En flerkärnig region med attraktiva och hållbara livsmiljöer
Området En flerkärnig region med attraktiva och hållbara livsmiljöer beskriver hur samhällsplaneringen kan bidra till att stärka Hallands position som en region med en av Sveriges mest attraktiva livsmiljöer. Goda livsvillkor ska gälla för alla. Det ska planeras för likvärdiga möjligheter till att bo, leva och verka. Även näringslivets olika behov behöver mötas för att utveckla attraktiva livsmiljöer i Halland. Den regionala fysiska planen ska beskriva de funktionella samband och ortsstrukturer som finns och vilken påverkan det har på de regionala utvecklingsförutsättningarna och ska då belysa skillnader och likheter mellan olika delar av Halland och det halländska omlandet.
Den snabba och omfattande befolkningstillväxten i Halland skapar stora utvecklingsmöjligheter men också ett stort planeringstryck. Bostäder och fler arbetstillfällen behöver tillkomma i hela Halland och det behöver ske på ett sätt som bibehåller Hallands attraktivitet samtidigt som expansionen inte hamnar i konflikt med någon av de tre hållbarhetsdimensionerna.
Strategi: En samlad och kollektivtrafiknära bebyggelse
Planeringsförutsättningar för strategin
Sveriges bostadsbrist är ett pågående problem som har skärpts över de senaste femton åren. Den huvudsakliga orsaken till behovet av fler bostäder i landet är den ökande befolkningen.
Sveriges bostadsbrist är ett pågående problem som har skärpts över de senaste femton åren. Den huvudsakliga orsaken till behovet av fler bostäder i landet är den ökande befolkningen. En annan orsak är den bostadsbrist som har byggts upp under år där bostadsbyggandet inte har kunnat möta befolkningsökningen.
I Halland, som är en av de snabbaste växande regionerna i Sverige, finns stora nybyggnadsbehov. De senaste åren har samtliga kommuner i Halland förutom Hylte rapporterat att det råder bostadsbrist i kommunhuvudorterna och längs med kusten. Särskilt stor är bristen på bostäder för ungdomar och grupper som står långt ifrån bostadsmarknaden. Detta avspeglar sig bland annat genom en ökad trångboddhet de senaste åren.
Marknadsefterfrågan på den halländska bostadsmarknaden skiljer sig stort mellan olika delar i Halland. Samtidigt som det råder en bostadsbrist i kommunhuvudorterna och längs med kusten så finns ett visst överskott av bostäder i länets östra delar, särskilt utanför centrumorterna.
Hur kommunen väljer att styra lokaliseringen av bostäder och verksamheter får konsekvenser för det framtida transportsystemet på såväl det kommunala som det statliga vägnätet. De lokala arbetsmarknaderna växer och människors dagliga resmönster sträcker sig ofta över kommungränser. Det är därför viktigt med ett regionalt perspektiv och mellankommunalt samarbete för att kunna skapa en bebyggelsestruktur som är effektiv ur ett transportperspektiv.
Av de nytillkomna bostäderna i Halland under perioden 2014–2020 uppfördes i årligt genomsnitt 81,2 procent inom 500 meter från en kollektivtrafikstation vilket är betydligt lägre än riksgenomsnittet.
Av de nytillkomna bostäderna i Halland under perioden 2014–2020 uppfördes i årligt genomsnitt 81,2 procent inom 500 meter från en kollektivtrafikstation vilket är betydligt lägre än riksgenomsnittet. Ungefär tre av fyra hallänningar bodde 2020 inom 500 meter från en kollektivtrafikstation och Hallands ökningstakt är en av de lägsta i landet.
Att bygga bostäder kollektivtrafiknära höjer marknadspotentialen, främjar transitanslutning och höjer kvaliteten på livsmiljön i ett område. Det skapar möjligheter för individer att bo och arbeta nära kollektivtrafiknätverk, vilket minskar beroendet av bilar och främjar en hållbar samhällsutveckling. Vidare bidrar denna typ av planering till ökad ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft genom att bostads- och arbetsmarknaderna koncentreras och ekonomisk aktivitet främjas.
I Hallands större orter är kollektivtrafiknära bebyggelse av extra stor vikt då det är från eller till dessa platser de flesta resorna sker. Förutsättningarna för kollektivtrafikbaserad bebyggelseplanering på Hallands landsbygder och i mindre orter skiljer sig åt jämfört med kommunhuvudorterna. Den glesare strukturen på Hallands landsbygder innebär i regel ett större bilberoende för att kunna ta sig mellan olika målpunkter och avstånden mellan dem är ofta större.
Samtidigt som nybyggnationer kommer påverka den halländska strukturen så kommer Hallands befintliga bostadsbestånd utgöra merparten av de tillgängliga bostäderna.
