Teknik och tillverkning

Innehåll

Områdestrender
Nuläge
- Gymnasieingejörsutbildning
- Industritekniska programmet
- Civ.ing; maskinteknik, fordons- och farkostteknik
- H.ing; maskin, fordon industriell ekon.
- Teknikutbildning
- Övrig utbildning inom området
- Teknikprogrammet
- Övrig utbildning inom teknik och tillverkning
- >180 hp inom teknik och tillverkning ej examen
- >= 30 hp inom inom teknik och tillverkning
Prognos
- Industriteknisk utbildning
- Yh-tekniker och gymnasieingenjörsutbildning
- Civilingenjörsutbildning
- Högskoleingenjörsutbildning

Inom området finns det 10 utbildningar som omfattar 17 140 personer som ingår i den halländska arbetskraften. Under 20-talet har antalet personer i arbetskraften med en utbildning inom området ökat med 382 personer (2,3 procent) och antalet sysselsatta med arbetsställe i Hallands län har ökat med 276 personer (2,1 procent).

I följande avsnitt presenteras en fördjupad analys av arbetsmarknadsläget, utvecklingen över tid samt den demografiska sammansättningen för respektive utbildning inom området. Analysen belyser såväl nuvarande situation som trender och ger en detaljerad bild av arbetsmarknadens struktur och dynamik inom de olika utbildningsinriktningarna.

Områdestrender

Sammanfattning

Basindustrin behöver kompetens för att möta klimatmålen, hållbarhetskraven och teknikskiften som digitalisering, elektrifiering, AI och automation.
Digitalisering och avancerad produktion ställer krav på kompetens inom områden som AI, maskininlärning, cybersäkerhet, programmering och systemdesign.
Kompetensbehovet ökar inom automationsteknik, produktionsteknik, CNC-operatörer, svetsning och ingenjörsroller som mjukvaruutveckling och hållbar produktion.
Hållbarhet och cirkularitet driver behov av kunskap inom återbruk, återvinning och cirkulär design.
Elektrifiering och digitalisering förändrar produktionsprocesser och ställer krav på breda kompetensprofiler, från ingenjörer och tekniker till yrkesarbetare med kunskap inom programmering, underhåll och elsäkerhet.

För att nå klimatmålen och för att lyckas med den gröna omställningen behövs fler kompetenta medarbetare till basindustrin. Samtidigt står industrin inför en historisk utmaning med att hitta tillräckligt med kompetens till följd av nyindustrialiseringen. Teknikföretagen menar att digitaliseringen är den faktor som påverkar teknikindustrins kompetensförsörjning i störst utsträckning. Företagen levererar allt mer tjänster och det blir ett större mjukvaruinnehåll i traditionella hårdvaruprodukter. Varor och produktionssystem blir uppkopplade och ihopkopplade. Artificiell intelligens, autonoma system och elektrifiering är några framträdande teknikskiften som påverkar utvecklingen och behovet av kompetens i stor utsträckning, likaså företagens och politikens fokus på hållbarhet och klimat.

Strävan mot en mer hållbar produktion, som kan uppnås med hjälp av nya teknologier, elektrifiering och digitala lösningar driver på kompetensbehoven. De nya teknologierna ökar också förutsättningarna för produktion i Sverige. Genom inhemsk produktion kan företag bli mer motståndskraftiga mot störningar i inköps- och produktionsled. Långa leverantörskedjor av transporter mellan kontinenter kan därmed undvikas. Det kan i sin tur minska de globala utsläppen.

Trender som påverkar kompetensbehoven är automatisering, elektrifiering, digitalisering, hållbarhet och cirkularitet. Yrkesarbetare som CNC-operatörer, olika former av tekniker och svetsare, ingenjörer och digital spetskompetens är efterfrågade. Storföretag beskriver även behov av avancerad kompetens inom t.ex. integrated systems architechture and design, AI, machinelearning och yrkestitlar som business intelligence developer, data engineer, developer och BI analyst.

