Konjunkturläget i Halland

Region Halland

Underlag om Hallands utveckling

För närvarande pågår en större förändring av arbetslöshets- och sysselsättningsdata.
En större uppdatering av konjunkturunderlaget kommer att ske under nästa vecka i samband med KI:s nya prognos.
Läget i Halland
Näringslivet i Halland
Kompetensförsörjning i Hallands län
En hållbar och attraktiv region
Konjunkturläget

Kris är ett återkommande tillstånd och omställning pågår ständigt.
De senaste decennierna har präglats av en kraftig koncentration till storstäderna med omland - strukturomvandlingen har slagit hårt mot många regioner. 9 av 10 jobb har växt fram i storstadsregionerna, Halland och Uppsala.
Halland har haft en god omställningsförmåga och genomgått en strukturomvandling.
En viss inbromsning har skett i Halland under de senaste åren, delvis beroende på att pandemi-effekterna blev relativt små.

6 av 10 kommuner i Sverige har haft en tuff omställning över tid - geografisk koncentration som följd av tjänsteekonomins framväxt.
Den halländska strukturen är relativt unik där en majoritet av kommunerna växer mer än riksgenomsnittet. 6 av 10 jobb har vuxit fram i de norra delarna.
Halmstad är en mycket viktig motor för de södra delarna. Halmstad och Kungsbacka har haft en liknande tillväxt i faktiska tal.

Konfidensindikatorn för näringslivet är under normalläget. Hushållen är fortsatt återhållsamma och stämningsläget bland dem är historiskt sett lågt men ökande.
Konjunkturinstitutet prognosticerar svag återhämtning under 2024 men ökad arbetslöshet. Inflationen sjunker tillbaka till 1,7 procent. Även räntan förväntas minska men stannar dock (3,3 procent) långt över nivåerna som rådde före pandemin. I nuläget ligger styrräntan på 4 % och inflationen på 4,5 %.
Räntehöjningar, inflation och prisökningar har slagit hårt mot den samlade köpkraften. Halland är en av regionerna som drabbats hårdast (~ + 100 000 kr per år för en barnfamilj jämfört med 2021).

Småhusbyggandet har minskat och ligger bakom inbromsningen bland byggföretagen. I Halland och Riket sjönk antalet påbörjade bostäder kraftigt under andra halvåret 2023.
Hushållens minskade köputrymme påverkar handeln negativt, särskilt sällanköpsvaror.Dagligvaruhandeln har en mer stabil utveckling.

Halland har en förhållandevis diversifierad branschstruktur.
Över tid har service och tjänster blivit allt viktigare för den halländska ekonomin.
Stark köpkraft, turistlän och kraftig befolkningstillväxt har gynnat “personalintensiva” näringar och skapat god jobbtillväxt.
Strukturen är känslig för minskad hushållskonsumtion och svag bostadsmarknad.

Jobbtillväxten i Halland bromsade in under det fjärde kvartalet 2023.
Stora regionala skillnader. Den industriella utbyggnaden i Västerbotten får stort genomslag.

De senaste åren har sysselsättningstillväxten påverkats av pandemins restriktioner, exempelvis hotell- och restaurang.
Viss försiktighet behöver beaktas; företag kan byta bransch vilket kan ge en felaktig bild över branschutvecklingen.
För närvarande lite oklart vad som förklarar nedgången inom transportsektorn.Utbildning har påverkats av att Försvaret bytt delar från utbildning till försvar.
I faktiska tal har den största inbromsningen skett inom transport, utbildning, tillverkning och företagstjänster. Störst tillväxt i faktiska tal har skett inom handel, hotell, myndigheter och försvar samt vård och omsorg.

Nattbefolkningens aktivitet kan beskrivas som “invånarnas möjligheter och förmågor till att arbeta, oavsett var de arbetar”.
Nattbefolkningen arbetsmarknadsstatus är av stor betydelse för skattekraften i en region då man erlägger skatt där man är folkbokförd. Halland har en större nattbefolkningen än dagbefolkning i och med utpendlingen till Göteborg.
I Halland befinner sig 184 126 personer i arbetsför ålder. 160 349 (87,1 %) befinner sig i arbetskraften (sysselsatta och arbetslösa). Arbetskraften omfattar personer som står till arbetsmarknadens förfogande.

Sysselsättningsgraden (83,4 %) ligger på en fortsatt hög nivå - stark motståndskraft på arbetsmarknaden. Dock har ökningen planat ut, både för inrikes och utrikes födda. En marginell minskning noteras bland inrikes födda.
Sysselsättningsgraden bland utlandsfödda har ökat kraftigt sedan pandemin. Det är inom denna grupp arbetskraftsreserven finns, vilket ökningen avspeglar. Arbetskraftsreserven bland inrikes födda är begränsad.
Bland inrikes födda uppgår sysselsättningsgraden till 86,5 procent och bland utlandsfödda till 70,9 procent. Stora skillnader kvartstår men gapet har minskat från 20 procentenheter till drygt 15 procentenheter.

Arbetslöhetsnivån i Halland stiger till 5,5 procent men ligger på en historiskt sett låg nivå - nuvarande nivå är liknande den som rådde före finanskrisen. Jämfört med februari föregående år noteras dock en ökning på 0,4 procentenheter.
Totalt är 9 337 personer inskrivna som arbetslösa i Halland varav 7 av 10 tillhör gruppen utsatta.
Trots en ökad arbetslöshet ligger varselnivåerna på låga nivåer under de senaste månaderna. Dock ser vi en tydlig nedgång i antalet nya lediga jobb; en minskning med 2 000 arbeten jämfört med februari 2023.
Stora skillnader kvarstår i arbetslöshetsnivåer mellan inrikes (3,3 procent) och utrikes födda (15,6 procent). För båda grupper noteras en uppgång på 0,4 procent jämfört med februari 2023.