Regionala skillnader
Sammanfattning
Förutsättningarna för en framgångsrik kompetensförsörjning varierar stort mellan Sveriges regioner. Sedan 2007, det vill säga året före finanskrisen, har mer än 85 procent av sysselsättnings- och befolkningstillväxten i Sverige skett i Stockholm, Västra Götaland, Skåne, Uppsala samt Halland. Både efterfråge- och tillgångsutvecklingen det senaste decenniet har präglats av en koncentration till ett fåtal regioner.
Gemensamt för regionerna med en hög tillväxt är att de är storstadsregioner eller tillhör storstadsregionernas upptagningsområden. Exempelvis är Hallands län integrerat med Västra Götalandsregionen, och Uppsala med Stockholmsregionen. Att folkrika geografier haft en stark tillväxt beror bland annat på att det är branscher som drivs av inhemsk konsumtion som stått för en stor del av jobbtillväxten i Sverige sedan finanskrisen.
De senaste decenniernas forskning inom ekonomisk geografi visar att folkrika och växande regioner tenderar att få en självförstärkande utvecklingskurva. När människor väljer att bo och verka på en plats ökar platsens attraktivitet, vilket i sin tur leder till att fler människor och företag vill bo och verka på platsen. Fler människor innebär ökade möjligheter att hitta rätt kompetens, fler företag att invånare kan hitta ett passande yrke.
Förutsättningarna för en framgångsrik kompetensförsörjning varierar stort mellan Sveriges regioner. Sett till året före finanskrisen och fram till idag har 85 procent av sysselsättningstillväxten i Sverige skett i Stockholm, Västra Götaland, Skåne, Uppsala samt Halland. Siffran ska ses i ljuset av att nämnda regioner endast stod för 59 procent av alla sysselsättningar i Sverige 2007. 87 procent av tillväxten i befolkning i arbetsför ålder har skett i samma regioner. Utvecklingen innebär att både efterfråge- och tillgångstillväxten de senaste åren har präglats av en koncentration till ett fåtal regioner.
Som diagrammet nedan visar finns ett starkt samband mellan sysselsättnings- och befolkningstillväxt – där jobben växer fram väljer människor att bosätta sig; eller kanske förhåller det sig tvärtom? Att jobben växer fram där människor väljer att bo? Frågan är inte helt enkel och i denna rapport ämnar vi inte gå in närmare på den. Däremot är det viktigt att uppmärksamma sambandet mellan jobb- och befolkningstillväxt, oaktat hur kausaliteten ser ut.
Gemensamt för regionerna med en hög tillväxt är att de är storstadsregioner eller tillhör storstadsregionernas upptagningsområden. Exempelvis är Hallands län integrerat med Västra Götalandsregionen, och Uppsala med Stockholmsregionen. Att folkrika geografier haft en stark tillväxt beror bland annat på att det är branscher som drivs av inhemsk konsumtion som stått för en stor del av tillväxten. För samtidigt har antalet sysselsatta inom den exportintensiva tillverkningsindustrin, som står för en stor del av arbetstillfällena i de mindre regionerna, minskat. Vidare beror en viss del av tillväxten inom service- och tjänstenäringarna på att industriföretag i allt högre utsträckning har outsourcat vissa service- och tjänstejobb som tidigare genomfördes “in-house”. Industrisektorn bidrar också med tillväxt inom service- och tjänstenäringarna genom att efterfråga olika konsulttjänster och IT-lösningar som de tillhandahåller. Med andra ord är det viktigt att inte betrakta de olika branscherna som väsensskilda från varandra, utan de är beroende av varandra och påverkar varandras utvecklingskurvor (Västra Götalandsregionen, 2019).
De senaste decenniernas forskning inom ekonomisk geografi visar att folkrika och växande regioner tenderar att få en självförstärkande utvecklingskurva. När människor väljer att bo och verka på en plats ökar platsens attraktivitet, vilket i sin tur leder till att fler människor och företag vill bo och verka på platsen. Utvecklingen är en följd av att en hög grad av täthet av människor och företag genererar så kallade agglomerationsfördelar. I korthet innebär detta att täthet skapar fördelar i ett kunskapssamhälle. Regioner som kan erbjuda ett stort arbetskrafts- och jobbutbud blir attraktiva både för arbetsgivare och arbetstagare. För arbetsgivare blir det enklare att hitta specialiserad och rätt kompetens, och för arbetstagare blir det enklare att hitta ett passande yrke. En stor massa med människor innebär också att marknadsunderlaget för olika tjänster ökar, vilket gynnar marknadsförutsättningarna för olika branscher (Tillväxtanalys, 2017) (Tillväxtanalys, 2010).
Sammanfattningsvis visar grafen att den nya ekonomiska geografin påverkar Sveriges regioner olika. Ett fåtal regioner drar upp riksgenomsnittet och gemensamt för dessa är att de har ett, relativt sett, stort befolkningsunderlag och ingår i storstadsregionernas funktionella geografi. Samtidigt finns det krympande regioner, där både sysselsättningstillfällena och arbetskraften minskar. Regionerna inom respektive kategori har diametralt olika förutsättningar när det gäller kompetensförsörjningsfrågan. Allt annat lika kan sägas att regioner med ett växande arbetskraftsutbud har ett betydligt bättre utgångsläge att kunna tillgodose kompetensförsörjningen i regionen.