I följande avsnitt presenteras en fördjupad analys av arbetsmarknadsläget, utvecklingen över tid samt den demografiska sammansättningen för respektive utbildning inom området. Analysen belyser såväl nuvarande situation som trender och ger en detaljerad bild av arbetsmarknadens struktur och dynamik inom de olika utbildningsinriktningarna.
Sammanfattning
Lågkonjunkturen i svensk ekonomi väntas återhämtas något under 2025. Den höga inflationen och höjda räntor har slagit hårt mot räntekänsliga hushåll och bostadsbyggandet. Ett antal varsel inom bygg har varit aktuella i länet.
Byggföretagen konstaterar i byggkonjunkturprognosen att nyproduktionen av bostäder i Sverige kraftigt bromsat in till följd av hög inflation, snabbt stigande räntor och allt högre byggkostnader. Men det börjar sakteliga öka igen och investeringarna följer svagt uppåt. Lokalinvesteringarna väntas fortsätta öka, bl.a. till följd av kommunala investeringar i form av flera skolprojekt och nytt häkte i Halmstad. På anläggningssidan är det fortsatt Varbergstunneln som generar mest till marknaden. Den börjar gå mot färdigställande och takten mattas av, men man ser fortsatta kompetensbehov då en del av arbetskraften varit inlånad från andra län eller länder.
Anläggningskompetens behövs både inom infrastrukturbyggande och under förarbetet vid bostadsbyggande och annat byggande. Trots den något dämpade utvecklingen antas att anläggningskompetens kommer att vara fortsatt efterfrågat i ett perspektiv på 3–5 år, i synnerhet med tanke på de investeringar som planeras inom infrastrukturområdet. Investeringar i järnväg, väg, NATO-medlemskapet samt det allmänna säkerhetsläget driver på behovet av kompetens inom byggsektorn , liksom utmaningar kopplat till klimatförändringar, klimatomställning och energieffektivisering. En växande befolkning, underhållet av VA-systemen, klimatförändringar och ökade miljö- och hälsokrav är också faktorer som påverkar kompetensförsörjningen inom t.ex. vatten och avlopp.
Intern kompetensutveckling av befintliga anställda används ofta av företagen som strategi för att möta framtida kompetensbehov. För att höja kompetensnivån ses också yrkeshögskolans utbildningar inom samhällsbyggnad som viktiga av branschen.
Sverige är inne i en intensiv utvecklingsfas där elnäten behöver en omfattande utbyggnad och förnyelse över hela landet för att möjliggöra för energiomställningen och möta de nya kapacitetsbehoven. En ökad digitalisering är central för att lyckas med energiomställningen och nya tekniska lösningar införs. Kompetensbehov inom informationsteknik kommer därmed att öka, och sträcker sig över områden som tillverkning, underhåll, drift och distribution. Elektrifieringen påverkar starkt industrin och transportsektorn, vilket kräver kompetenser som bl.a. elektriker, distributionselektriker, installatörer. Högre krav på larm och säkerhet skapar behov av sakspecifik kompetens.
Inom fastighetsområdet ses kompetensbehov inom energieffektivisering samt miljö och hållbarhet att öka. Även fastighetsautomation och avancerad styr- och reglerteknik tros öka. Teknisk kompetens efterfrågas allt oftare då teknik är en central komponent i dagens moderna fastigheter.
Installationskompetens behövs vid installation av ny teknik vid nybyggnation av infrastruktur och fastigheter, vid service och underhåll av befintliga fastigheter och inom industri. Den pågående teknikutvecklingen, energiomställningen och elektrifieringen driver kompetensbehoven inom installationsområdet, och det går fort. Flera nya tekniker, som t.ex. smart styrning, kan bidra till effektivare energianvändning. En annan del av de nya teknikerna är IoT-system (Internet of Things) där tekniker och sensorer uppkopplade i fastigheten kommunicerar med varandra.
Praktiska monteringsarbeten kommer fortfarande att behöva utföras, men kraven på den som ska utföra jobbet kommer att förändras. Det ställs också hårdare krav på olika faktorer som ska beaktas i det praktiska arbetet, som materialkunskap, digital förståelse, hållbarhetsavtryck och hantering av allt mer komplexa säkerhetförutsättningar. Det kommer krävas en helhetsförståelse för hela installationen, för fastigheten och det omgivande sammanhang som den befinner sig i.