När produktionen blir mer automatiserad, avancerad och med ett ökat tjänsteinnehåll ökar behovet av medarbetare med längre och mer kvalificerad utbildning. När smarta system tar över rutinmässiga arbetsuppgifter blir komplex problemlösning, ledarskap och kreativitet allt viktigare kompetenser. Den ökade digitaliseringen i produktionen leder också till att enorma mängder värdefulla data genereras. Med den ökade digitaliseringen kommer också ett ökat fokus på cybersäkerhet och integritetsskydd. Digital spetskompetens behövs också och avser kvalificerad kunskap för att förstå, analysera och förhålla sig till den digitala utvecklingen samt förmåga att utveckla och förvalta digitala lösningar. Detta innefattar bland annat programvaruteknik, radio- och mikrovågsteknik, datavetenskap, algoritmer, säkerhet, kryptering, maskininlärning och simulering. Trenden med en efterfrågan på kompetenser kopplade till automatisering, robotisering och digitalisering syns tydligt. Elektrifiering påverkar också hela kompetenskedjan från behov av forskare och ingenjörer, till att underhåll av dessa produkter och lösningar ser annorlunda ut. Konstruktionen påverkas, monteringen blir annorlunda osv. Detta skapar också behov av kunskaper inom elsäkerhet.

Över tid har utbildningsbakgrunden för medarbetare i teknikindustrin förskjutits alltmer mot personer med kvalificerad gymnasieutbildning och högskoleutbildning. Gymnasiets industritekniska program och elprogrammets automationsinriktning är två mycket efterfrågade utbildningar. Yrkesarbetarna behöver en bred kompetensprofil som inkluderar kunskaper inom programmering, felsökning och underhåll. Antalet anställda ingenjörer ökar kraftigt.

Teknikföretagens kompetensundersökning visar att yrkesroller där efterfrågan spås öka mest kommande tre år är automationstekniker, mekaniker/reparatörer, produktionstekniker, CNC-operatörer, drift-/underhållstekniker, montörer samt svetsare. Kompetenser bland yrkesarbetare där efterfrågan kommer att öka kommande år är automation, miljö och hållbarhet samt IT-säkerhet. Efterfrågan på ingenjörer förväntas öka inom bland annat mjukvaruutveckling, systemvetenskap, elektronik, produktion och el/energi. Likaså bedöms efterfrågan öka på personer utbildade inom maskinteknik som kan utveckla och leda den alltmer avancerade produktionen. Kompetens inom hållbar produktion och cybersäkerhet toppar listan på efterfrågad kompetens framåt.

Av industriföretag i Västsverige ser majoriteten att de behöver öka antalet anställda de närmaste 3 åren, men uppger att de har svårt att hitta rätt kompetens. Detta är även något som de kommunala näringslivskontoren uppfattar. Industri/ branschspecifika yrkesroller som främst efterfrågas i en undersökning från Industriarbetsgivarna är montör, processoperatör, CNC-operatör, ingenjör konstruktion och mekaniker. Mer generella yrkesroller som efterfrågas är mjukvaru- och systemutvecklare, data/drifttekniker, projektledare, arbetsledare/chef samt säljare. Kompetenser som efterfrågas av företag är projektledning, produktionsplanering och ledarskapsförmåga. De kommunala näringslivskontoren framför kompetensbehov som svetsare, rörbockare, verktygsmakare, process-, CNC- och maskinoperatörer samt kompetenser inom mer avancerad montering och ingenjörer inom t.ex. kvalitet och utveckling.

Den övergripande digitaliseringen innebär en ökad grad av robotisering och automatisering i produktionsprocesser, större fokus på mjukvaruinnehåll i traditionella hårdvaruprodukter och en ökad grad av uppkoppling generellt. Kompetensen “automation” är mycket efterfrågad. Klimatomställning och en mer cirkulär ekonomi påverkar också vilken kompetens teknikindustrin behöver framåt.

Inom industri- och produktdesign samt CAD-konstruktion är drivkrafter som påverkar kompetensbehoven service, underhåll, återbruk och återvinning för en mer cirkulär produktion. För att kunna gå mot ökad cirkularitet behöver produkter redan i design- och konstruktionsfasen anpassas för längre livscykler och ökad återvinningsbarhet. Det handlar också om att använda material för produktion som är återvunna och/eller som går att återvinnas och återbrukas. Detta gäller förpackningar som behöver designas för minsta möjliga materialåtgång med material som är återvinningsbara eller nedbrytbara, samtidigt som de är dimensionerade för att ta upp så liten volym som möjligt för en effektivare transportering.

