Fordon och logistik

Innehåll

Inom området finns det 3 utbildningar som omfattar 5 688 personer som ingår i den halländska arbetskraften. Under 20-talet har antalet personer i arbetskraften med en utbildning inom området ökat med 316 personer (5,9 procent) och antalet sysselsatta med arbetsställe i Hallands län har ökat med 577 personer (12,3 procent).

I följande avsnitt presenteras en fördjupad analys av arbetsmarknadsläget, utvecklingen över tid samt den demografiska sammansättningen för respektive utbildning inom området. Analysen belyser såväl nuvarande situation som trender och ger en detaljerad bild av arbetsmarknadens struktur och dynamik inom de olika utbildningsinriktningarna.

Områdestrender

Sammanfattning

  • Transportsektorns efterfrågan är beroende av näringslivets utveckling och befolkningstillväxt.
  • Elektrifiering, digitala system och alternativa bränslen skapar nya kompetenskrav i alla transportsektorer, särskilt inom vägtransporter, sjöfart och luftfart.
  • Klimatkrav ökar behovet av kompetens inom hållbar logistik, effektiva distributionskedjor och digital styrning av automatiserade system.
  • En avancering av kompetensnivå ses inom branschen för att möta framtida krav inom teknikutveckling.
  • Behov fortsatt av förare, tekniker/mekaniker och lagerpersonal, med ökade krav på specialkompetenser som ellära, batteriteknik och automation.
  • Hållbara transporter, AI-styrda system, internationella regelverk och komplexa logistiknätverk kräver avancerad kompetens och samverkan mellan teknik och mänsklig expertis.

Efterfrågan på transportarbete påverkas i hög grad av näringslivets generella utveckling och befolkningstillväxt, och transportnäringen har också stor betydelse för att andra branscher ska fungera, såsom tillverkningsindustrin, jord-, skogs- och fiskeindustrin, byggverksamhet och parti- och detaljhandel.
De närmaste åren är påverkan genomgående stor från utvecklingen inom elektrifiering, uppkoppling och digitala system. I flera delar av transportsektorn är påverkan också stor från utvecklingen inom alternativa bränslen och inom kompositmaterial. Sjöfarten påverkas dessutom av teknikutveckling för framdrift med vind, medan företag inom logistik och lager redan nu ser en hög grad av automation. Utvecklingen leder till en förändring av jobben i transportsektorn, med ett ökat behov av kompetens inom de olika teknikområdena, och en generellt ökad efterfrågan på kompetens inom el och digitala system, medan det inom andra delar av transportsektorn väntas öka inom service och kundkontakt.

På kort sikt innebär teknikutvecklingen inom vägtransporter ett ökat behov av kompetens inom flera områden som alternativa bränslen, elektrifiering, uppkoppling och användning av digitala system. Samtidigt finns ett fortsatt stort rekryteringsbehov av förare. På längre sikt kommer en allmän digital kompetens att vara fortsatt viktig inom vägtransporter, liksom inom fjärrstyrning, fjärrövervakning, ansvar och drift av autonoma fordon.

De närmaste åren kommer behovet av kompetens inom ellära och elsäkerhet att öka snabbt i motorbranschen. Även kompetens inom digitala system och nätverk samt avancerad diagnostik och felsökning behövs i större utsträckning. På längre sikt kommer behovet av kompetens inom digitala system och nätverk, på kundbemötande och kundnära arbetssätt att öka ytterligare inom motorbranschen. Behovet av kompetens inom nya material väntas också öka.

Inom sjöfarten kommer efterfrågan på kompetens de närmaste åren att öka främst inom el och digitala system samt när det gäller alternativa bränslen. Kompetensmässigt innebär teknikutvecklingen på längre sikt inom sjöfarten ett behov av ökad kunskap kring digitala system och kring samverkan med autonoma system, till exempel genom fjärrstyrning.

Teknikutvecklingen inom luftfarten de närmaste åren innebär ett ökat behov när det gäller kompetens inom el, elsäkerhet och batterier, både för laddinfrastruktur, och för underhåll och flygning av eldrivna luftfarkoster. Teknikutvecklingen inom luftfarten innebär på längre sikt ett fortsatt behov av kompetens inom el, elsäkerhet, batterier och bränsleceller, såväl när det gäller drift och underhåll. Även behovet av kompetens inom digitala system, och interaktion med AI-baserade stödsystem och autonoma system kommer successivt att öka inom hela luftfarten.

Inom logistik och lagerhantering kommer behovet av kompetens de närmaste åren att öka när det gäller digitala system och interaktion med autonoma system. Behovet av speditörer med kompetens inom regelverk för handel och tull väntas också öka. Samtidigt är behovet av förare stort. På längre sikt kommer behovet av kompetens inom digitala system, uppkoppling och automation att fortsätta.

