen med motsvarande andel på nationell nivå. En kvot över 1 indikerar att branschen utgör en större del av den regionala ekonomin än i riket som helhet. Detta visar var regionen har sina styrkeområden och var det bildas kompetenskluster, det vill säga geografiska koncentrationer av företag och arbetskraft med liknande kompetenser.
Måttet har dock sina begränsningar. En hög specialiseringskvot säger ingenting om branschens faktiska storlek. Jordbruket kan exempelvis ha en hög kvot i en region men ändå sysselsätta betydligt färre personer än vårdsektorn, som kanske har en lägre kvot. Dessutom kan stark specialisering signalera sårbarhet. En region som är starkt beroende av tillverkningsindustrin blir mer känslig för konjunktursvängningar inom just den sektorn, och arbetskraften kan få svårare att hitta alternativa jobb vid nedgångar.
Därför kompletterar vi specialiseringskvoten med analyser av absoluta tal och fördelningen av anställda mellan branscher. Denna kombination ger oss möjlighet att fullt ut förstå regionens ekonomiska struktur och dess implikationer för kompetensförsörjningen.
På en övergripande branschnivå har Halland en specialisering inom branscher som primärt drivs av inhemsk konsumtion. Här återfinns bygg, handel och hotell- och restaurang. Andra branscher med en specialisering är energi och jord- och skogsbruk. Omvänt har regionen en låg specialisering inom den privata tjänstesektorn, särskilt inom kunskapsintensiva tjänster som IT, finans och företagstjänster. Branscher som tillverkning, fastighet, kulturella och personliga tjänster, utbildning samt vård och omsorg ligger närmast i linje med riksgenomsnittet.
Ser vi istället till antalet anställda framträder en delvis annorlunda bild. De största branscherna i regionen är vård- och omsorg, handel, utbildning, tillverkning, företagstjänster samt bygg. Tillsammans står dessa sex branscher för drygt 7 av 10 jobb i regionen. Detta visar att branscher som tillverkning och företagstjänster är betydelsefulla för den regionala arbetsmarknaden trots att de inte uppvisar en hög specialiseringsgrad.
Över tid är det offentlig sektor, service och den privata tjänstesektorn som drivit sysselsättningstillväxten i Halland. Perioden 2008-2023, som omfattar finanskrisen, minskade antalet anställda inom tillverkningssektorn med nästan 20 procent (-3 300 personer) samtidigt som en tillväxt skett inom de flesta övriga branscher. I faktiska tal är det bygg, handel, hotell och restaurang, service- och företagstjänster samt den offentliga sektorn (försvar, myndigheter, vård och utbildning) som stått för majoriteten av tillväxten i regionen.
Könsfördelning per bransch
Den halländska arbetsmarknaden uppvisar en tydlig könssegregering mellan branscher, ett mönster som i stort överensstämmer med riket som helhet. Enligt den vedertagna definitionen anses en bransch vara könsbalanserad när båda könen är representerade med minst 40 procent. Branscher där ett kön utgör mer än 60 procent klassificeras som könssegregerade. I Halland är majoriteten av branscherna könssegregerade.
De mest mansdominerade branscherna i Halland är bygg (10 procent kvinnor), transport och logistik (21 procent), energi, vatten och miljö (26 procent), information och kommunikation (27 procent), jord- och skogsbruk (29 procent) samt industri och tillverkning (25 procent). Dessa andelar ligger i linje med riksgenomsnittet och speglar traditionella könsmönster inom teknik- och produktionsorienterade sektorer.
I andra änden av skalan återfinns de kvinnodominerade branscherna. Vård och omsorg har den högsta andelen kvinnor (80 procent), följt av utbildning (78 procent) och kultur, nöje och fritid (61 procent). Dessa branscher överstiger gränsen för könsbalans och klassificeras därmed som könssegregerade.
Sex branscher i Halland uppfyller kriteriet för könsbalans (40–60 procent av vardera könet): fastighet (41 procent kvinnor), juridik, ekonomi och teknik (44 procent), handel (46 procent), offentlig förvaltning och försvar (54 procent), hotell och restaurang (57 procent) samt finans och försäkring (58 procent). I riket som helhet är mönstret likartat.
Den könssegregerade arbetsmarknaden utgör ett betydande problem för kompetensförsörjningen eftersom den begränsar rekryteringsunderlaget. När arbetsgivare i praktiken främst rekryterar från hälften av arbetskraften halveras den potentiella kandidatpoolen. Detta är särskilt problematiskt i branscher med stor brist och kraftig underrepresentation av ett kön. Jämställdhetsmyndigheten pekar på att breddad rekrytering till traditionellt mans- respektive kvinnodominerade branscher är en av lösningarna för långsiktig kompetensförsörjning. Historiskt har könssegregeringen minskat främst genom att kvinnor sökt sig till mansdominerade branscher, medan andelen män inom välfärdens branscher ökat i långsammare takt.