Framtidens kompetensbehov innebär att installatörer behöver kompetens i kundsinsikt och affärsförståelse då rollen förändras från ren utförare till att vara mer av en rådgivare. Driftsättning och konfigurering är en viktig del av tjänsteerbjudandet vid nyinstallation, men även för alla befintliga men ännu ej optimerade anläggningar när rollen förändras från ren montering till konfigurering. Allt fler enheter som ska monteras ingår i uppkopplade ekosystem. Även här ställs andra kompetenskrav när rollen förändras från installation av enstaka enheter till ekosystemförståelse.
Installationstekniken utgör idag en allt större andel av nya fastigheter och blir därmed en betydande kostnad vid nybyggen. Behovet av systemintegration av installationerna medför att nya tjänster och nya yrkesroller växer fram kopplat till själva byggprocessen, som t.ex. installationssamordare. Behoven av energieffektivisering i befintliga fastigheter är stora. Många av de nya tekniker som installeras i nya fastigheter behöver också integreras i det befintliga fastighetsbeståndet. Det finns en enorm potential i energieffektivisering i stora fastigheter, att få de tekniska systemen för kyla, värme, vatten och ventilation att nyttjas effektivare och att integrera med varandra. Kompetensbehovet inom VVS kommer därmed vara stor.
Arbetsförmedlingen bedömer i sina yrkesprognoser att yrken som anläggningsarbetare, betongarbetare, målare, ställningsbyggare, takmontörer och VVS-montörer har stora möjligheter till arbete, medan anläggningsmaskinförare, drifttekniker vid värme- och vattenverk, byggnads- och ventilationsplåtslagare, snickare, civilingenjörer, ingenjörer samt tekniker inom bygg och anläggning bedöms ha medelstora möjligheter till arbete.
Gymnasial
I Halland finns det 5 825 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 94,1 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger över länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 92 procent.
Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 75 procent och ligger över länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 83,6 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 82,3 procent med ett helt matchande yrke.
Totalt har 5 140 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 555 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 18,3 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger under genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).
Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 9,1 procent. Detta är en utveckling snabbare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, ökat med 9,8 procent - snabbare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).
Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom bygg, tillverkning och handel. De tre vanligaste yrkena är snickare, murare och anläggningsarbetare, ups uppgift saknas och lagerpersonal och transportledare m.fl.. Inom utbildningsgruppen råder en överrepresentation av män (97,3%).
Gymnasial
I Halland finns det 914 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 93,1 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger över länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 91,6 procent.
Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 70,4 procent och ligger över länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 79,5 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 76,5 procent med ett helt matchande yrke.
Totalt har 843 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 57 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 23,3 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger i nivå med genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).
Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 4,1 procent. Detta är en utveckling snabbare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, ökat med 6,8 procent - snabbare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).
Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom bygg, tillverkning och handel. De tre vanligaste yrkena är takmontörer, golvläggare och vvs-montörer m.fl., ingenjörer och tekniker och lagerpersonal och transportledare m.fl.. Inom utbildningsgruppen råder en överrepresentation av män (98,5%).
Eftergymnasial
I Halland finns det 96 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 93,2 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger över länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 90,3 procent.
Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 77,9 procent och ligger över länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 83,7 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 83,8 procent med ett helt matchande yrke.
Totalt har 78 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 15 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 39,8 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger över genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).
Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 2,1 procent. Detta är en utveckling i linje med arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, ökat med 9,9 procent - snabbare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).
Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom juridik och ekonomi, offentlig förvaltning och utbildning. De tre vanligaste yrkena är arkitekter och lantmätare, chefer inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet och civilingenjörsyrken. Inom utbildningsgruppen råder en överrepresentation av kvinnor (61,8%).
Eftergymnasial
I Halland finns det 520 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 96,7 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger över länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 95,7 procent.
Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 65,5 procent och ligger över länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 90,2 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 68,6 procent med ett helt matchande yrke.
Totalt har 336 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 179 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 49,1 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger över genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).
Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 10,6 procent. Detta är en utveckling snabbare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, ökat med 23,1 procent - snabbare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).
Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom juridik och ekonomi, offentlig förvaltning och bygg. De tre vanligaste yrkena är civilingenjörsyrken, ingenjörer och tekniker och chefer inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet. Inom utbildningsgruppen råder en överrepresentation av män (63,1%).
Eftergymnasial
I Halland finns det 765 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 96,7 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger över länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 94,3 procent.
Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 66 procent och ligger över länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 89,1 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 69,4 procent med ett helt matchande yrke.
Totalt har 625 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 121 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 29 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger över genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).
Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 17,2 procent. Detta är en utveckling snabbare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, ökat med 17 procent - snabbare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).
Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom juridik och ekonomi, bygg och offentlig förvaltning. De tre vanligaste yrkena är ingenjörer och tekniker, civilingenjörsyrken och arkitekter och lantmätare. Inom utbildningsgruppen råder en överrepresentation av män (61%).
