Tillgång och efterfrågan - ett regionalt perspektiv

Sammanfattning

Kompetensförsörjning beskrivs ofta utifrån termerna tillgång och efterfrågan. Med efterfrågan avses vilka jobb som finns tillgängliga hos offentliga och privata arbetsgivare, och med tillgång vilka personer som finns tillgängliga att anställa. En viktig poäng i detta sammanhang är att efterfrågan eller tillgången inte stannar vid de administrativa länsgränserna.
Att efterfrågan och tillgången inte stannar vid länsgränsen innebär att vi inte endast kan se till vilka jobb och arbetskraft inom Hallands gränser, utan ett större geografiskt perspektiv behöver anläggas. I Hallands län arbetar exempelvis mer än var femte sysselsatt invånare utanför regionens gränser. Framförallt pendlar många till Göteborgsregionen.
Hallands län har en hög utpendling, men också en hög inpendling. Detta innebär att näringslivet i regionen är beroende av kompetens från andra regioner. Hallands län är en av Sveriges mest rörliga regioner sett till hur stor del av arbetskraften som pendlar över en länsgräns. Detta är något positivt ur ett kompetensförsörjningsperspektiv - stora arbetsmarknader ökar möjligheterna till en effektiv matchning.

Kompetensförsörjning beskrivs ofta utifrån termerna tillgång och efterfrågan. Med efterfrågan avses vilka jobb som finns tillgängliga, och med tillgång vilka personer som finns tillgängliga att anställa. En viktig poäng i detta sammanhang är att efterfrågan eller tillgången inte stannar vid de administrativa länsgränserna, utan är inbäddade i en funktionell geografi. Detta får som följd att vi inte endast kan se till vilka jobb som finns inom den egna regionen, utan ett större geografiskt perspektiv behöver anläggas (regioner, 2008).

För att fånga både tillgångs- och efterfrågesidan behöver vi därför studera både dag- och nattbefolkningen. Dagbefolkningen består av personer som bor och arbetar i Hallands län och personer som pendlar in till länet för att arbeta. Tillsammans utgör dessa komponenter efterfrågan som finns inom Hallands län, åtminstone om vi mäter den utifrån vilka personer det är som näringslivet i regionen anställer. Den sysselsatta nattbefolkningen består av personer som bor och arbetar i Hallands län och personer som bor i Hallands län men som arbetspendlar till en annan region för att arbeta. Efterfrågan på arbetskraftsutbudet i Hallands län kommer med andra ord både från den egna regionen och andra regioner.

Beroende på vilket perspektiv vi anlägger får vi i detta sammanhang olika frågor och svar. Om vi studerar dagbefolkningen får vi en bild över hur kompetensbehoven ser ut inom näringslivet i Hallands län. Man kan därför säga att detta är ett regionalt arbetsgivarperspektiv. Ser vi till den sysselsatta nattbefolkningen intar vi istället ett arbetstagarperspektiv. För att förenkla resonemanget kan vi omformulera det till två frågor:

Hur kompetensförsörjer sig näringslivet i Hallands län? (Dagbefolkning)
Hur sysselsätter sig befolkningen i Hallands län? (Nattbefolkning)

Svaret på de båda frågorna återfinns i grafen nedanför. Den visar dels att en stor del av den sysselsatta nattbefolkningen i Hallands län (23 procent) arbetar utanför regionen, dels att näringslivet i regionen hämtar 12 procent av sin kompetens från en annan region. Vidare ser vi också att Hallands län har en betydligt mindre dag- än nattbefolkning. Detta beror på att utpendlingen från Halland är betydligt större (34 634 personer) än inpendlingen (15 500 personer), men som diagrammet visar innebär detta inte att andelen inpendlare är få.

Sammantaget innebär ovan att – både ur ett arbetsgivar- och arbetstagarperspektiv – kompetensförsörjningen i Hallands län i mycket hög utsträckning är en interregional fråga. En stor del av efterfrågan på länets arbetskraft kommer utifrån, och en ansenlig del av de som arbetar i regionen pendlar in från andra regioner.