Kraven på en hållbar och effektiv logistik ökar och transporternas utsläpp av växthusgaser är en stor utmaning. Det behövs en både effektiv och smart planering av hela distributionskedjan för att hantera den utmaningen. Digitaliseringen kan bidra till mer smarta och hållbara transporter men påverkar behov av styrning och ledning av automatiserade processer. Klimatsmarta och hållbara transporter, komplexa distributionssystem, internationella regler, beställaransvar, transporträtt, teknikutveckling och lagerhantering är exempel på kompetenser som efterfrågas.

Kommunala näringslivskontor informerar om eventuellt kommande etableringar inom lager och logistik: Detta skapar behov av arbetskraft, främst yrkesroller inom lager, distribution och logistik.

Antalet förvärvsarbetande med gymnasial examen i transportnäringen prognostiseras att öka. Samtidigt ökar andelen förvärvsarbetande med eftergymnasial utbildning medan andelen med förgymnasial utbildning minskar. Detta är ett tecken på att utbildning är en förutsättning för att vara verksam i transportnäringen. En ökad andel högre utbildade är nödvändigt för att effektivt möta framtidens kompetensbehov, även om den stora rekryteringsbasen även fortsatt kommer att vara gruppen med gymnasial examen. Enligt Transportföretagens undersökning inom motor- och bussbranschen framkommer stora behov av tekniker/mekaniker samt bussförare.

Arbetsförmedlingen bedömer i sina yrkesprognoser att yrken som budförare, buss- och spårvagnsförare, fjärrbilsförare, lager- och terminalpersonal, lastbilsförare, bilrekonditionerare, taxiförare samt bil-, buss-, och lastbilsmekaniker har stora möjligheter till arbete, medan kranbilsförare, transportledare samt transportsamordnare bedöms ha medelstora möjligheter till arbete.

Nuläge

Nuläge: Fordonsprogrammet

Gymnasial

I Halland finns det 3 491 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 93,6 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger över länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 91,3 procent.

Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 65,7 procent och ligger över länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 81 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 72,8 procent med ett helt matchande yrke.

Totalt har 3 420 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 13 personer fler än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett positivt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 20,8 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger under genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 2,2 procent. Detta är en utveckling i linje med arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, ökat med 14,2 procent - snabbare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom handel, tillverkning och bygg. De tre vanligaste yrkena är fordonsmekaniker och reparatörer m.fl., lastbils- och bussförare och lagerpersonal och transportledare m.fl.. Inom utbildningsgruppen råder en överrepresentation av män (97,3%).

Nuläge: Transportprogrammet

Gymnasial

I Halland finns det 1 780 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 93,9 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger över länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 90,3 procent.

Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 63,7 procent och ligger över länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 74,7 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 72,3 procent med ett helt matchande yrke.

Totalt har 1 633 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 78 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 19,1 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger under genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 10,2 procent. Detta är en utveckling snabbare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, ökat med 8,4 procent - snabbare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom transport och logistik, bygg och tillverkning. De tre vanligaste yrkena är lastbils- och bussförare, maskinförare och lagerpersonal och transportledare m.fl.. Inom utbildningsgruppen råder en överrepresentation av män (88,9%).

Nuläge: Transportutbildning

Eftergymnasial

I Halland finns det 417 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 91,4 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger över länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 88,6 procent.

Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 59,1 procent och ligger över länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 70,2 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 68,7 procent med ett helt matchande yrke.

Totalt har 213 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 191 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 54,2 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger över genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).

Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 22,3 procent. Detta är en utveckling snabbare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, ökat med 13,3 procent - snabbare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).

Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom transport och logistik, handel och tillverkning. De tre vanligaste yrkena är piloter, fartygs- och maskinbefäl m.fl., lokförare och bangårdspersonal och ups uppgift saknas. Inom utbildningsgruppen råder en överrepresentation av män (75,7%).

Prognos

Prognos: Fordonsutbildning

Gymnasial

Prognosen visar på risk för ökad brist år 2035, vilket innebär att tillgången förväntas motsvara 74,8 procent av efterfrågan. Detta motsvarar en brist på omkring 1 250 personer som inte kommer kunna rekryteras om utvecklingen fortsätter.

Utvecklingen av tillgången på personer med denna utbildning påverkas av flera faktorer. Under prognosperioden förväntas 1 325 personer genomgå utbildningen, medan 1 516 personer beräknas lämna arbetsmarknaden på grund av pensionsavgångar och ytterligare 208 personer genom vidareutbildning. Totalt innebär detta att 399 färre personer nyutexamineras jämfört med hur många som går i pension eller lämnar för annan utbildning under perioden. Inrikes flyttnetto bidrar positivt till utbudet då fler med denna utbildning väntas flytta in än ut ur regionen (netto 579 personer). Migrationsnetto bidrar positivt till utbudet då invandringen väntas överstiga utvandringen (netto 79 personer). Sammantaget förväntas dessa faktorer leda till en positiv utveckling av utbudet i Hallands län med cirka 233 personer under prognosperioden.

