Tillgång till bibliotek
Om indikatorn
Hallands kulturstrategi säger att kulturen ska finnas nära invånarna. I detta kapitel undersöker vi därför invånarnas geografiska tillgänglighet till biblioteken, som är en central del av regionens kulturliv.
I beräkningarna har vi utgått från ett lager med rutor om 100x100 meter och beräknat den kortaste restiden med kollektivtrafik eller gång till ett bibliotek från respektive ruta. Vi har sedan ställt resultaten i relation till var befolkningen bor och beräknat hur stor andel av befolkningen i Halland som inom 30 minuter kan nå ett bibliotek eller en bokbuss.
I beräkningarna inkluderar vi bibliotek (i Halland och i angränsande kommuner) samt bokbusshållplatser (enbart i Halland). Viktigt att notera är att ett bibliotek kan variera mycket avseende format, storlek och öppettider. Inte minst mellan stad och landsbygd. Detta är faktorer som inte har tagits i beaktande i beräkningarna. Måttet säger inte heller något om det faktiska nyttjandet av biblioteken. Indikatorn ger däremot en översiktlig bild över förutsättningarna att nyttja ett bibliotek i Halland, utifrån ett geografiskt perspektiv.
Övergripande resultat
Eftersom vi i beräkningarna fokuserar på kollektiva färdmedel bestäms tillgängligheten av tre huvudsakliga faktorer: 1) befolkningens bosättningsmönster, 2) bibliotekens lokalisering, samt 3) kollektivtrafikutbudet.
I Halland når knappt 60 % av befolkningen i Halland ett bibliotek med kollektivtrafik eller gång inom en halvtimme. Tillgängligheten är bäst i tätorterna eller i anslutning till de större kollektivtrafikstråken i länet. Detta faktum är inte särskilt förvånande då både offentlig service (inklusive bibliotek) och kollektivtrafik i hög utsträckning koncentreras dit befolkningen bor.
Ett resultat av ovan är att tillgängligheten blir sämre på landsbygden och i mindre befolkningsrika miljöer. För att kompensera för detta har fyra av sex kommuner inrättat så kallade bokbussar. Inkluderar vi hållplatserna för dessa bokbussar i beräkningarna går andelen med tillgång till ett bibliotek inom 30 minuter upp till 77 %.
Skillnader mellan kommunerna
Halmstad är den kommun med bäst tillgänglighet till ett bibliotek, bokbussar ej inräknat. 74 % av invånarna kan nå ett bibliotek inom 30 minuter med antingen kollektivtrafik eller gång. I fallande ordning kommer sedan Varberg (64 %), Hylte (56 %), Kungsbacka (46 %), Falkenberg (40 %) och Laholm (26 %).
Hylte, Hallands minsta och mest utpräglade landsbygdskommun, har bättre tillgänglighet till bibliotek än tre andra kommuner. Sannolikt förklaras det av att en majoritet av befolkningen i Hylte trots allt bor i en tätort och att tätorternas till ytan ringa storlek bidrar till korta restider till biblioteken.
Inkluderar vi bokbusshållplatserna i beräkningarna kastas rangordningen mellan kommunerna om ordentligt. I topp hittar vi nu Laholm, där 85 % av befolkningen har tillgång till ett bibliotek eller en bokbuss inom 30 minuter. När vi enbart tittade på biblioteken hade Laholm överlägset lägst tillgång, vilket betyder att bokbussarna spelar stor roll för biblioteksinfrastrukturen i kommunen. I fallande ordning kommer sedan Varberg (80 %), Kungsbacka (79 %) och Falkenberg (77 %). Halmstad och Hylte har inte bokbussar. Dessa två kommuner ligger därför kvar på nivåer om 74 % respektive 56 %.
Skillnader mellan åldersgrupper
I beräkningarna har vi gjort jämförelser mellan olika åldersgrupper, men det syns inga stora skillnader beroende på ålder. De som har bäst tillgång till bibliotek är de som är 80 år och äldre. 81 % av invånarna i denna grupp når ett bibliotek eller en bokbuss inom 30 minuter med kollektivtrafik eller gång. I fallande ordning kommer sedan gruppen 20 – 64 år (77 %), 0 - 19 år (76 %) och 65 - 79 år (75 %).
Skillnaderna mellan grupperna är små och kan sannolikt delvis förklaras av att personer i olika skeden av livet väljer olika typer av boenden och boendemiljöer. Barnfamiljer bor i högre utsträckning än andra grupper i villaområden utanför tätorternas mest centrala delar, vilket kan vara en förklaring till att ungas tillgång till bibliotek är något lägre än genomsnittet. Ett motsatt förhållande råder för länets äldsta invånare (som har bäst tillgång till bibliotek). Personer som är 80 år och äldre är den grupp som i lägst utsträckning bor i villaområden och i högre utsträckning än andra grupper bor i lägenhet, servicebostäder eller särskilda boenden (vilka ofta är lokaliserade i anslutning till annan offentlig service).
