En tillgänglig, inkluderande och sammanhållen region
Det är viktigt att Halland drar nytta och fördelar av sin position mitt iett växande sydvästsverige. Målområde En tillgänglig, inkluderande och sammanhållen region pekar ut förutsättningar för det och fokuserar på behoven av en utvecklad och inkluderad tillgänglighet genom ett hållbart transportsystem och digital kommunikation.
Det handlar om att skapa förutsättningar för väl utbyggd infrastruktur som möjliggör tidseffektiva resor med syftet att vidga de tillgängliga bostads- och arbetsmarknadsområdena för invånarna i regionen. En välutbyggd kollektivtrafik främjar både tillväxt och den hållbara omställningen samtidigt som den digitala tillgängligheten är och kommer fortsatt vara av stor samhällsekonomisk betydelse.
Infrastrukturen och transportsystemet ska utformas hållbart utifrån de halländska och sydvästsvenska förutsättningarna för att denna del av Sverige fortsatt ska kunna bidra till lokal, regional, nationell och internationell utveckling. Ett regionalt perspektiv är angeläget eftersom större infrastruktursatsningar hanteras och fördelas i en nationell kontext, där det är viktigt att Halland, med grannar, kan tala för det halländska territoriet med en gemensam röst.
Strategi: Stärk tillgängligheten mellan tillväxtmotorerna, kärnorna och omlandet
Planeringsförutsättningar för strategin
Hallands tillväxt och attraktivitet är starkt kopplad till det omland som ramar in Halland. Arbetsmarknaderna i grannregionerna, speciellt i norr mot Göteborg, har en stor inverkan både på matchningen på den halländska arbetsmarknaden liksom på inflyttningen till Halland.
Hallands tillväxt och attraktivitet är starkt kopplad till det omland som ramar in Halland. Arbetsmarknaderna i grannregionerna, speciellt i norr mot Göteborg, har en stor inverkan både på matchningen på den halländska arbetsmarknaden liksom på inflyttningen till Halland. I relationen söderut mot Skåne finns en stor tillväxtpotential där flera större arbetsmarknader finns inom korta tidsavstånd, speciellt om restiderna med tåg kortas i framtiden. I relationen österut är de funktionella sambanden svagare, men det finns fortfarande viktiga arbetsmarknader som har inverkan på möjligheterna för Hallands inland att växa.
De halländska kommunhuvudorterna är centrala för den halländska utvecklingen då de är viktiga noder för arbetstillfällen, oavsett vilken större arbetsmarknad de tillhör. En stor del av de hallänningar som bor i större och mindre orter samt boende på landsbygden är både beroende av de arbetsmarknader och den service som kommunhuvudorterna erbjuder. Även Hallands tätorter och olika landsbygder erbjuder attraktiva boendemiljöer som är unika för Halland, vilket i sin tur driver på befolkningsutveckling och kompetensförsörjningen i det halländska näringslivet.
Det krävs en digital omställning för att Halland, men också Sverige och EU, ska kunna ta sig an framtida komplexa samhällsutmaningar som miljöproblem, klimatförändringar, demografiska förändringar och ökade klyftor.
Det krävs en digital omställning för att Halland, men också Sverige och EU, ska kunna ta sig an framtida komplexa samhällsutmaningar som miljöproblem, klimatförändringar, demografiska förändringar och ökade klyftor. Finns inte den digitala infrastrukturen på plats, så finns inte likvärdiga möjligheter att leva, bo och verka i Halland – vare sig för invånare, företag eller organisationer.
Den samlade efterfrågan av digitala tjänster förändras mycket snabbt och ställer kontinuerligt allt större krav på kvalitet, kvantitet och tillgänglighet. Det betyder att det är den faktiska tillgången till digital infrastruktur och användningen av de digitala tjänsterna som skapar nytta. Digital infrastruktur ska finnas där tjänsterna används. De föränderliga behoven av digital kommunikation innebär att kraven på infrastrukturens kapacitet, stabilitet, robusthet och resiliens ökar kontinuerligt.
Idag är fiberuppkopplingen den snabbaste, mest tillförlitliga och robusta tekniken för konnektivitet. Fibernätet utgör stommen för stabilitet, kapacitet och robusthet i det sammanhängande digitala systemet medan mobilnätet står för för förmågan till förflyttning/flyttbarhet/rörlighet. Det handlar inte bara om täckning i de mest tätbefolkade delarna av Halland, utan också om att behovsbilden styrs av var människor och verksamheter verkar.