Möjliga etableringar i Halland väntas inom tillverkningsindustrin. Förväntade kompetenser som efterfrågas är industriarbetare generellt samt specifikt inom trä. Ett antal varsel har drabbat tillverkningsindustrin i Halland. Ett antal något minde varsel har skett, samt några lite större varsel med ett 40-tal berörda.

Arbetsförmedlingen bedömer i sina yrkesprognoser att yrken som bil- och tunnplåtslagare, montörer, lackerare, industrimålare, fordonsmontörer, svetsare och gasskärare, underhållsmekaniker och maskinreparatörer samt civilingenjörer, ingenjörer och tekniker inom maskinteknik har stora möjligheter till arbete, medan CNC-operatörer och maskinoperatörer inom olika material har medelstora till stora möjligheter till arbete.

Nuläge

Nuläge: Gymnasieingejörsutbildning

Gymnasial

I Halland finns det 2 680 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 92,6 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger över länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 91,1 procent.

Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 52,1 procent och ligger under länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 78,4 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 57,6 procent med ett helt matchande yrke.

Totalt har 1 887 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 749 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 38,1 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger över genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften minskat med 13,5 procent. Detta är en utveckling långsammare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, minskat med 12,5 procent - långsammare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom tillverkning, handel och juridik och ekonomi. De tre vanligaste yrkena är ingenjörer och tekniker, civilingenjörsyrken och försäkringsrådgivare, företagssäljare och inköpare m.fl.. Inom utbildningsgruppen råder en överrepresentation av män (88,5%).

Nuläge: Industritekniska programmet

Gymnasial

I Halland finns det 5 108 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 90,2 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger över länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 87,1 procent.

Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 55,7 procent och ligger i nivå med länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 74,7 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 65,1 procent med ett helt matchande yrke.

Totalt har 4 590 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 340 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 18,5 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger under genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften minskat med 5,3 procent. Detta är en utveckling långsammare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, minskat med 3,6 procent - långsammare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom tillverkning, handel och bygg. De tre vanligaste yrkena är smeder och verktygsmakare m.fl., gjutare, svetsare och plåtslagare m.fl. och lagerpersonal och transportledare m.fl.. Inom utbildningsgruppen råder en överrepresentation av män (89,2%).

Nuläge: Civ.ing; maskinteknik, fordons- och farkostteknik

Eftergymnasial

I Halland finns det 706 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 95,5 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger över länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 94,9 procent.

Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 74,1 procent och ligger över länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 86,9 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 78,6 procent med ett helt matchande yrke.

Totalt har 318 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 383 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 65,3 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger över genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 6,6 procent. Detta är en utveckling snabbare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, ökat med 10 procent - snabbare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom tillverkning, juridik och ekonomi och it och kommunikation. De tre vanligaste yrkena är civilingenjörsyrken, ingenjörer och tekniker och it-arkitekter, systemutvecklare och testledare m.fl.. Inom utbildningsgruppen råder en överrepresentation av män (81%).

Nuläge: H.ing; maskin, fordon industriell ekon.

Eftergymnasial

I Halland finns det 1 199 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 96,2 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger över länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 95,3 procent.

Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 50,9 procent och ligger under länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 88 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 53,5 procent med ett helt matchande yrke.

Totalt har 774 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 414 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 42,8 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger över genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 13,3 procent. Detta är en utveckling snabbare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, ökat med 12,8 procent - snabbare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom tillverkning, juridik och ekonomi och handel. De tre vanligaste yrkena är civilingenjörsyrken, ingenjörer och tekniker och försäkringsrådgivare, företagssäljare och inköpare m.fl.. Inom utbildningsgruppen råder en överrepresentation av män (74,5%).

Nuläge: Teknikutbildning

Eftergymnasial

I Halland finns det 1 974 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 96,7 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger över länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 95,2 procent.

Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 65,8 procent och ligger över länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 84,2 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 69 procent med ett helt matchande yrke.

Totalt har 1 543 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 402 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 32,9 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger över genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 28,7 procent. Detta är en utveckling snabbare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, ökat med 29,6 procent - snabbare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom juridik och ekonomi, bygg och tillverkning. De tre vanligaste yrkena är ingenjörer och tekniker, civilingenjörsyrken och arbetsledare inom bygg och tillverkning m.m.. Inom utbildningsgruppen råder en överrepresentation av män (76,2%).

Nuläge: Övrig utbildning inom området

Eftergymnasial

I Halland finns det 863 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 87,4 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger under länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 79,9 procent.

Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 55,6 procent och ligger under länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 58,6 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 72,2 procent med ett helt matchande yrke.

Totalt har 694 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 95 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 26,7 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger över genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 5,5 procent. Detta är en utveckling snabbare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, ökat med 2,8 procent - i linje med genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom tillverkning, handel och bygg. De tre vanligaste yrkena är civilingenjörsyrken, ups uppgift saknas och ingenjörer och tekniker. Inom utbildningsgruppen råder en överrepresentation av män (75,1%).

Nuläge: Teknikprogrammet

Gymnasial

I Halland finns det 891 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 74,6 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger under länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 71,6 procent.

Totalt har 731 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 125 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 23,5 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger över genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 33,8 procent. Detta är en utveckling snabbare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, ökat med 27,4 procent - snabbare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom handel, tillverkning och företagstjänster. De tre vanligaste yrkena är ups uppgift saknas, butikspersonal och lagerpersonal och transportledare m.fl.. Inom utbildningsgruppen råder en överrepresentation av män (86,7%).

Nuläge: Övrig utbildning inom teknik och tillverkning

Gymnasial

I Halland finns det 1 119 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 87,7 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger under länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 83,7 procent.

Totalt har 945 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 123 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 21,7 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger under genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften minskat med 7,1 procent. Detta är en utveckling långsammare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, minskat med 10,3 procent - långsammare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom tillverkning, handel och bygg. De tre vanligaste yrkena är lagerpersonal och transportledare m.fl., snickare, murare och anläggningsarbetare och ups uppgift saknas. Inom utbildningsgruppen råder en överrepresentation av män (86,1%).

Nuläge: >180 hp inom teknik och tillverkning ej examen

Eftergymnasial

I Halland finns det 953 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 89,5 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger över länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 88,3 procent.

Totalt har 620 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 320 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 46,7 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger över genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 15,9 procent. Detta är en utveckling snabbare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, ökat med 9,2 procent - snabbare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom . De tre vanligaste yrkena är . Inom utbildningsgruppen råder en data saknas om könsfördelning.

Nuläge: >= 30 hp inom inom teknik och tillverkning

Eftergymnasial

I Halland finns det 1 647 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 77,5 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger under länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 76,4 procent.

Totalt har 1 313 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 311 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 32,1 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger över genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 9,7 procent. Detta är en utveckling snabbare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, ökat med 11 procent - snabbare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Prognos

Prognos: Industriteknisk utbildning

Gymnasial

Prognosen visar på risk för stor brist år 2035, vilket innebär att tillgången förväntas motsvara 64,6 procent av efterfrågan. Detta motsvarar en brist på omkring 2 080 personer som inte kommer kunna rekryteras om utvecklingen fortsätter.

Utvecklingen av tillgången på personer med denna utbildning påverkas av flera faktorer. Under prognosperioden förväntas 1 134 personer genomgå utbildningen, medan 3 356 personer beräknas lämna arbetsmarknaden på grund av pensionsavgångar och ytterligare 370 personer genom vidareutbildning. Totalt innebär detta att 2 592 färre personer nyutexamineras jämfört med hur många som går i pension eller lämnar för annan utbildning under perioden. Inrikes flyttnetto bidrar positivt till utbudet då fler med denna utbildning väntas flytta in än ut ur regionen (netto 586 personer). Migrationsnetto bidrar positivt till utbudet då invandringen väntas överstiga utvandringen (netto 145 personer). Sammantaget förväntas dessa faktorer leda till en minskning av utbudet i Hallands län med cirka 1 938 personer under prognosperioden.