Yrkesstruktur
Branschstatistiken ger oss en övergripande bild av vilka kompetensbehov som finns i regionen och vilka branscher som driver efterfrågan. En stor begränsning med denna statistik är dock att den inte säger någonting om vilka kompetenser som är verksamma inom respektive bransch. Exempelvis kan två företag inom samma bransch ha betydande variationer i kompetensbehov beroende på var de befinner sig i värdekedjan och vilken marknadsnisch de har.
För att få en mer nyanserad bild av regionens kompetensbehov kompletterar vi därför branschstatistiken med yrkesstatistik. Fördelen med yrkesstatistik är att den på ett mer direkt sätt avspeglar vilka typer av yrkesroller som efterfrågas, vilket gör det enklare att identifiera tillhörande kompetenskrav.
I Hallands län kräver 35 procent av jobben högskolekompetens (eftergymnasial utbildning), 57 procent gymnasial kompetens och 7 procent saknar särskilda utbildningskrav (förgymnasial nivå). Jämfört med riket, där 43 procent av jobben kräver högskolekompetens, har Halland en lägre andel högkvalificerade yrken. Bland Sveriges regioner placerar sig Halland under riksgenomsnittet sett till andelen yrken som kräver eftergymnasial utbildning. Högst andel högkvalificerade yrken återfinns i Stockholm, följt av Uppsala och övriga storstadsregioner.
Under perioden 2014-2023 har alla yrkeskategorier i Halland vuxit, men i olika takt. Gymnasiala yrken ökade med 13 386 jobb (+22%), vilket utgör 50% av regionens totala jobbtillväxt. Eftergymnasiala yrken ökade med 10 316 jobb (+29%), vilket utgör 39% av regionens totala jobbtillväxt. Förgymnasiala yrken ökade med 2 925 jobb (+44%), vilket utgör 11% av regionens totala jobbtillväxt. Detta skiljer sig från riket som helhet, där eftergymnasiala yrken stått för den största absoluta tillväxten. Noterbart är att trots att förgymnasiala yrken utgör en mindre del av arbetsmarknaden, har de haft den starkaste relativa tillväxten i både Halland och riket. I jämförelse med andra regioner har Halland haft landets näst högsta relativa tillväxt av förgymnasiala yrken, medan regionen placerar sig på nionde plats för gymnasiala yrken och tionde plats för eftergymnasiala yrken.
En närmare analys av yrkesfördelningen i Halland, nedbruten efter utbildningskrav, visar tydliga mönster i både sammansättning och utveckling. Inom förgymnasiala yrkesgrupper dominerar yrken inom hotell och restaurang samt hushållsnära tjänster. Dessa yrken har uppvisat stark tillväxt och utgör en större andel av arbetsmarknaden i Halland än i riket som helhet. Övriga förgymnasiala yrkesgrupper är mindre och har haft en svagare utveckling.
Bland yrken med gymnasiala utbildningskrav är omsorgsyrken den största gruppen, vilket omfattar yrken inom både skola och vård, exempelvis barnskötare och undersköterskor. Denna grupp är något mer välrepresenterad i Halland än i riket, vilket kan förklaras av regionens demografiska struktur med en högre andel yngre och äldre invånare. Omsorgsyrkena har haft en stark tillväxt under perioden.
Inom den privata sektorn finns många gymnasiala yrkesgrupper som utgör en betydande del av den halländska arbetsmarknaden. Särskilt stark har utvecklingen varit inom handel, lager, bygg och service; områden där Halland ofta har en specialiseringsgrad över riksgenomsnittet. Den starka tillväxten inom dessa områden drivs av en stark inhemsk konsumtion och en historiskt hög byggnationstakt. Även lantbruks- och trädgårdsyrken samt kundserviceyrken har utvecklats väl, medan transport- och industriyrken vuxit i en lägre takt än ekonomin som helhet.
Samtliga eftergymnasiala yrkesgrupper i Halland har uppvisat tillväxt mellan 2014 och 2023. Särskilt stark har utvecklingen varit för yrken inom den privata tjänstesektorn. Gemensamt för många av dessa grupper är att Halland har en relativt låg specialiseringsgrad jämfört med riket, men att de utgör en växande del av regionens arbetsmarknad. Ett tydligt exempel är IT-relaterade yrken, där regionen har en låg specialisering samtidigt som antalet jobb ökat med 63 procent - en högre tillväxttakt än i riket. Ett liknande mönster syns för yrken inom teknik och naturvetenskap, som omfattar många ingenjörsyrken.
