Analys och slutsatser

Halland har gynnsamma förutsättningar för en stark arbetsmarknad

Den halländska arbetsmarknaden uppvisar genomgående starka resultat med landets högsta arbetskraftsdeltagande och en av de högsta sysselsättningsgraderna. Detta är ingen slump utan ett resultat av regionens gynnsamma förutsättningar som vuxit fram över tid. Halland kombinerar en egen växande arbetsmarknad med goda pendlingsmöjligheter till större arbetsmarknadsregioner, framförallt Göteborg. Tillsammans med regionens attraktivitet för inflyttare har detta skapat en bred arbetsmarknad med många möjligheter för befolkningen. Den goda utvecklingen omfattar både inrikes och utrikes födda, där båda grupperna uppvisar högre arbetskraftsdeltagande och sysselsättning än riksgenomsnittet. Detta tyder på att de grundläggande förutsättningarna - med god jobbtillväxt, strategiskt läge och attraktivitet för inflyttning - skapar en stark bas för arbetsmarknaden som helhet.

Potential att stärka arbetskraftsdeltagandet ytterligare

Trots Hallands starka arbetsmarknadsposition finns fortsatt betydande potential att öka arbetskraftsdeltagandet inom flera grupper. Den främsta potentialen finns bland utrikes födda, där särskilt kvinnor har ett markant lägre arbetskraftsdeltagande än övriga. En annan viktig grupp är personer med kort utbildning där sysselsättningsgraden är betydligt lägre än för gymnasialt och eftergymnasialt utbildade. Slutligen finns en växande potential i den äldre delen av arbetskraften. I takt med att medellivslängden ökar och befolkningen blir allt friskare finns möjligheter att förlänga arbetslivet, något som blir särskilt viktigt för att möta regionens framtida demografiska utmaningar.

Anpassning och flexibilitet krävs för att tillvarata potentialen

För att tillvarata den outnyttjade arbetskraftspotentialen krävs en kombinerad ansats av formell utbildning och mer flexibla kompetenshöjande insatser. Formell utbildning, särskilt på gymnasial nivå, förblir central för långsiktig etablering på arbetsmarknaden. Samtidigt behövs kompletterande vägar som arbetsplatsförlagt lärande, validering av befintlig kompetens och branschspecifika introduktionsprogram. Från arbetsgivarhåll handlar det om att utveckla mer inkluderande rekryteringsprocesser och att i högre grad anpassa arbetsplatser och arbetsuppgifter efter olika gruppers förutsättningar. Detta kan innebära flexibla arbetstider för äldre medarbetare, språkstöd för utrikesfödda eller arbetsanpassning efter befintlig kompetens. Dessa insatser gynnar inte bara individernas möjligheter till arbete utan stärker också arbetsgivarnas förmåga att bredda sin rekryteringsbas.

Högkonjunkturen har stärkt integrationen - men sårbarheten kvarstår

Den starka arbetsmarknaden under 2020-talets första år har tydligt gynnat integrationen av utrikes födda på arbetsmarknaden. I enlighet med arbetsmarknadens köteori har den höga efterfrågan på arbetskraft lett till att arbetsgivare i större utsträckning rekryterat bland grupper som traditionellt står längre från arbetsmarknaden. Detta återspeglas i den markanta ökningen av sysselsättningsgraden bland utrikes födda, som stigit betydligt mer än för inrikes födda under perioden. Den nuvarande konjunkturavmattningen riskerar dock att vända denna positiva trend. Personer som nyligen etablerat sig på arbetsmarknaden är ofta mer sårbara vid en nedgång, då de typiskt har mer osäkra anställningar och kortare anställningstid. Detta understryker vikten av fortsatta insatser, både för att stärka positionen för dem som nyligen kommit in på arbetsmarknaden och för att förhindra att personer som står utanför arbetsmarknaden hamnar ännu längre bak i kön när konkurrensen om jobben hårdnar.

Förbättrad matchning och kompetensutveckling för starkare arbetsmarknad

Antalet jobb som inte kräver gymnasieutbildning är förhållandevis få, samtidigt som det går närmare två personer med förgymnasial utbildning på varje sådant jobb. Detta gör att konkurrensen om dessa jobb redan är hög, även utan att räkna med arbetssökande som har längre utbildning. I Halland finns många serviceyrken och andra potentiella instegsjobb som kan fungera som viktiga första steg in på arbetsmarknaden och möjliggöra vidare karriärutveckling. Dessa jobb har ett särskilt värde för personer med kortare utbildning, då de kan skapa nätverk och arbetslivserfarenhet som underlättar fortsatt etablering. En välfungerande matchning där personer med längre utbildning i högre grad får jobb som matchar deras kompetensnivå kan därför stärka möjligheterna för personer med kortare utbildning. Samtidigt kan kompetensutveckling på arbetsplatsen bidra till att personer som redan har jobb kan utvecklas och ta nästa steg i karriären, vilket i sin tur skapar nya öppningar på arbetsmarknaden och en positiv dynamik som gynnar både individer och arbetsgivare.

