De regionala matchningsindikatorerna innehåller utbildnings- och yrkesstatistik på regional nivå. Genom att samköra de båda registerna med varandra är det möjligt att få fram en bild över i vilken utsträckning befolkningen har en utbildning och ett arbete som matchar med varandra, både sett till utbildningslängd och utbildningsinriktning. Statistiken ger oss där med en detaljerad bild av arbetsmarknadens sammansättning utifrån ett matchningsperspektiv.
En person som har ett yrke som motsvarar både dennes utbildningslängd och utbildningsinriktning, exempelvis en sjuksköterska med en sjuksköterskeutbildning, betraktas som helt matchad. Om en sjuksköterska arbetar som undersköterska är denne endast delvis matchad då inriktningen stämmer men inte utbildningslängden. För att det ska finnas en helt eller delvis koppling behöver personen ha en viss ämnesmatchning, det räcker med andra ord inte att utbildningsnivån är tillräcklig. Exempelvis om en person med en gymnasial industriutbildning arbetar som vårdbiträde klassas denne som ej matchad, fastän att själva utbildningslängden för de båga yrkena (gymnasial) är korrekt.
I de regionala matchningsindikatorerna kan matchningen mellan utbildning och yrke analyseras ur två olika perspektiv, vilket ger värdefull information för både arbetsmarknads- och utbildningsplanering:
När vi analyserar matchningen för dagbefolkningen (yrke-utbildning) undersöker vi hur väl personer som har sitt arbetsställe i regionen matchar de jobb de utför. Detta perspektiv fokuserar på arbetsgivarnas förmåga att hitta rätt kompetens inom regionen och speglar i vilken utsträckning de regionala arbetsplatserna bemannas med matchande kompetens, oavsett var arbetskraften bor.
När vi istället analyserar matchningen för nattbefolkningen (utbildning-yrke) undersöker vi hur väl personer folkbokförda i regionen matchar de jobb de har, oavsett var arbetsplatsen är belägen. Detta perspektiv belyser utbildningssystemets förmåga att förse regionens invånare med relevanta kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden.
Läs mer om matchningsmetodiken
Hur vi mäter matchning i rapporten
När vi undersöker matchning mellan utbildning och yrke tittar vi på två dimensioner:
Ämnesmatchning anger hur väl den anställdas utbildningsinriktning stämmer överens med yrkets ämnesinriktning: helt, delvis eller inte alls.
Nivåmatchning anger istället hur väl den anställdas utbildningsnivå stämmer överens med yrkets utbildningskrav: om nivån är lägre än yrket normalt kräver, högre än yrket normalt kräver eller rätt för yrket.
Utifrån dessa dimensioner kategoriseras de anställda som:
Helt matchade – utbildningens och yrkets ämnesinriktning stämmer helt överens, samt att utbildningsnivån är rätt för det aktuella yrket.
Delvis matchade – antingen stämmer ämnesinriktningen helt överens men utbildningsnivån är fel, eller så stämmer ämnesinriktningen delvis överens oavsett utbildningsnivå.
Inte matchade – det finns ingen uppenbar överensstämmelse alls mellan utbildningens och yrkets ämnesinriktning, oavsett utbildningsnivå.
| Lägre nivå än yrket normalt kräver |
Inte matchade |
Delvis matchade |
Delvis matchade |
| Högre nivå än yrket normalt kräver |
Inte matchade |
Delvis matchade |
Delvis matchade |
| Rätt nivå för yrket |
Inte matchade |
Delvis matchade |
Helt matchade |
Källa: Statistiska Centralbyrån (SCB). Klassificeringen är en del av SCB:s regionala matchningsindikatorer som används för att mäta hur väl utbildning och yrke stämmer överens på arbetsmarknaden. Kategoriseringen bygger på en detaljerad analys av utbildnings- och yrkesregister där varje kombination har bedömts utifrån utbildningskrav för respektive yrke.
I graferna ovan ser vi i vilken utsträckning de halländska arbetsgivarna hittar kompetens som matchar yrkets kvalifikationskrav, det vill säga kopplingen mellan yrke-utbildning. Av de som har sitt arbetsställe i Hallands län är 66,1 procent helt matchade och 14,6 procent delvis matchade. Detta innebär att 80,7 procent av de yrkesverksamma i Halland är helt eller delvis matchade.
En relevant fråga är förstås om detta utfall är bra eller dåligt. I ett jämförande perspektiv har Halland den högsta andelen helt matchade av samtliga regioner i Sverige, medan andelen delvis matchade ligger något under riksgenomsnittet. När vi slår samman måtten hamnar Halland på riksgenomsnittet. Över tid (2019-2022) har andelen helt matchade i Halland ökat från 65,8 procent till 66,1 procent, och andelen helt eller delvis matchade från 80,8 procent till 81 procent.
Bland personer som inte är helt matchade har 27 procent en lägre utbildningsnivå än vad deras yrke normalt kräver, 14 procent har en högre utbildningsnivå, och 59 procent har rätt utbildningsnivå men med en felaktig ämnesinriktning.
Andelen med för låg utbildningsnivå är särskilt framträdande inom yrken som kräver fördjupad högskolekompetens. Ett typiskt exempel är personer med gymnasieingenjörsutbildning eller högskoleingenjörsexamen som arbetar i positioner där arbetsmarknaden vanligtvis efterfrågar civilingenjörskompetens. Trots den formellt lägre utbildningsnivån har dessa personer genom erfarenhet och annan kompetens kunnat tillträda sådana tjänster.
Personer med högre utbildningsnivå än vad yrket kräver återfinns mer jämnt fördelat över olika yrkeskategorier, men är vanligast inom service-, omsorgs- och försäljningsyrken. Detta kan spegla en arbetsmarknad där vissa högutbildade har svårt att hitta arbete som motsvarar deras utbildningsnivå, eller personer som av olika anledningar valt att arbeta inom andra områden än det de utbildat sig för.