Efterfrågan på personer med utbildningen påverkas av flera faktorer. Branschutvecklingen bidrar positivt till efterfrågan då sysselsättningen ökar inom branscher som anställer personer med utbildningen, vilket motsvarar cirka 348 personer. Förändringar i yrkesstrukturen har en mycket liten påverkan på efterfrågan då yrkesstrukturen inom branscherna väntas vara relativt stabil. Utbildningsväxlingen bidrar positivt till efterfrågan då personer med denna utbildningsbakgrund i ökande grad efterfrågas inom relevanta yrken, vilket motsvarar cirka 564 personer. Sammantaget leder detta till att den halländska efterfrågan på personer med utbildningen ökar med cirka 947 personer under prognosperioden.

Vid slutet av prognosperioden förväntas pendlingsnettot vara negativt med cirka 422 personer. Detta betyder att fler med utbildningen pendlar ut från Halland (761 personer) än in till länet (339 personer).

Information om dagens brist

SCB bedömer att det idag råder en brist på denna utbildningsgrupp. SCB definierar viss brist när tillgången är upp till 92 procent av efterfrågan, och mycket stor brist när tillgången är 70 procent eller lägre. För att synliggöra denna initiala brist har Region Halland antagit ett värde mellan dessa trösklar (81%), vilket motsvarar en uppjustering av efterfrågan med 19% för år 2018. Den procentuella utvecklingen från SCB:s prognos har sedan applicerats på detta justerade ingångsvärde. Detta är endast ett antagande som syftar till att synliggöra balansen mellan utbud och efterfrågan. I verkligheten kan den faktiska bristen vara både större eller mindre än den angivna. Den huvudsakliga prognosbedömningen “Risk för fortsatt brist” kvarstår oaktat nivåer däremot är omfattningen på bristen svårfångad i och med det ovissa ingångsläget.

Prognos: Transportutbildning

Gymnasial

Prognosen visar på risk för visst överskott år 2035, vilket innebär att tillgången förväntas motsvara 104,9 procent av efterfrågan. Detta motsvarar ett överskott på omkring 120 personer som kan ha svårt att få jobb inom sitt utbildningsområde.

Utvecklingen av tillgången på personer med denna utbildning påverkas av flera faktorer. Under prognosperioden förväntas 1 516 personer genomgå utbildningen, medan 634 personer beräknas lämna arbetsmarknaden på grund av pensionsavgångar och ytterligare 152 personer genom vidareutbildning. Totalt innebär detta att 730 fler personer nyutexamineras jämfört med hur många som går i pension eller lämnar för annan utbildning under perioden. Inrikes flyttnetto bidrar positivt till utbudet då fler med denna utbildning väntas flytta in än ut ur regionen (netto 251 personer). Sammantaget förväntas dessa faktorer leda till en positiv utveckling av utbudet i Hallands län med cirka 979 personer under prognosperioden.

Efterfrågan på personer med utbildningen påverkas av flera faktorer. Branschutvecklingen bidrar positivt till efterfrågan då sysselsättningen ökar inom branscher som anställer personer med utbildningen, vilket motsvarar cirka 283 personer. Förändringar i yrkesstrukturen har en mycket liten påverkan på efterfrågan då yrkesstrukturen inom branscherna väntas vara relativt stabil. Utbildningsväxlingen bidrar positivt till efterfrågan då personer med denna utbildningsbakgrund i ökande grad efterfrågas inom relevanta yrken, vilket motsvarar cirka 323 personer. Sammantaget leder detta till att den halländska efterfrågan på personer med utbildningen ökar med cirka 596 personer under prognosperioden.

Vid slutet av prognosperioden förväntas pendlingsnettot vara negativt med cirka 119 personer. Detta betyder att fler med utbildningen pendlar ut från Halland (475 personer) än in till länet (356 personer).

Information om dagens brist

SCB bedömer att det idag råder en brist på denna utbildningsgrupp. SCB definierar viss brist när tillgången är upp till 92 procent av efterfrågan, och mycket stor brist när tillgången är 70 procent eller lägre. För att synliggöra denna initiala brist har Region Halland antagit ett värde mellan dessa trösklar (81%), vilket motsvarar en uppjustering av efterfrågan med 19% för år 2018. Den procentuella utvecklingen från SCB:s prognos har sedan applicerats på detta justerade ingångsvärde. Detta är endast ett antagande som syftar till att synliggöra balansen mellan utbud och efterfrågan. I verkligheten kan den faktiska bristen vara både större eller mindre än den angivna. Den huvudsakliga prognosbedömningen “Risk för fortsatt brist” kvarstår oaktat nivåer däremot är omfattningen på bristen svårfångad i och med det ovissa ingångsläget.