Utbildningsmatchning avgörande för långsiktig kompetensförsörjning

Den generella utbildningsnivån i Halland har höjts markant över tid, där en allt större andel av befolkningen har eftergymnasial utbildning. Denna utveckling är i grunden mycket positiv då högre utbildning stärker både individers och regionens utvecklingsmöjligheter. Samtidigt ökar antalet personer med gymnasial utbildning betydligt långsammare, då allt fler väljer att studera vidare efter gymnasiet. Detta skapar särskilda utmaningar i Halland där en betydande del av arbetsmarknaden består av yrken som efterfrågar just gymnasial kompetens. Om tillgången på gymnasialt utbildad arbetskraft inte matchar efterfrågan riskerar det att skapa brist inom många av regionens centrala branscher. För en långsiktigt hållbar kompetensförsörjning blir det därför viktigt att arbeta för en god balans - att fortsätta uppmuntra och dra nytta av högre utbildning, samtidigt som det säkerställs att det finns tillräckligt med arbetskraft med gymnasial kompetens för att möta arbetsmarknadens behov. Detta understryker vikten av en stark koppling mellan eftergymnasial utbildning och arbetsmarknadens behov, så att regionen undviker ett överskott av högutbildad arbetskraft som varken arbetar med det de utbildats till eller kan fylla centrala yrken som kräver gymnasial kompetens.

Fullföljd gymnasieutbildning allt viktigare för etablering på arbetsmarknaden

En betydande del av den yngre arbetskraften i Halland saknar fortfarande en fullständig treårig gymnasieutbildning, vilket skapar utmaningar både för individen och arbetsmarknaden. Gymnasieutbildningen har utvecklats till ett allt viktigare signalvärde för arbetsgivare och är i praktiken ofta ett grundkrav för anställning, även i yrken som traditionellt inte krävt denna utbildningsnivå. När unga inte fullföljer gymnasiet eller när studierna drar ut på tiden fördröjs inträdet på arbetsmarknaden, vilket kan få långtgående konsekvenser för individens framtida arbetsliv och karriärmöjligheter. Detta understryker vikten av att stärka genomströmningen i utbildningssystemet och minska studieavhoppen. Samtidigt erbjuder vuxenutbildningen en viktig chans för dem som av olika skäl inte fullföljt gymnasiet i ungdomsåren. Att säkerställa goda möjligheter till vuxenutbildning blir därmed en central del i att stärka kompetensförsörjningen och möjliggöra för fler att etablera sig på arbetsmarknaden.

Potential för ökad arbetskraftsinvandring

Invandringen har varit avgörande för Hallands arbetskraftstillväxt och stått för majoriteten av ökningen i arbetsför befolkning sedan 2010. Samtidigt finns outnyttjad potential, särskilt inom arbetskraftsinvandringen där Halland har en relativt låg andel högkvalificerade invandrare jämfört med riksgenomsnittet. Detta kan delvis förklaras av regionens näringslivsstruktur med färre stora internationella företag. För att stärka kompetensförsörjningen framöver behöver regionen dels fortsätta arbetet med att förbättra arbetsmarknadsintegrationen för befintliga invandrare, dels utveckla strategier för att attrahera kvalificerad arbetskraftsinvandring. Detta kan kräva särskilda insatser för att stödja mindre företag i rekryteringsprocesser och utveckla regionens attraktivitet för internationell kompetens.

Halland - en attraktiv boenderegion med stark konkurrens om arbetskraften

Hallands position som attraktiv boenderegion har varit en betydande styrka för regionens kompetensförsörjning. Med ett positivt flyttnetto under 2010-2023 har regionen visat stark dragningskraft, särskilt bland högutbildade. Detta har skapat en solid kompetensbas i regionen, men samtidigt innebär närheten till framförallt Göteborgsregionen att halländska arbetsgivare möter hård konkurrens om arbetskraften. Särskilt tydlig är konkurrensen om högkvalificerad kompetens, där det betydande pendlingsutflödet visar att många hallänningar väljer att arbeta i omkringliggande regioner. Detta ska dock inte enbart ses som en utmaning - den välfungerande integrationen med närliggande arbetsmarknader stärker regionens attraktivitet som bostadsort och bidrar till hög sysselsättning. Det är också viktigt att notera att den primära basen för regionens kompetensförsörjning är den egna befolkningen, som står för 90 procent av arbetskraften hos halländska arbetsgivare och har uppvisat stark tillväxt.

Potential för breddat näringsliv genom fler kvalificerade arbetstillfällen

Det finns en betydande potential att bredda Hallands ekonomiska bas genom att skapa fler kvalificerade arbetstillfällen inom regionen. Den stora utpendlingen av högutbildad arbetskraft, särskilt inom den privata tjänstesektorn, indikerar att det finns en outnyttjad kompetensbas bland regionens invånare. Faktum är att många hallänningar redan besitter den kompetens som krävs för en sådan utveckling - de använder den bara i andra regioner. Genom att skapa fler kvalificerade arbeten inom regionen, särskilt inom kunskapsintensiva branscher, skulle Halland kunna stärka sin position som arbetsmarknadsregion och minska beroendet av utpendling. Detta skulle inte bara gynna regionens ekonomiska utveckling utan också öka dess motståndskraft mot konjunktursvängningar. En sådan utveckling skulle dessutom kunna skapa positiva spridningseffekter genom ökad efterfrågan på lokala tjänster och bidra till en mer diversifierad arbetsmarknad.