Gymnasial
Prognosen visar på risk för viss brist år 2035, vilket innebär att tillgången förväntas motsvara 87,9 procent av efterfrågan. Detta motsvarar en brist på omkring 980 personer som inte kommer kunna rekryteras om utvecklingen fortsätter.
Utvecklingen av tillgången på personer med denna utbildning påverkas av flera faktorer. Under prognosperioden förväntas 3 854 personer genomgå utbildningen, medan 2 148 personer beräknas lämna arbetsmarknaden på grund av pensionsavgångar och ytterligare 543 personer genom vidareutbildning. Totalt innebär detta att 1 163 fler personer nyutexamineras jämfört med hur många som går i pension eller lämnar för annan utbildning under perioden. Inrikes flyttnetto bidrar positivt till utbudet då fler med denna utbildning väntas flytta in än ut ur regionen (netto 398 personer). Migrationsnetto bidrar positivt till utbudet då invandringen väntas överstiga utvandringen (netto 96 personer). Sammantaget förväntas dessa faktorer leda till en positiv utveckling av utbudet i Hallands län med cirka 1 614 personer under prognosperioden.
Efterfrågan på personer med utbildningen påverkas av flera faktorer. Branschutvecklingen bidrar positivt till efterfrågan då sysselsättningen ökar inom branscher som anställer personer med utbildningen, vilket motsvarar cirka 858 personer. Förändringar i yrkesstrukturen bidrar positivt till efterfrågan då yrken som matchar utbildningen blir vanligare inom olika branscher, vilket motsvarar cirka 59 personer. Utbildningsväxlingen bidrar positivt till efterfrågan då personer med denna utbildningsbakgrund i ökande grad efterfrågas inom relevanta yrken, vilket motsvarar cirka 1 812 personer. Sammantaget leder detta till att den halländska efterfrågan på personer med utbildningen ökar med cirka 2 729 personer under prognosperioden.
Vid slutet av prognosperioden förväntas pendlingsnettot vara negativt med cirka 712 personer. Detta betyder att fler med utbildningen pendlar ut från Halland (1 276 personer) än in till länet (564 personer).
Gymnasial
Prognosen visar på risk för viss brist år 2035, vilket innebär att tillgången förväntas motsvara 91,8 procent av efterfrågan. Detta motsvarar en brist på omkring 110 personer som inte kommer kunna rekryteras om utvecklingen fortsätter.
Utvecklingen av tillgången på personer med denna utbildning påverkas av flera faktorer. Under prognosperioden förväntas 646 personer genomgå utbildningen, medan 375 personer beräknas lämna arbetsmarknaden på grund av pensionsavgångar och ytterligare 149 personer genom vidareutbildning. Totalt innebär detta att 122 fler personer nyutexamineras jämfört med hur många som går i pension eller lämnar för annan utbildning under perioden. Inrikes flyttnetto bidrar positivt till utbudet då fler med denna utbildning väntas flytta in än ut ur regionen (netto 241 personer). Sammantaget förväntas dessa faktorer leda till en positiv utveckling av utbudet i Hallands län med cirka 351 personer under prognosperioden.
Efterfrågan på personer med utbildningen påverkas av flera faktorer. Branschutvecklingen bidrar positivt till efterfrågan då sysselsättningen ökar inom branscher som anställer personer med utbildningen, vilket motsvarar cirka 115 personer. Förändringar i yrkesstrukturen har en mycket liten påverkan på efterfrågan då yrkesstrukturen inom branscherna väntas vara relativt stabil. Utbildningsväxlingen bidrar positivt till efterfrågan då personer med denna utbildningsbakgrund i ökande grad efterfrågas inom relevanta yrken, vilket motsvarar cirka 356 personer. Sammantaget leder detta till att den halländska efterfrågan på personer med utbildningen ökar med cirka 482 personer under prognosperioden.
Vid slutet av prognosperioden förväntas pendlingsnettot vara negativt med cirka 137 personer. Detta betyder att fler med utbildningen pendlar ut från Halland (297 personer) än in till länet (160 personer).
Eftergymnasial
Prognosen visar på risk för fortsatt brist år 2035, vilket innebär att tillgången förväntas motsvara 88,5 procent av efterfrågan. Detta motsvarar en brist på omkring 290 personer som inte kommer kunna rekryteras om utvecklingen fortsätter.