Möjligheter och utmaningar för strategin
På sikt är ett utökat bostadsbyggande av avgörande betydelse för regionens konkurrenskraft och kompetensförsörjning. Ett effektivt nyttjande av det befintliga bostadsbeståndet kan bidra till att möta bostadsbehoven i regionen.
Genom att stärka attraktiviteten i delar där lediga bostäder finns kan en viss avlastning ske i delar av regionen där efterfrågan är hög och det kan också bidra till en mer levande landsbygd.
En mer kollektivtrafikorienterad bebyggelse kan främja både den ekonomiska och ekologiska utvecklingen i regionen. Dagens glesa bebyggelsestruktur förutsätter och gynnar ofta användande av bil. Andra färdmedel såsom gång-, cykel- och kollektivtrafik gynnas av korta avstånd och hög befolkningstäthet.
För att främja en kollektivtrafikbaserad planering i mindre orter och på landsbygden krävs åtgärder och planeringsunderlag som beaktar de varierande förutsättningarna. Ett viktigt led i arbetet är att planeringen av nya bostäder samplaneras med kollektivtrafiken och att hänsyn tas till att skapa tillgänglighet till arbetsmarknader och service.
I större städer bör lokalisering av bostäder ske i centrum eller stadsdelscentrum med god tillgänglighet till service och kommunikationer. På mindre orter bör lokalisering av bostäder präglas av en effektiv markanvändning i centrala eller stationsnära lägen.
De kommande decennierna kommer antalet äldre i Halland att öka i en hög takt. Med ett ökat antal äldre följer en ökad efterfrågan på mindre lägenheter. Genom att möta denna efterfråga kan fler småhus tillgängliggöras och samtidigt minskas behoven av markexploatering för ny småhusbebyggelse.
Strategiska inriktningar
Effektmål för strategin
Antalet nybyggda bostäder (i kollektivtrafiknära läge) ska öka
Trångboddheten ska minska
Strategi: Attraktivare och inkluderande livsmiljöer
Planeringsförutsättningar för strategin
Halland är en av Sveriges mest attraktiva inflyttningsregioner sett till hur många som flyttar hit från andra regioner. Den stora inflyttningen till Halland förklaras av de attraktiva livsmiljöerna där tillgång till arbete, kultur, nöjen, service och naturområden alla är viktiga delar.
Halland är en av Sveriges mest attraktiva inflyttningsregioner sett till hur många som flyttar hit från andra regioner. Den stora inflyttningen till Halland förklaras av de attraktiva livsmiljöerna där tillgång till arbete, kultur, nöjen, service och naturområden alla är viktiga delar.
Tillgänglig samhällsservice av olika typer har stor betydelse för människors vardagsliv och en plats attraktivitet. De senaste decenniernas urbanisering har inneburit att marknadsunderlaget i mer glesa geografier minskat och följaktligen också serviceutbudet. I delar av Halland, speciellt i inlandet är serviceutbudet extra sårbart och enskilda nedläggningar kan leda till en bristfällig serviceinfrastruktur.
Två ytterligare viktiga faktorer för Hallands attraktivitet är tillgången på kultur och naturmiljöer. Att kunna ta del av ett levande och varierat kulturutbud, liksom att själv ha möjlighet att ägna sig åt skapande verksamhet, kan vara avgörande för människors benägenhet att besöka en plats, flytta in och stanna kvar. Likaså är naturmiljöerna av stor betydelse både utifrån ett hälso- och attraktivitetsperspektiv.
Hallands attraktivitet återspeglas inte bara genom inflyttning utan också genom att Halland är en av Sveriges främsta turistregioner vilket leder till en kraftigt ökad befolkning under sommaren.
Hallands attraktivitet återspeglas inte bara genom inflyttning utan också genom att Halland är en av Sveriges främsta turistregioner vilket leder till en kraftigt ökad befolkning under sommaren. Besöksanledningarna till regionen är flera och består av allt från shopping, nöjen, events till naturupplevelser, naturmiljöer och rekreation. I flera av kommunerna återfinns stora fritidshusområden vilket innebär att det under olika årstider finns stora skillnader i efterfrågan av exempelvis infrastruktur, kollektivtrafik samt kommersiell och offentlig service.
Turismen är av mycket stor betydelse för den halländska ekonomin. På ett direkt sätt bidrar den till intäkter från boenden och restauranger. På ett indirekt sätt är bidraget stort till handel men också som skyltfönster av Halland som livsplats – det är inte ovanligt att sommargäster senare flyttar till Halland.
