Utbilda och bygga kompetens

Strategin att utbilda och bygga kompetens fokuserar på det formella utbildningssystemet och dess grundläggande utbildningskedja i regionen. En väl fungerande utbildningskedja, från grundskola via gymnasium till eftergymnasial utbildning, är avgörande för regionens långsiktiga kompetensförsörjning och individers möjlighet till etablering på arbetsmarknaden.

I grundskolan läggs fundamentet för det livslånga lärandet genom att säkerställa de grundläggande kunskaper och färdigheter som krävs för vidare studier. Gymnasieskolan har en nyckelroll eftersom en fullföljd gymnasieutbildning i praktiken blivit ett grundkrav på dagens arbetsmarknad, både för direkt inträde i arbetslivet och för vidare studier. För dem som inte fullföljt gymnasiet finns möjlighet att läsa in utbildningen i vuxen ålder genom kommunal vuxenutbildning, vilket är viktigt för att säkerställa att alla får möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden.

Den eftergymnasiala utbildningen, som omfattar högskola, yrkeshögskola och andra eftergymnasiala utbildningsformer, förser arbetsmarknaden med specialiserad och kvalificerad kompetens. Här är det centralt att utbildningsutbudet anpassas efter arbetsmarknadens behov genom nära samverkan mellan utbildningsanordnare och arbetsgivare.

Befolkningens utbildningsnivå

Den halländska arbetsmarknaden har ett “överutbud” av kompetens om vi utgår från den administrativa länsindelningen. Detta beror på att länet har ett negativt pendlingsnetto, något vi studerar mer i detalj senare i rapporten. Totalt är det drygt 22 000 fler som pendlar ut än in från länet. Detta innebär att i relation till befolkningen i Halland, det vill säga den potentiella arbetskraften, finns det förhållandevis få jobb inom regionen. Rent teoretiskt betyder det här att arbetsgivarna i Halland har goda möjligheter att hitta kompetens inom regionen under förutsättning att befolkningen har den kompetens som arbetsgivarna eftersöker. Därför är det av stor betydelse att befolkningen som bor i Halland har de förmågor och kompetenser som arbetsgivarna eftersöker. Totalt hämtar arbetsgivarna i regionen 90 procent av sin kompetens från inom länets gränser – den egna befolkningen är således den största källan till kompetens.

Av den halländska befolkningen mellan 25-64 år har 9,1 procent en förgymnasial utbildning, 44,9 procent en gymnasial utbildning och 44,1, procent en eftergymnasial utbildning. Över tid har den generella utbildningsnivån i regionen ökat och en allt större andel har en eftergymnasial utbildning. I förhållande till riksgenomsnittet är utbildningsnivån i Halland något lägre och i jämförelse med övriga 21 regioner intar Halland en sjundeposition. Som högst är utbildningsnivån i storstadsregionerna, Uppsala, Västerbotten samt Östergötland. Utbildningsnivån i en region är generellt sett en reflektion av hur arbetsmarknaden ser ut där. Många högkvalificerade yrken tillsammans med en stor universitetssektor innebär en hög attraktionskraft för personer med en eftergymnasial utbildning.

Ser vi till utvecklingen i faktiska tal perioden 2010–2023 har antalet eftergymnasialt utbildade i Halland ökat med 38,4 procent (20 375 personer), gymnasialt utbildade med 3,3 procent (2 375 personer) medan förgymnasialt utbildade minskat med 33 procent (- 7457 personer). Detta innebär att utbudet av eftergymnasial kompetens i Halland – liksom i riket – ökat i en mycket hög takt. Bakom utvecklingen återfinns en högre benägenhet att studera vidare och en generationsväxling där många med en förgymnasial utbildning frånträtt arbetskraften.

Det finns betydande och ökande skillnader i utbildningsnivå mellan kvinnor och män i Halland. År 2023 hade 52,1 procent av kvinnorna en eftergymnasial utbildning jämfört med 36,2 procent av männen – en skillnad på närmare 16 procentenheter. Detta kan jämföras med 2010 då skillnaden var cirka 9 procentenheter. Medan andelen eftergymnasialt utbildade kvinnor ökat med 12 procentenheter mellan 2010 och 2023, är motsvarande ökning för män endast 5,3 procentenheter. Ett särskilt noterbart mönster är att kvinnors gymnasiala utbildningsnivå minskat markant (från 47 till 39,4 procent), samtidigt som mäns andel varit stabil och till och med ökat något (från 49,9 till 50,3 procent). En anledning till skillnaderna är att kvinnodominerade yrken med många anställda inom offentlig sektor kräver eftergymnasial utbildning samtidigt som mansdominerade yrken med många anställda inom privat sektor i regel kräver gymnasial utbildningsnivå.

