Befolkningstillväxtens komponenter
Befolkningstillväxten i en geografi styrs av sex komponenter. De två första är inrikes inflyttningar och inrikes utflyttningar. Antalet inflyttningar minus antalet utflytningar kallas för inrikes flyttnetto. Är antalet inflyttade fler än antalet utflyttade under året får regionen ett positivt inrikes flyttnetto. Det inrikes flyttnettot ses ofta på ett mått på en regions boendeattraktivitet, med antagandet att en plats med hög inflyttning har attraktiva boendekvalitéer.
De två nästföljande komponenterna är invandring och utvandring, det vill säga flyttningar från och till utlandet. Är invandringen högre än utvandringen får regionen ett positivt utrikes flyttnetto. Invandringen har spelat stor roll för rikets totala befolkningstillväxt och var som högst under flyktingkrisen. De senaste åren har invandringen till landet minskat, bland annat till följd av politiska regleringar, men också till följd av coronapandemin.
De två sista komponenterna är antalet födda och döda. Är antalet födda fler än antalet döda får regionen ett positivt födelsenetto.
Som tidigare nämnts har Halland en positiv befolkningsutveckling. Alla befolkningstillväxtens komponenter bidrar positivt till utvecklingen. Invandringen ger det största bidraget till länets folkökning och har sedan 2010 stått för ungefär hälften av befolkningstillväxten.
Halland har bland de högsta inrikes flyttnettona i riket i förhållande till sin folkmängd. Sedan 2010 har det inrikes flyttnettot stått för drygt en tredjedel av länets folkökning. Den höga inflyttningen indikerar att Halland är en attraktiv boenderegion. Födelsenettot har minst påverkan på den totala befolkningstillväxten och bidrar med 13 % av folkökningen under perioden.
Befolkningsutvecklingens komponenter i kommunerna
Alla Hallands kommuner har en större befolkning år 2022 än år 2010. Men anledningarna till det ser lite olika ut. I Halmstad bidrar invandringen mest till befolkningstillväxten. Födelsenettot är positivt under hela perioden, med undantag för 2022. Det inrikes flyttnettot är positivt för alla år, med undantag för 2017, 2021 och 2022.
Inflyttningen från andra delar av Sverige har spelat störst roll för befolkningstillväxten i Kungsbacka. Men på senare har inflyttningen minskat och befolkningstillväxten avtagit. Det inrikes flyttnettot och födelsenettot är fortsatt positivt, men procentuellt sett spelar invandringen idag en större roll för Kungsbackas befolkningstillväxt än vad den gjort tidigare.
Varberg har ett stort inrikes flyttnetto som ökat över tid. Även invandringen och födelsenettot bidrar positivt till befolkningstillväxten.
Falkenberg är en kommun där invandringen tidigare spelat stor roll för befolkningstillväxten. Men i takt med att invandringen minskat har kommunen kompenserat för detta med ett ökande inrikes flyttnetto. Idag bidrar den inrikes inflyttningen mer än invandringen till Falkenbergs folkökning. Också födelsenettot är positivt och har ökat över tid. År 2022 såg Falkenberg dock en stor inbromsning i både födelseöverskott och inrikes flyttningsöverskott.
Laholm är, likt Falkenberg, en kommun där invandringen tidigare spelat stor roll för befolkningstillväxten. Även Laholm lyckas kompensera för en minskad invandring med en ökad inflyttning. Idag är det inrikes flyttnettot den största bidragande faktorn till befolkningstillväxten. Kommunens födelseöverskott var negativt under 2022, efter att ha varit positivt de fyra föregående åren.
Hylte är den kommun vars befolkningstillväxt varit mest påverkad av invandringen. Under hela perioden har det inrikes flyttnettot varit negativt, men befolkningen har ökat tack vare ett positivt utrikes flyttnetto. I takt med att invandringen minskat har också befolkningen minskat. Födelsenettot var positivt under åren 2014 till 2020, men negativt 2021 och 2022.
