Analys och slutsatser

Den halländska arbetsmarknaden har många instegsjobb

I ett jämförande perspektiv har den halländska arbetsmarknaden låga trösklar in till arbetsmarknaden. Bransch- och yrkessammansättningen leder till många jobb som anses vara lämpliga instegsjobb på arbetsmarknaden, exempelvis inom turism, restaurang, lager och handel. Många av dessa yrken har inga formella krav på yrkesutbildningar. Istället har personliga egenskaper tillsammans med yrkeserfarenhet och specifika licenser som körkort stor betydelse för denna typ av jobb. Vidare är det i regel betydligt högre konkurrens om dessa jobb då utbudet av potentiell personal återfinns inom samtliga utbildningsgrupper. Att regionen har en specialisering inom denna typ av yrken och branscher har över tid bidragit till en god sysselsättningstillväxt och låga arbetslöshetsnivåer.

Det råder en särskilt stor efterfrågan på gymnasiala yrkesutbildningar i Halland

Halland har en stor representation av yrkesgrupper som i regel kräver gymnasiala yrkesutbildningar eller motsvarande. Här återfinns exempelvis hantverksutbildningar, omsorgs- och industriyrken samt lantbruksyrken. Flera av yrkesgrupperna inom denna kategori har haft en mycket god jobbtillväxt. Sammantaget innebär det här att de halländska behoven av yrkesutbildad arbetskraft är jämförelsevis stora.

Det pågår en strukturomvandling på den halländska arbetsmarknaden

Det pågår en strukturomvandling på den halländska arbetsmarknaden: en allt större andel av arbetskraften har en eftergymnasial utbildning och en allt större del av yrkesmixen består av eftergymnasiala yrken. För Hallands räkning innebär det här en förändring – regionen har i jämförelse med andra haft en låg andel högkvalificerade yrken. Fortsatt ligger regionen på relativt sett låga nivåer, särskilt jämfört med storstadsregionerna, men tillväxten har varit god inom flera av de eftergymnasiala yrkesgrupperna särskilt inom IT och teknik. På sikt innebär det här en mer diversifierad och robust arbetsmarknad för regionen. På kort sikt kan dock utvecklingen hämmas av att regionen saknar specialisering inom många av områdena och därför har hög konkurrens från mer specialiserade regioner, särskilt storstadsregionerna. Allt annat lika innebär en hög specialisering att en region kan erbjuda en större bredd av nätverk och karriärmöjligheter inom fältet, något som förenklar rekrytering.

Strukturomvandling sker inte endast mellan utan också inom branscher

Strukturomvandlingen på arbetsmarknaden sker inte endast mellan branscher – exempelvis att färre arbetar inom industri och fler inom service och tjänster – utan även inom branscher. Inom industrisektorn är det tydligt att en allt större del av yrkesmixen består av eftergymnasiala yrken samtidigt som antalet yrken utan eller kortare utbildningskrav blir färre.

En genomförd utbildning får ett allt större signalvärde

I takt med att allt fler på den halländska arbetsmarknaden har en gymnasial- eller eftergymnasial utbildning är det sannolikt att signalvärdet av en gymnasial utbildning ökar. Detta innebär att det inte endast är den kunskap som utbildningen leder till som är relevant utan också att en avklarad utbildning signalerar att personen har vissa eftertraktade egenskaper och därför är anställningsbar. En självklar slutsats är förstås att främja att så många som möjligt innehar en gymnasial utbildning. Samtidigt finns det en risk att överutbildning premieras: jobb som kan utföras utan en gymnasieutbildning, vilket förhållandevis många jobb i Halland gör idag, riskerar att kräva en gymnasial utbildning och att trösklarna till arbetsmarknaden blir onödigt höga. I sammanhanget kan åtgärder som validering därför vara viktiga. Validering underlättar för arbetsgivare och arbetstagare i meningen att den sökandes kompetenser synliggörs och bekräftas.

Stora könsskillnader kvarstår och hämmar matchningen

Fortsatt föreligger stora könsskillnader på den halländska arbetsmarknaden. Den stora skevheten inom exempelvis vård och teknikyrken indikerar att normer styr snarare än förmågor och intresse. Detta förhållande leder till att individer inte får möjlighet att till fullo nyttja sina talanger och förmågor samtidigt som arbetsgivarnas potentiella rekryteringspool begränsas.