Branschernas utveckling
Sammanfattning
Det senaste decenniet har samtliga branscher i länet växt förutom energi, tillverkning samt jord- och skogsbruk. Totalt har länet haft en god jobbtillväxt, vilket beror på en gynnsam branschsammansättning med stor representation av växande servicenäringar.
Det senaste decenniet har utbildningsnivån på länets arbetsmarknad ökat förhållandevis drastiskt. Antalet sysselsatta med endast en förgymnasial utbildning har minskat samtidigt som gymnasialt och eftergymnasialt utbildade stått för hela sysselsättningstillväxten. Totalt stod eftergymnasialt utbildade för mer än sju av tio tillsatta sysselsättningar under perioden.
I faktiska tal har efterfrågan ökat som mest inom branscherna offentlig förvaltning och försvar, bygg, vård- och omsorg, utbildning, handel samt företagstjänster. I relativa tal ser vi en stark tillväxt inom vatten och miljö, företagstjänster och hotell och restaurang
Hallands län är, både sett till befolkning och arbetstillfällen, ett av Sveriges snabbast växande län. En förklaring till den goda utvecklingen är att regionen har en stark köpkraft och en gynnsam branschsammansättning. Starkt växande branscher, exempelvis bygg, handel och hotell- och restaurang, står för en – jämfört med andra regioner – stor del av länets arbetstillfällen. Samtidigt utgör krympande branscher, exempelvis industrin, en relativt sett liten del av arbetsutbudet i länet.
Under perioden 2008–2021 ökade antalet sysselsatta i Hallands län med 12,3 procent (14 620 personer). Detta var den femte högsta tillväxten i landet och endast Stockholm, Skåne, Uppsala samt Östergötland hade en högre tillväxttakt. Bakom nettosiffran döljer sig en förhållandevis omvälvande förändring på arbetsmarknaden under den här perioden. Nedbrutet på utbildningsnivå framkommer att antalet sysselsatta med en förgymnasial utbildning minskade kraftigt samtidigt som antalet sysselsatta med en gymnasial eller eftergymnasial utbildning ökade markant. Utifrån ett utbildningsperspektiv ökade således kunskapsinnehållet på länets arbetsmarknad under denna period. Man kan också uttrycka det som att, utifrån ett utbildningsperspektiv, trösklarna in till arbetsmarknaden har höjts.
Bakom utvecklingen återfinns flera drivkrafter. Att antalet sysselsatta med en förgymnasial utbildning minskat beror dels på en generationsväxling, dels på en förändrad efterfrågan på arbetsmarknaden (Arbetsförmedlingen, 2018). De som lämnade arbetsmarknaden med anledning av ålderspension mellan 2009–2021 var födda mellan 1945–1957; en period det var betydligt vanligare att endast genomgå grundskoleutbildning men ändå kunna etablera sig på arbetsmarknaden. I takt med att arbetsmarknaden i Sverige utvecklats har också kunskapskraven höjts, vilket tagit sig i uttryck att krav på minst en gymnasial examen för att bli anställd blivit allt vanligare. Att ha genomgått en gymnasial utbildning har de senaste decennierna därför blivit ett allt viktigare signalvärde (Regeringskansliet, 2005).
På branschnivå ser vi att sysselsättningsutvecklingen varierar både sett till den totala utvecklingen och utvecklingens sammansättning. Under den studerade perioden var det endast branscherna energi, tillverkning samt jordbruk som krympte sett till antalet anställda, varav industribranschen, i faktiska tal, stod för den största nedgången. I relativa tal var det jord- och skogsbrukssektorn som hade den mest omfattande minskningen. Samtidigt ökade antalet anställda inom övriga redovisade branscher. Gemensamt för de växande branscherna är att de tillhör offentlig sektor, service- samt tjänstesektorn. Det grafen visar är således en slags tyngdpunktsförskjutning från varuproduktion till en mer service- och tjänstebaserad ekonomi – en omställning som brukar benämnas som ekonomisk strukturomvandling (Tillväxtanalys, 2021).
Strukturomvandlingen tar sig dock inte endast i uttryck genom förflyttningar mellan branscher utan den är också avläsningsbar inom de olika branscherna; samtidigt som antalet förgymnasialt utbildade minskat inom nästan samtliga branscher har antalet sysselsatta med en eftergymnasial utbildning inom dem ökat. Tydligast är detta förhållande inom tillverkningsindustrin där både förgymnasiala och gymnasiala kompetenser minskat markant men antalet eftergymnasiala kompetenser ökat. Förhållandet visar att den tillverkning som blir kvar i Sverige blir alltmer avancerad och följaktligen ökar också utbildningskraven.
I mer serviceintensiva branscher som handel och transport har antalet sysselsatta med en gymnasial- eller eftergymnasial utbildning ökat drastiskt. Detta kan vara ett utslag av att uppgifterna blivit mer avancerade men också att branscherna till viss del fångar upp personer som är överutbildade och inte lyckats få en anställning i linje med sin utbildningsnivå. Tillväxten inom byggbranschen förklaras uteslutande genom fler gymnasialt- och eftergymnasialt utbildade i sysselsättning. Detta är en tydlig professionalisering inom en bransch där vissa utbildningskrav numera behöver uppfyllas för att få en anställning.
Inom företagstjänster och hotell- och restaurang, som är bland de mest växande branscherna under perioden, har samtliga utbildningsnivåer bidragit till sysselsättningsökningen. Detta indikerar att det fortsatt finns möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden utan att inneha en gymnasial utbildning. Risken är dock att denna grupp är sårbar och fått en anställning som en följd av direkt arbetskraftsbrist inom de kraftigt växande branscherna. I regel har personer med en svag matchning och lägre utbildningsnivå en svagare etablering på arbetsmarknaden och riskerar därför att drabbas av varsel vid konjunkturnedgångar.
I branscher som i början av 2008 hade en stor andel eftergymnasialt utbildade har nämnda grupp stått för nästan hela tillväxten under perioden. Detta syns exempelvis inom vård och omsorg, utbildning, avancerade tjänster samt IT. Även inom offentlig sektor och försvar, som är länets mest växande bransch i relativa tal, har tillskottet i sysselsatta utgjorts av framför allt eftergymnasialt utbildade. En tolkning av detta är att kunskapskraven i viss mån har ökat stegvis utifrån det utgångsläge som rådde inom branscherna i början av perioden – gymnasialt utbildade har ersatts med eftergymnasialt utbildade och förgymnasialt utbildade med gymnasialt utbildade.