Att skapa mötesplatser i samhället oavsett om det är naturupplevelser, kultur, arbete eller genom samhällsservice stärker hallänningarnas tillit och sociala deltagande i samhället. Det skapar bättre sammanhållning, trygghet, folkhälsa och stärker den ekonomiska tillväxten. På den övergripande planeringsnivån kan utbudet av samhällsservice påverkas och barriärer överbryggas.
Möjligheter och utmaningar för strategin
Var människor växer upp och lever påverkar deras chanser i livet. Fysisk planering har en viktig roll för att öka jämlikheten det vill säga att invånarna får tillgång till bra livsmiljöer och viktiga samhällsfunktioner, oavsett bakgrund och förutsättningar. Tillit och social sammanhållning skapas genom delaktighet, mötesplatser och sammanlänkande stråk.
Idag finns det stora skillnader inom Halland gällande tillgängligheten till arbetsplatser, service, kultur och naturmiljöer och därför krävs platsspecifika strategier och samverkan mellan olika aktörer för att öka boendeattraktiviteten i hela Halland.
Ett aktivt arbete med attraktivare livsmiljöer kan stärka samhörigheten i Halland, från den småskaliga nivån i grannskapet till hallänningarnas samhällsengagemang i de demokratiska processerna.
En god tillgång till grönområden bidrar till att utjämna hälsoskillnader mellan socioekonomiska grupper men bidrar också till offentliga mötesplatser. Utifrån ett attraktivitetsperspektiv innebär tillgång till grönytor högre fastighetsvärden och att behovet av att vistas i naturen tillgodoses.
Strategiska inriktningar
Effektmål för strategin
Andelen som betraktar Halland och dess kommuner som en attraktiv plats att bo på ska öka
Tillgängligheten till privata och offentliga serviceslag samt naturmiljöer ska vara god och ökande
Strategi: Tillgänglig och hållbar markanvändning för näringslivet
Planeringsförutsättningar för strategin
Halland växer både sett till antalet invånare och tillgängliga jobb i regionen. De senaste decennierna har regionen, tillsammans med storstadsregionerna, haft en jobbtillväxt som överstiger riksgenomsnittet och utvecklingen förväntas att fortsätta de kommande decennierna.
Halland växer både sett till antalet invånare och tillgängliga jobb i regionen. De senaste decennierna har regionen, tillsammans med storstadsregionerna, haft en jobbtillväxt som överstiger riksgenomsnittet och utvecklingen förväntas att fortsätta de kommande decennierna.
Den starka tillväxten går att se i flera olika branscher i det halländska näringslivet som idag är väl diversifierat. Samtidigt som det näringslivet i Halland är diversifierat utifrån branscher så består det dessutom av många små och medelstora företag. Mångfalden av olika branscher som växer i Halland och storleken på företagen innebär att markbehoven ser väldigt olika ut inom det halländska näringslivet. Exempelvis är logistik, industri och transportsektorerna ofta beroende av stora ytor med god infrastruktur, handeln av attraktiva affärslägen och kontorsverksamheter av stationsnära lägen.
Den framtida utvecklingen av näringslivet i Halland behöver ske på ett resurseffektivt sätt där markanspråk står i relation till de sysselsättningseffekter de ger.
De senaste decennierna är det service- och tjänster, bygg, handel, transport och turism som stått för en stor del av sysselsättningstillväxten. Samtidigt har antalet anställda inom tillverkningsindustrin minskat som en följd av strukturomvandling inom näringslivet. Parallellt med strukturomvandlingen pågår en grön omställning för att möta klimatutmaningarna inom näringslivet. Energiintensiva näringar som batterifabriker och serverhallar blir allt vanligare inslag i det svenska näringslivet. Samtidigt kräver denna typ av etableringar en robust infrastruktur och omfattande energikapacitet.
Den framtida utvecklingen av näringslivet i Halland behöver ske på ett resurseffektivt sätt där markanspråk står i relation till de sysselsättningseffekter de ger. Därför bör fragmentering av den halländska marken undvikas genom att ny verksamhetsmark planeras i anslutning till befintliga kluster och serviceinrättningar samtidigt som befintlig infrastruktur nyttjas.
Möjligheter och utmaningar för strategin
De kommande decennierna förväntas flera nya arbetstillfällen att växa fram i Halland både genom nyetableringar och genom expansion av det befintliga näringslivet. Detta medför behov av att planlagd verksamhetsmark möter olika typer av markbehov.
Energisystemet kan inte skalas upp utan mark, och ny mark kan inte exploateras för bostäder och industrier om inte elnätet klarar av att försörja dem. Det är viktigt att effekt- och kapacitetsbrist inte blir dimensionerande för den halländska utvecklingen.
Strategiska inriktningar
Effektmål för strategin
Antalet arbetstagare som halländska arbetsgivare når inom 60 minuter ska öka
Mål om energi (under utveckling)