Efterfrågan på personer med utbildningen påverkas av flera faktorer. Branschutvecklingen bidrar positivt till efterfrågan då sysselsättningen ökar inom branscher som anställer personer med utbildningen, vilket motsvarar cirka 551 personer. Förändringar i yrkesstrukturen har en mycket liten påverkan på efterfrågan då yrkesstrukturen inom branscherna väntas vara relativt stabil. Utbildningsväxlingen bidrar negativt till efterfrågan då arbetsmarknaden delvis omstruktureras mot andra utbildningskrav för relevanta yrken, vilket motsvarar cirka 180 personer. Sammantaget leder detta till att den halländska efterfrågan på personer med utbildningen ökar med cirka 393 personer under prognosperioden.

Vid slutet av prognosperioden förväntas pendlingsnettot vara negativt med cirka 343 personer. Detta betyder att fler med utbildningen pendlar ut från Halland (646 personer) än in till länet (303 personer).

Prognos: Yh-tekniker och gymnasieingenjörsutbildning

Eftergymnasial

Prognosen visar på risk för viss brist år 2035, vilket innebär att tillgången förväntas motsvara 90,5 procent av efterfrågan. Detta motsvarar en brist på omkring 390 personer som inte kommer kunna rekryteras om utvecklingen fortsätter.

Utvecklingen av tillgången på personer med denna utbildning påverkas av flera faktorer. Under prognosperioden förväntas 2 495 personer genomgå utbildningen, medan 3 130 personer beräknas lämna arbetsmarknaden på grund av pensionsavgångar och ytterligare 339 personer genom vidareutbildning. Totalt innebär detta att 974 färre personer nyutexamineras jämfört med hur många som går i pension eller lämnar för annan utbildning under perioden. Inrikes flyttnetto bidrar positivt till utbudet då fler med denna utbildning väntas flytta in än ut ur regionen (netto 566 personer). Sammantaget förväntas dessa faktorer leda till en minskning av utbudet i Hallands län med cirka 206 personer under prognosperioden.

Efterfrågan på personer med utbildningen påverkas av flera faktorer. Branschutvecklingen bidrar positivt till efterfrågan då sysselsättningen ökar inom branscher som anställer personer med utbildningen, vilket motsvarar cirka 412 personer. Förändringar i yrkesstrukturen bidrar positivt till efterfrågan då yrken som matchar utbildningen blir vanligare inom olika branscher, vilket motsvarar cirka 50 personer. Utbildningsväxlingen bidrar negativt till efterfrågan då arbetsmarknaden delvis omstruktureras mot andra utbildningskrav för relevanta yrken, vilket motsvarar cirka 204 personer. Sammantaget leder detta till att den halländska efterfrågan på personer med utbildningen ökar med cirka 258 personer under prognosperioden.

Vid slutet av prognosperioden förväntas pendlingsnettot vara negativt med cirka 1 040 personer. Detta betyder att fler med utbildningen pendlar ut från Halland (1 579 personer) än in till länet (539 personer).

Prognos: Civilingenjörsutbildning

Eftergymnasial

Prognosen visar på risk för fortsatt brist år 2035, vilket innebär att tillgången förväntas motsvara 88,5 procent av efterfrågan. Detta motsvarar en brist på omkring 290 personer som inte kommer kunna rekryteras om utvecklingen fortsätter.

Utvecklingen av tillgången på personer med denna utbildning påverkas av flera faktorer. Under prognosperioden förväntas 907 personer genomgå utbildningen, medan 1 216 personer beräknas lämna arbetsmarknaden på grund av pensionsavgångar och ytterligare 82 personer genom vidareutbildning. Totalt innebär detta att 391 färre personer nyutexamineras jämfört med hur många som går i pension eller lämnar för annan utbildning under perioden. Inrikes flyttnetto bidrar positivt till utbudet då fler med denna utbildning väntas flytta in än ut ur regionen (netto 1 392 personer). Migrationsnetto bidrar positivt till utbudet då invandringen väntas överstiga utvandringen (netto 163 personer). Sammantaget förväntas dessa faktorer leda till en positiv utveckling av utbudet i Hallands län med cirka 701 personer under prognosperioden.