Möjligheter och utmaningar för strategin
Ett färdigställande av Fehrman Bält-förbindelsen och en fast förbindelse mellan Helsingborg-Helsingör ökar möjligheterna för Hallands internationella kopplingar, både för privatpersoner och näringsliv.
Tillgängligheten till kommunhuvudorterna liksom till Hallands grannregioner är avgörande för att hela Halland ska kunna växa. Det bidrar till att öka det halländska näringslivets konkurrenskraft och de halländska livsmiljöerna attraktivitet.
En god inomregional tillgänglighet mellan olika livsmiljöer och arbetsmarknader är centralt för att alla hallänningar ska kunna ta del av Hallands tillväxt.
Satsningar på investeringar i fysisk såväl som digital infrastruktur ökar tillgängligheten mellan det utbud som finns i de större städerna och den mångfald av livsmiljöer som finns i Halland. Det stärker det flerkärniga Halland.
Den fasta och trådlösa infrastrukturen för digital konnektivitet behöver ses som komplement till varandra och som beståndsdelar i det sammanhängande systemet för att möta användarnas behov.
Utvecklingen av den fysiska transportinfrastrukturen behöver ta hänsyn till tillgången och användandet av infrastrukturen för digital konnektivitet.
En framtidssäker bredbandsinfrastruktur behöver nå alla; vara robust, tillgänglig, tillförlitlig, säker och hålla för det den kommer användas till.
Förkortade restider inom Sydsverige kan koppla upp Halland ytterligare mot grannlänen vilket bidrar till ökad regionförstoring och tillväxt.
Strategiska inriktningar
Effektmål för strategin
Hallänningarna ska nå fler arbetstillfällen inom 60 minuter
Stabil och hög tillgång till höghastighetsbredband i regionens alla delar
Strategi: Ett hållbart, tryggt och inkluderande transportsystem
Planeringsförutsättningar för strategin
Hallänningarnas fritidsresor, pendling och näringslivets transporter bidrar stort till tillväxten i Halland men det genererar också stora utsläpp av klimatgaser. Idag står transportsektorn för 70 procent av Hallands koldioxidutsläpp och personbilstransporterna orsakar två tredjedelar av dessa utsläpp.
Hallänningarnas fritidsresor, pendling och näringslivets transporter bidrar stort till tillväxten i Halland men det genererar också stora utsläpp av klimatgaser. Idag står transportsektorn för 70 procent av Hallands koldioxidutsläpp och personbilstransporterna orsakar två tredjedelar av dessa utsläpp. Utsläppen från transportsektorn minskar för långsamt i Halland och med dagens minskningstakt kommer Halland inte att nå de transportpolitiska målen. Även om det går för långsamt så minskar transportsektorns utsläpp i Halland. Utsläppsminskningen som går att se i Halland beror inte på ett minskande resande utan på ett ökat kollektivt resande tillsammans med mer energieffektiva transporter.
Halland är en pendlingsintensiv region och antalet personer som pendlar förväntas öka fram till 2050. Utvecklingen innebär att samtidigt som utsläppen måste minska så kommer resandet med stor sannolikhet att fortsätta öka i Halland. Den största potentialen till minskade utsläpp är att resor som går att utföra med kollektivtrafik, gång eller cykel, eller en kombination av ovanstående helt eller delvis ersätter bilburet resande.
Parallellt med satsningar på mindre utsläppsintensiva färdmedel så förväntas elektrifieringen av transportsystemet bidra till starkt minskade utsläpp i framtiden. För att fler ska kunna välja elfordon krävs dock en ladd-infrastruktur som är tillgänglig och som expanderar i takt med att antalet elfordon ökar.
Det halländska transportsystemet måste inte bara vara hållbart utifrån miljöhänsyn utan det spelar också en avgörande roll när det handlar om att främja social inkludering för olika grupper i samhället.
Det halländska transportsystemet måste inte bara vara hållbart utifrån miljöhänsyn utan det spelar också en avgörande roll när det handlar om att främja social inkludering för olika grupper i samhället. Särskilt fokus bör vara på de grupper som är särskilt sårbara i samhället som äldre, barn och unga, personer med funktionsnedsättning och socioekonomiskt sårbara. Ett inkluderande transportsystem skapar säker och effektiv tillgång till jobb, rekreation, service, skolor, aktiviteter och sociala möten. Det bidrar därför inte bara med fysisk rörlighet utan också social inkludering.