Utbildningsnivån skiljer sig tydligt mellan inrikes och utrikes födda i Halland, även om gruppen utrikesfödda är mycket heterogen med stora variationer beroende på födelseland, migrationsskäl och tidpunkt för invandring. Medan 7 procent av de inrikes födda har förgymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå är motsvarande andel närmare 20 procent bland utrikes födda. Bland inrikes födda har 45 procent en eftergymnasial utbildning medan motsvarande andel bland utrikes födda är 41 procent. Den största skillnaden återfinns i andelen med en treårig gymnasial utbildning - 30 procent av inrikes födda har denna utbildningsnivå jämfört med 18 procent av utrikes födda.

Genomströmning och sammansättning

Utbildningsnivån i befolkningen har ökat markant över generationerna. Detta syns både i andelen som har en gymnasial utbildning och i övergången till eftergymnasiala studier. Medan hälften av 60-64-åringarna har högst förgymnasial eller en kortare gymnasial utbildning, har majoriteten av de yngre genomgått en treårig gymnasieutbildning. Även övergången till högre studier har ökat – 18,5 i åldersgruppen 60-64 år har en längre eftergymnasial utbildning, medan motsvarande andel är drygt en tredjedel bland 40-44-åringarna.

Trots utvecklingen saknar fortfarande en betydande andel av den yngre arbetskraften en treårig gymnasieutbildning (som är normen på utbildningslängden sedan gymnasiereformen 1991). I åldersgruppen 20-39 år har mellan 14-16 procent antingen endast förgymnasial utbildning eller en kortare gymnasial utbildning. I faktiska tal saknar 11 400 (15,2 procent) personer i denna grupp en treårig gymnasial utbildning. Bland männen i åldersgruppen uppgår andelen till 17,9 procent och bland kvinnorna till 12,3 procent. Skillnaderna är också stora beroende på om man är född i eller utanför Sverige. Bland inrikes födda mellan 20-39 år saknar 10 procent en treårig gymnasieutbildning, bland utlandsfödda ligger andelen på 36,4 procent.

Att nästan 11 procent i åldern 20-24 år saknar en treårig gymnasieutbildning kan delvis förklaras av att 14 procent av de halländska eleverna som lämnade grundskolan 2023 saknade behörighet till gymnasiet. Under 2020-talet har utvecklingen varit negativ - andelen behöriga elever har minskat från 87,7 procent 2020 till 86,1 procent 2023. Särskilt stor är utmaningen för utlandsfödda elever där endast 63 procent uppnådde gymnasiebehörighet, jämfört med 89,5 procent bland inrikes födda. De lägre behörighetstalen bland utlandsfödda kan förklaras av faktorer som språkutmaningar och varierande studiebakgrund, särskilt för elever som invandrat efter skolstart och därmed haft kortare tid att tillgodogöra sig det svenska språket och skolsystemet. Detta innebär att genomströmningen i skolsystemet bromsas för många redan innan gymnasiet.

På gymnasial nivå leder programbyten och studieavhopp till att alla elever inte genomgår sitt gymnasieprogram inom tre år från studiestart. Under 2024 klarade 81 procent av eleverna (exklusive elever som började sina studier på introduktionsprogram) sitt program inom tre år, det vill säga avslutade sitt program med den gymnasieexamen. Detta var över riksgenomsnittet (79 procent) men en försämring jämfört med perioden 2021-2023 då nivån låg på 82-83 procent. Ser vi till samtliga elever, det vill säga även dem som påbörjade sina studier på ett introduktionsprogram, var genomströmningsfrekvensen 2024 i Halland 72 procent.

Av eleverna i Halland som genomgick en gymnasieutbildning med examen eller studiebevis 2023 hade 73,8 procent behörighet till högskolan. Detta var en nedgång jämfört med perioden 2020-2022 då nivån låg på 76-77 procent. I förhållande till riksgenomsnittet (72,2 procent) hade de halländska eleverna (73,8 procent) en något högre behörighetsgrad 2023. Även i detta avseende finns det skillnader om vi tar hänsyn till kön och födelseregion. Av männen hade 66,3 procent av de halländska studenterna högskolebehörighet, motsvarande siffra för kvinnorna var 81,8 procent. Den stora differensen beror på att betydligt fler kvinnor än män läser högskoleförberedande program. Sett till födelseregion var skillnaderna betydande men inte lika stora som mellan könen. Av de svenskfödda avgångseleverna hade 74,7 högskolebehörighet och bland utlandsfödda var nivån 64,6 procent.