Efterfrågan på personer med utbildningen påverkas av flera faktorer. Branschutvecklingen bidrar positivt till efterfrågan då sysselsättningen ökar inom branscher som anställer personer med utbildningen, vilket motsvarar cirka 234 personer. Förändringar i yrkesstrukturen har en mycket liten påverkan på efterfrågan då yrkesstrukturen inom branscherna väntas vara relativt stabil. Utbildningsväxlingen bidrar positivt till efterfrågan då personer med denna utbildningsbakgrund i ökande grad efterfrågas inom relevanta yrken, vilket motsvarar cirka 469 personer. Sammantaget leder detta till att den halländska efterfrågan på personer med utbildningen ökar med cirka 746 personer under prognosperioden.

Vid slutet av prognosperioden förväntas pendlingsnettot vara negativt med cirka 1 934 personer. Detta betyder att fler med utbildningen pendlar ut från Halland (2 420 personer) än in till länet (486 personer).

Information om dagens brist

SCB bedömer att det idag råder en brist på denna utbildningsgrupp. SCB definierar viss brist när tillgången är upp till 92 procent av efterfrågan, och mycket stor brist när tillgången är 70 procent eller lägre. För att synliggöra denna initiala brist har Region Halland antagit ett värde mellan dessa trösklar (81%), vilket motsvarar en uppjustering av efterfrågan med 19% för år 2018. Den procentuella utvecklingen från SCB:s prognos har sedan applicerats på detta justerade ingångsvärde. Detta är endast ett antagande som syftar till att synliggöra balansen mellan utbud och efterfrågan. I verkligheten kan den faktiska bristen vara både större eller mindre än den angivna. Den huvudsakliga prognosbedömningen “Risk för fortsatt brist” kvarstår oaktat nivåer däremot är omfattningen på bristen svårfångad i och med det ovissa ingångsläget.

Prognos: Högskoleingenjörsutbildning

Eftergymnasial

Prognosen visar på relativt balanserat arbetsmarknadsläge år 2035, vilket innebär att tillgången förväntas motsvara 99,3 procent av efterfrågan. Detta motsvarar en brist på omkring 20 personer som inte kommer kunna rekryteras om utvecklingen fortsätter.

Utvecklingen av tillgången på personer med denna utbildning påverkas av flera faktorer. Under prognosperioden förväntas 1 252 personer genomgå utbildningen, medan 627 personer beräknas lämna arbetsmarknaden på grund av pensionsavgångar och ytterligare 316 personer genom vidareutbildning. Totalt innebär detta att 309 fler personer nyutexamineras jämfört med hur många som går i pension eller lämnar för annan utbildning under perioden. Inrikes flyttnetto bidrar positivt till utbudet då fler med denna utbildning väntas flytta in än ut ur regionen (netto 285 personer). Migrationsnetto bidrar positivt till utbudet då invandringen väntas överstiga utvandringen (netto 131 personer). Sammantaget förväntas dessa faktorer leda till en positiv utveckling av utbudet i Hallands län med cirka 606 personer under prognosperioden.

Efterfrågan på personer med utbildningen påverkas av flera faktorer. Branschutvecklingen bidrar positivt till efterfrågan då sysselsättningen ökar inom branscher som anställer personer med utbildningen, vilket motsvarar cirka 238 personer. Förändringar i yrkesstrukturen bidrar positivt till efterfrågan då yrken som matchar utbildningen blir vanligare inom olika branscher, vilket motsvarar cirka 65 personer. Utbildningsväxlingen bidrar positivt till efterfrågan då personer med denna utbildningsbakgrund i ökande grad efterfrågas inom relevanta yrken, vilket motsvarar cirka 384 personer. Sammantaget leder detta till att den halländska efterfrågan på personer med utbildningen ökar med cirka 687 personer under prognosperioden.

Vid slutet av prognosperioden förväntas pendlingsnettot vara negativt med cirka 953 personer. Detta betyder att fler med utbildningen pendlar ut från Halland (1 313 personer) än in till länet (360 personer).