Utvecklingen av tillgången på personer med denna utbildning påverkas av flera faktorer. Under prognosperioden förväntas 907 personer genomgå utbildningen, medan 1 216 personer beräknas lämna arbetsmarknaden på grund av pensionsavgångar och ytterligare 82 personer genom vidareutbildning. Totalt innebär detta att 391 färre personer nyutexamineras jämfört med hur många som går i pension eller lämnar för annan utbildning under perioden. Inrikes flyttnetto bidrar positivt till utbudet då fler med denna utbildning väntas flytta in än ut ur regionen (netto 1 392 personer). Migrationsnetto bidrar positivt till utbudet då invandringen väntas överstiga utvandringen (netto 163 personer). Sammantaget förväntas dessa faktorer leda till en positiv utveckling av utbudet i Hallands län med cirka 701 personer under prognosperioden.
Efterfrågan på personer med utbildningen påverkas av flera faktorer. Branschutvecklingen bidrar positivt till efterfrågan då sysselsättningen ökar inom branscher som anställer personer med utbildningen, vilket motsvarar cirka 234 personer. Förändringar i yrkesstrukturen har en mycket liten påverkan på efterfrågan då yrkesstrukturen inom branscherna väntas vara relativt stabil. Utbildningsväxlingen bidrar positivt till efterfrågan då personer med denna utbildningsbakgrund i ökande grad efterfrågas inom relevanta yrken, vilket motsvarar cirka 469 personer. Sammantaget leder detta till att den halländska efterfrågan på personer med utbildningen ökar med cirka 746 personer under prognosperioden.
Vid slutet av prognosperioden förväntas pendlingsnettot vara negativt med cirka 1 934 personer. Detta betyder att fler med utbildningen pendlar ut från Halland (2 420 personer) än in till länet (486 personer).
Information om dagens brist
SCB bedömer att det idag råder en brist på denna utbildningsgrupp. SCB definierar viss brist när tillgången är upp till 92 procent av efterfrågan, och mycket stor brist när tillgången är 70 procent eller lägre. För att synliggöra denna initiala brist har Region Halland antagit ett värde mellan dessa trösklar (81%), vilket motsvarar en uppjustering av efterfrågan med 19% för år 2018. Den procentuella utvecklingen från SCB:s prognos har sedan applicerats på detta justerade ingångsvärde. Detta är endast ett antagande som syftar till att synliggöra balansen mellan utbud och efterfrågan. I verkligheten kan den faktiska bristen vara både större eller mindre än den angivna. Den huvudsakliga prognosbedömningen “Risk för fortsatt brist” kvarstår oaktat nivåer däremot är omfattningen på bristen svårfångad i och med det ovissa ingångsläget.
Eftergymnasial
Prognosen visar på relativt balanserat arbetsmarknadsläge år 2035, vilket innebär att tillgången förväntas motsvara 99,3 procent av efterfrågan. Detta motsvarar en brist på omkring 20 personer som inte kommer kunna rekryteras om utvecklingen fortsätter.
Utvecklingen av tillgången på personer med denna utbildning påverkas av flera faktorer. Under prognosperioden förväntas 1 252 personer genomgå utbildningen, medan 627 personer beräknas lämna arbetsmarknaden på grund av pensionsavgångar och ytterligare 316 personer genom vidareutbildning. Totalt innebär detta att 309 fler personer nyutexamineras jämfört med hur många som går i pension eller lämnar för annan utbildning under perioden. Inrikes flyttnetto bidrar positivt till utbudet då fler med denna utbildning väntas flytta in än ut ur regionen (netto 285 personer). Migrationsnetto bidrar positivt till utbudet då invandringen väntas överstiga utvandringen (netto 131 personer). Sammantaget förväntas dessa faktorer leda till en positiv utveckling av utbudet i Hallands län med cirka 606 personer under prognosperioden.
Efterfrågan på personer med utbildningen påverkas av flera faktorer. Branschutvecklingen bidrar positivt till efterfrågan då sysselsättningen ökar inom branscher som anställer personer med utbildningen, vilket motsvarar cirka 238 personer. Förändringar i yrkesstrukturen bidrar positivt till efterfrågan då yrken som matchar utbildningen blir vanligare inom olika branscher, vilket motsvarar cirka 65 personer. Utbildningsväxlingen bidrar positivt till efterfrågan då personer med denna utbildningsbakgrund i ökande grad efterfrågas inom relevanta yrken, vilket motsvarar cirka 384 personer. Sammantaget leder detta till att den halländska efterfrågan på personer med utbildningen ökar med cirka 687 personer under prognosperioden.
Vid slutet av prognosperioden förväntas pendlingsnettot vara negativt med cirka 953 personer. Detta betyder att fler med utbildningen pendlar ut från Halland (1 313 personer) än in till länet (360 personer).
