I följande avsnitt presenteras en fördjupad analys av arbetsmarknadsläget, utvecklingen över tid samt den demografiska sammansättningen för respektive utbildning inom området. Analysen belyser såväl nuvarande situation som trender och ger en detaljerad bild av arbetsmarknadens struktur och dynamik inom de olika utbildningsinriktningarna.
Utbildningsområdet övrigt är en heterogen grupp och det är svårt att återge några generella trender och förutsättningar som är gemensamma för de olika utbildningarna inom området. De största utbildningarna inom området är grundskoleutbildning och folkskoleutbildning, det vill säga förgymnasiala utbildningar. Över tid har personer med en förgymnasial utbildning fått det allt svårare att etablera sig på arbetsmarknaden och denna utveckling förväntas att fortsätta framöver, delvis till följd av en avancering på arbetsmarknaden. Det är därför viktigt att främja att en så stor andel av gruppen som möjligt erhåller en gymnasial utbildning eller motsvarande.
Kraven på polisen har ökat. Utredning av den grova brottsligheten, gängkriminalitet, en mer komplex brottsstruktur, ökade krav på polisens kris- och terrorberedskap, befolkningsökning, gränskontroller och den allmänt ökade säkerhetsnivån är några faktorer som påverkar poliskårens kompetensbehov och kompetensförsörjning. Antalet poliser bedöms behöva öka för att säkerställa grunden i det polisiära uppdraget och för att med rätt kompetens kunna möta framtida utmaningar. Det behövs även arbetas för att behålla, växla och utveckla befintliga polisers kompetens.
Eftergymnasial
I Halland finns det 2 125 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 93,8 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger över länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 91,6 procent.
Den matchade sysselsättningsgraden, som mäter hur stor andel av de med utbildningen som har ett helt matchande yrke, uppgår till 52,5 procent och ligger under länsgenomsnittet (55,8 procent). Om vi även räknar in de som har ett delvis matchande yrke uppgår andelen till 66,3 procent. Sett endast till de med utbildningen som är anställda arbetar 58,4 procent med ett helt matchande yrke.
Totalt har 1 664 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 411 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 31,1 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger över genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).
Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 13,7 procent. Detta är en utveckling snabbare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, ökat med 7,3 procent - snabbare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).
Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom offentlig förvaltning, handel och tillverkning. De tre vanligaste yrkena är ups uppgift saknas, andra bevaknings- och säkerhetsyrken och organisationsutvecklare, utredare och hr-specialister m.fl.. Inom utbildningsgruppen råder en jämn könsfördelning.
Förgymnasial
I Halland finns det 2 708 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 78 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger under länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 57,4 procent.
Totalt har 1 991 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 2 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 9,9 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger under genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).
Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften minskat med 6,1 procent. Detta är en utveckling långsammare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, ökat med 2 procent - långsammare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).
Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom företagstjänster, tillverkning och vård och omsorg. De tre vanligaste yrkena är städare och hemservicepersonal m.fl., ups uppgift saknas och lagerpersonal och transportledare m.fl.. Inom utbildningsgruppen råder en jämn könsfördelning.
Förgymnasial
I Halland finns det 10 762 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 77,2 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger under länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 70,4 procent.
Totalt har 9 055 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 748 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 18,4 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger under genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).
Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften minskat med 8,4 procent. Detta är en utveckling långsammare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, minskat med 6,9 procent - långsammare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).
Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom tillverkning, handel och bygg. De tre vanligaste yrkena är butikspersonal, ups uppgift saknas och lagerpersonal och transportledare m.fl.. Inom utbildningsgruppen råder en överrepresentation av män (65,4%).
Gymnasial
I Halland finns det 2 234 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 86,1 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger under länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 82,8 procent.
Totalt har 1 983 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 165 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 13,9 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger under genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).
Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften minskat med 5 procent. Detta är en utveckling långsammare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, minskat med 7,3 procent - långsammare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).
Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom handel, vård och omsorg, handel, hotell och restaurang, övrig service och vård och omsorg. De tre vanligaste yrkena är butikspersonal, butikspersonal, resesäljare, kundtjänstpersonal och receptionister m.fl., skönhets- och kroppsterapeuter, kontorsassistenter och sekreterare och undersköterskor. Inom utbildningsgruppen råder en överrepresentation av kvinnor (82,2%).
Gymnasial
I Halland finns det 2 275 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 87,8 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger över länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 85,6 procent.
Totalt har 2 036 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 180 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 16 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger under genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).
Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 0,4 procent. Detta är en utveckling långsammare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, minskat med 0,4 procent - långsammare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).
Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom handel, tillverkning och bygg. De tre vanligaste yrkena är snickare, murare och anläggningsarbetare, butikspersonal och ups uppgift saknas. Inom utbildningsgruppen råder en överrepresentation av män (64,5%).
Eftergymnasial
I Halland finns det 790 personer med utbildningen som ingår i arbetskraften, det vill säga står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetskraftsdeltagandet uppgår till 77,3 procent, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på 87,9 procent. Sysselsättningsgraden ligger under länssnittet (84,7 procent) och uppgår till 73,4 procent.
Totalt har 705 personer med utbildningen sitt arbetsställe i Halland, vilket är 45 personer färre än hur många sysselsatta med utbildningen som bor i Halland. Detta innebär att regionen har ett negativt pendlingsnetto för utbildningsgruppen. Totalt pendlar 19,6 procent med utbildningen till en annan region för att arbeta, vilket ligger under genomsnittet för hela den sysselsatta befolkningen (23,2 procent).
Under 20-talet har antalet personer med utbildningen som ingår i arbetskraften ökat med 13,3 procent. Detta är en utveckling snabbare än arbetsmarknaden som helhet där arbetskraften ökat med 2,8 procent. Under samma period har efterfrågan, mätt som antal förvärvsarbetande med arbetsställe i regionen, ökat med 15,2 procent - snabbare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden (3,2 procent).
Av de sysselsatta med utbildningen som bor i Halland är de tre vanligaste branscherna att arbeta inom tillverkning, handel och företagstjänster. De tre vanligaste yrkena är ups uppgift saknas, städare och hemservicepersonal m.fl. och lagerpersonal och transportledare m.fl.. Inom utbildningsgruppen råder en jämn könsfördelning.
Förgymnasial
Prognosen visar på risk för stort överskott år 2035, vilket innebär att tillgången förväntas motsvara 137,6 procent av efterfrågan. Detta motsvarar ett överskott på omkring 4 960 personer som kan ha svårt att få jobb inom sitt utbildningsområde.
Efterfrågan på personer med utbildningen påverkas av flera faktorer. Branschutvecklingen bidrar positivt till efterfrågan då sysselsättningen ökar inom branscher som anställer personer med utbildningen, vilket motsvarar cirka 1 943 personer. Förändringar i yrkesstrukturen bidrar negativt till efterfrågan då yrken som matchar utbildningen blir mindre vanliga inom olika branscher, vilket motsvarar cirka 243 personer. Utbildningsväxlingen bidrar negativt till efterfrågan då arbetsmarknaden delvis omstruktureras mot andra utbildningskrav för relevanta yrken, vilket motsvarar cirka 4 728 personer. Sammantaget leder detta till att den halländska efterfrågan på personer med utbildningen minskar med cirka 3 028 personer under prognosperioden.
Vid slutet av prognosperioden förväntas pendlingsnettot vara negativt med cirka 1 217 personer. Detta betyder att fler med utbildningen pendlar ut från Halland (2 552 personer) än in till länet (1 335 personer).