Eftergymnasiala yrken inom vård och utbildning utgör en betydande del av de högkvalificerade jobben i regionen. Dessa yrken, som främst återfinns inom offentlig sektor, har ökat i antal men inte snabbare än regionens ekonomi som helhet. Eftersom dessa grupper är stora är den absoluta ökningen ändå betydande, vilket hänger samman med regionens befolkningstillväxt.
Många yrkesgrupper i Halland uppvisar en ojämn könsfördelning. Överlag kvarstår en betydande överrepresentation av kvinnor inom omsorgsyrken, på både gymnasial och eftergymnasial nivå, medan män är överrepresenterade inom hantverks- och teknikyrken. Könsfördelningen är något jämnare inom yrkesgrupper inom service och ekonomi.
Informella kompetenser och egenskaper
Informell kompetens, de kunskaper, färdigheter och personliga egenskaper som förvärvas utanför det formella utbildningssystemet, spelar en avgörande roll på arbetsmarknaden. Det kan handla om allt från erfarenheter från tidigare jobb och volontärarbete till social kompetens, samarbetsförmåga och problemlösningsförmåga. Dessa kompetenser är ofta svårare att mäta och dokumentera än formella kvalifikationer, men de är inte desto mindre viktiga för en individs framgång och bidrag till en arbetsplats. En av de stora utmaningarna med informell kompetens är att den är svår att fånga i statistisk data. Det finns ingen enhetlig definition av vad som utgör informell kompetens, och det saknas standardiserade metoder för att mäta och värdera dessa egenskaper. Detta gör det svårt att få en heltäckande bild av den informella kompetensen på regional nivå.
Trots svårigheterna finns det potential att utveckla metoder för att bättre förstå och kartlägga informell kompetens. Ett intressant angreppssätt är att analysera jobbannonser för att identifiera vilka egenskaper och kompetenser arbetsgivare efterfrågar. Genom att extrahera data från platsannonser får vi en indikation på vilka informella kompetenser som är mest relevanta inom olika branscher och yrkesområden. För närvarande finns ingen sådan regional analys däremot har Arbetsförmedlingen genomfört en sådan på nationell nivå. Det är sannolikt att de identifierade egenskaperna stämmer väl överens med behoven på den halländska arbetsmarknaden. I sin analys analyserade Arbetsförmedlingen 50 000 jobbannonser och identifierade vilka egenskaper som är mest efterfrågade i dem. I undersökningen identifierade de åtta huvudegenskaper/kompetenser som arbetsgivarna söker:
Efterfrågade egenskaper på arbetsmarknaden
Baserat på analys av 50 000 jobbannonser
Samarbete och interaktion
Förmågan att kommunicera effektivt, vara en lagspelare och kunna bygga relationer. Personer som är utåtriktade och prestigelösa värderas högt.
Arbetskapacitet och effektivitet
Att kunna arbeta strukturerat och självständigt. Arbetsgivare söker personer som är noggranna, flexibla och kan hantera ett högt tempo.
Utveckling och lärande
Central kompetens i dagens föränderliga arbetsliv. Arbetsgivare värdesätter personer som är nyfikna, snabblärda och anpassningsbara.
Kundfokus och service
Särskilt viktigt inom handel och servicenäringar. Nyckelkompetenser inkluderar servicekänsla, empati och förmåga att ge ett gott bemötande.
Ledarskap och inspiration
Primärt efterfrågat för chefspositioner och projektledarroller. Viktiga egenskaper är att vara drivande och ha god organisationsförmåga.
Nyskapande och kreativitet
Särskilt efterfrågat inom kreativa yrken. Förmågan att tänka innovativt och se nya möjligheter är central.
Digital kompetens
Efterfrågas inom de flesta roller. Det handlar om digital grundförståelse och anpassningsbarhet till nya system.
Fysiska färdigheter
Avgörande inom yrken som lagerarbete och byggnadsarbete. Här krävs god fysisk styrka, uthållighet och manuell skicklighet.
Källa: Arbetsförmedlingen
Denna kartläggning av efterfrågade kompetenser ger en god överblick över arbetsgivares generella behov, men det är viktigt att notera att betydelsen av respektive kompetens varierar betydligt mellan olika branscher och yrkesroller. Medan exempelvis kundfokus och service är avgörande inom handel och besöksnäring, kan fysiska färdigheter vara helt centrala inom bygg- och transportsektorn. Digital kompetens, som tidigare främst efterfrågades inom IT och administration, har idag blivit alltmer branschöverskridande i takt med den ökade digitaliseringen. Samtidigt är det värt att uppmärksamma att kompetensbehoven inte är statiska utan förändras kontinuerligt med teknisk utveckling, nya arbetssätt och förändrade marknadsförutsättningar. Detta understryker vikten av utveckling och lärande som en nyckelkompetens i sig. Dessutom kan samma kompetens ta sig olika uttryck i olika sammanhang, exempelvis kan olika sorters ledarskap efterfrågas beroende på bransch.
