Invånarnas syn på kulturutbudet

Om indikatorn

En central målsättning i såväl Hallands kulturstrategi som i den nationella kulturpolitiken är att konsten och kulturen ska prägla samhällsutvecklingen. I Hallands kulturstrategi läser vi exempelvis att Halland ska vara en attraktiv och innovativ plats där konst och kultur formar och berikar samhället.

En viktig förutsättning för att nå målsättningen är just kulturutbudets attraktivitet ur ett medborgarperspektiv. Om kulturutbudet inte är attraktivt för medborgaren används det inte och kulturen får en mindre roll i samhället. Vad som är ett attraktivt kulturutbud är emellertid en subjektiv fråga och varierar väsentligt mellan målgrupper. Frågans subjektiva natur gör den svår att studera med registerstatistik, men det finns en enkätundersökning som hjälper oss svara på frågan om vad hallänningen tycker om det lokala kultur- och nöjesutbudet.

I SCB:s stora medborgarundersökning, som riktas till medborgare i alla Sveriges regioner, får kommunens invånare tycka till om sin kommun och dess verksamheter. Två frågor är särskilt relevanta utifrån vår frågeställning:

  • Vad tycker du om det lokala kultur- och nöjeslivet i kommunen? (tex. konstutställning, teater, konserter etc.)
  • Vad tycker du om kommunens arbete för att främja det lokala kulturlivet?

Medborgarundersökningen är en urvalsundersökning, vilket betyder att det är ett urval av befolkningen som svarar på enkäten. Genom en viktningsmetodik räknas sedan svaren upp för att vara representativa för en kommun eller region som helhet.

Viktigt att notera är att frågorna i enkäten avser individens syn på kommunens kulturutbud och kulturarbete och inte det kulturutbud som finns i andra delar av regionen. Svaren aggregeras dock till regional nivå, vilket ger oss en samlad bild av vad Hallands invånare anser om kulturutbudet i regionens kommuner.

Analys

I Halland ger 73 % av invånarna ett högt betyg till det lokala kultur- och nöjesutbudet i sin kommun, vilket betyder att de svarat ”bra” eller ”mycket bra” på frågeställningen. Det gör att Halland har den näst högsta andelen höga betyg i landet, då man endast ligger efter Västerbotten sett till befolkningens syn på det lokala kultur- och nöjesutbudet. Riksgenomsnittet landar på 65 %.

Som alltid med urvalsundersökningar finns det en viss osäkerhet i resultaten. Därför beräknar man så kallade konfidensintervall, som motsvarar det intervall där det ”verkliga” resultatet sannolikt ligger i ett scenario där man hade frågat samtliga invånare i regionen. När det kommer till medborgarundersökningen har SCB beräknat konfidensintervall på 95-procentig nivå. När vi analyserar resultaten kan vi konstatera att Halland, med 95 % säkerhet, har en högre andel höga betyg än riksgenomsnittet. Utifrån samma sannolikhetsnivå kan vi även konstatera att Halland med största sannolikhet har en högre andel höga betyg än minst 12 andra regioner. Sammantaget är hallänningen jämförelsevis nöjd med kultur- och nöjeslivet i sin kommun.

Studerar vi istället den andra frågan, Vad tycker du om kommunens arbete för att främja det lokala kulturlivet?, är andelen höga betyg generellt lägre för samtliga regioner. Halland har 59 % höga betyg här, vilket är den nionde högsta nivån i landet och strax över riksgenomsnittet på 58 %. Antalet svaranden är lägre på den här frågan vilket gör att osäkerheten blir högre. Vi kan här bara konstatera att Halland, med 95 procentig säkerhet, har en högre andel höga betyg än Blekinge och Jämtland, samt en lägre andel än i Västerbotten.

En slutsats vi kan dra är emellertid att många hallänningar är nöjda med det lokala kultur- och nöjeslivet i sin kommun, men att en något lägre andel ger ett gott betyg till kommunens arbete med att främja det lokala kulturlivet. Ett mönster som syns i större delen av landet.