Analys och slutsatser
Den halländska arbetsmarknaden har många instegsjobb
I ett jämförande perspektiv har den halländska arbetsmarknaden låga trösklar in till arbetsmarknaden. Bransch- och yrkessammansättningen leder till många jobb som anses vara lämpliga instegsjobb på arbetsmarknaden, exempelvis inom turism, restaurang, lager och handel. Många av dessa yrken har inga formella krav på yrkesutbildningar. Istället har personliga egenskaper tillsammans med yrkeserfarenhet och specifika licenser som körkort stor betydelse för denna typ av jobb. Vidare är det i regel betydligt högre konkurrens om dessa jobb då utbudet av potentiell personal återfinns inom samtliga utbildningsgrupper. Att regionen har en specialisering inom denna typ av yrken och branscher har över tid bidragit till en god sysselsättningstillväxt och låga arbetslöshetsnivåer.
Det råder en särskilt stor efterfrågan på gymnasiala yrkesutbildningar i Halland
Halland har en stor representation av yrkesgrupper som i regel kräver gymnasiala yrkesutbildningar eller motsvarande. Här återfinns exempelvis hantverksyrken, omsorgs- och industriyrken samt lantbruksyrken. Flera av yrkesgrupperna inom denna kategori har haft en mycket god jobbtillväxt. Sammantaget innebär det här att de halländska behoven av yrkesutbildad arbetskraft är jämförelsevis stora.
Det pågår en strukturomvandling på den halländska arbetsmarknaden
Det pågår en strukturomvandling på den halländska arbetsmarknaden: en allt större andel av arbetskraften har en eftergymnasial utbildning och en allt större del av yrkesmixen består av eftergymnasiala yrken. För Hallands räkning innebär det här en förändring eftersom regionen i jämförelse med andra haft en låg andel högkvalificerade yrken. Fortsatt ligger regionen på relativt sett låga nivåer, särskilt jämfört med storstadsregionerna, men tillväxten har varit god inom flera av de eftergymnasiala yrkesgrupperna särskilt inom IT och teknik. På sikt innebär det här en mer diversifierad och robust arbetsmarknad för regionen. På kort sikt kan dock utvecklingen hämmas av att regionen saknar specialisering inom många av områdena och därför har hög konkurrens från mer specialiserade regioner, särskilt storstadsregionerna. Allt annat lika innebär en hög specialisering att en region kan erbjuda en större bredd av nätverk och karriärmöjligheter inom fältet, något som förenklar rekrytering.
Strukturomvandling sker inte endast mellan utan också inom branscher
Strukturomvandlingen på arbetsmarknaden sker inte endast mellan branscher, exempelvis att färre arbetar inom industri och fler inom service och tjänster, utan även inom branscher. Inom industrisektorn är det tydligt att en allt större del av yrkesmixen består av eftergymnasiala yrken samtidigt som antalet yrken utan eller kortare utbildningskrav blir färre.
En genomförd utbildning får ett allt större signalvärde
I takt med att allt fler på den halländska arbetsmarknaden har en gymnasial- eller eftergymnasial utbildning är det sannolikt att signalvärdet av en gymnasial utbildning ökar. Detta innebär att det inte endast är den kunskap som utbildningen leder till som är relevant utan också att en avklarad utbildning signalerar att personen har vissa eftertraktade egenskaper och därför är anställningsbar. En självklar slutsats är förstås att främja att så många som möjligt innehar en gymnasial utbildning. Samtidigt finns det en risk att överutbildning premieras: jobb som kan utföras utan en gymnasieutbildning, vilket förhållandevis många jobb i Halland gör idag, riskerar att kräva en gymnasial utbildning och att trösklarna till arbetsmarknaden blir onödigt höga. I sammanhanget kan åtgärder som validering därför vara viktiga. Validering underlättar för arbetsgivare och arbetstagare i meningen att den sökandes kompetenser synliggörs och bekräftas.
Stora könsskillnader kvarstår och hämmar matchningen
Fortsatt föreligger stora könsskillnader på den halländska arbetsmarknaden. Den stora skevheten inom exempelvis vård och teknikyrken indikerar att normer styr snarare än förmågor och intresse. Detta förhållande leder till att individer inte får möjlighet att till fullo nyttja sina talanger och förmågor samtidigt som arbetsgivarnas potentiella rekryteringspool begränsas.