För att transportsystemet ska vara så många hallänningar till gagn som möjligt behöver gång, cykel och kollektivtrafik prioriteras. Dessa transportalternativ erbjuder tillgänglighet och kostnadseffektivitet samtidigt som de främjar fysisk aktivitet och minskar miljöpåverkan. Satsningar på gång, cykel och kollektivtrafik skapar ett mer inkluderande och hållbart transportsystem som gynnar Halland i allmänhet och särskilt sårbara grupper i synnerhet.
Möjligheter och utmaningar för strategin
För att Halland ska nå de transportpolitiska utsläppsmålen till 2030, som är ett viktigt etappmål mot ett klimatneutralt transportsystem, behöver transportsektorns utsläpp mer än halveras jämfört med 2020 års nivå.
Transportsystemet behöver möta hållbarhetsutmaningar utifrån alla tre hållbarhetsperspektiven.
Det finns stora skillnader kring hur transportsystemet nyttjas av olika grupper; till exempel äldre, barn och unga, personer med funktionsnedsättning och socioekonomiskt sårbara.
Genom att fokusera på tillgänglighet, säkerhet och tillgång till olika transportalternativ kan Halland skapa en mer inkluderande livsmiljö som gynnar alla hallänningar, oavsett bakgrund.
För att underlätta för fler att välja mer hållbara färdmedel är det viktigt att transportslagen stödjer varandra. Ett hela-resan perspektiv är centralt och ska prägla den halländska samhällsplaneringen.
Kollektivtrafiken anses ha stor potential till resandeökning i kollektivtrafikstråken mellan tillväxtmotorer samt inom de regionala och lokala kärnorna. Markanvändning och bebyggelsestruktur har mycket stor betydelse för kollektivtrafikens konkurrenskraft. Utmaningen är att verka för effektivt markutnyttjande och ökad andel kollektivtrafik. En spridd bebyggelse ger dåliga förutsättningar för kollektivtrafik.
På sträckor upp till 10 km är cykel ofta ett mycket konkurrenskraftigt färdmedel. Längre sträckor beräknas bli konkurrenskraftiga om elcyklar används. Gångtrafik utgör cirka 20 procent av alla resor. Gångtrafik dominerar på korta avstånd och avtar vid 2 km.
Strategiska inriktningar
Effektmål för strategin
De klimatpåverkande utsläppen från transportsektorn (personbils- och godstrafik) ska minska med X % fram till 2050
Säkerställd hög och jämställd tillgänglighet till kollektivtrafik i olika socioekonomiska områden i Halland
Strategi: Effektiva och hållbara transporter för näringslivet
Planeringsförutsättningar för strategin
Halland är ett godsintensivt län med stor import och export. Läget mellan Malmö och Göteborg samt som en del av transportstråket Hamburg-Oslo, gör att Halland är ett transitlän för gods.
Halland är ett godsintensivt län med stor import och export. Läget mellan Malmö och Göteborg samt som en del av transportstråket Hamburg-Oslo, gör att Halland är ett transitlän för gods. Sedan 2016 har godsflödena ökat med 9 procent i Halland och när den fasta förbindelsen över Fehrman-Bält färdigställs förväntas de internationella godstransporterna öka ytterligare i sydvästsverige och Halland. En majoritet av godset som transporteras via Halland transporteras idag på de större riks- och länsvägarna då de binder ihop stora godsnoder. Den enskilt största vägen för godstransporter i Halland är E6:an. Järnvägen erbjuder ett mer miljömässigt hållbart alternativ för godstransporter. De absolut största målpunkterna för godstågstrafiken är Värö, Halmstad och Varberg. Även sjöfartstransporter är viktiga för Hallands näringsliv. I Halland finns tre hamnar; Halmstad, Falkenberg och Varberg. Hamnarna erbjuder regelbundna fartygsavgångar till och från viktiga hamnar i Europa, Norden och utanför Europa.
Den tekniska utvecklingen har en betydande roll inom transportsektorn. Redan idag levereras varor med hjälp av drönare i vissa delar av världen. Det finns också exempel på hur autonoma fordon är en del av leveranskedjan i Sverige. Samtidigt ser vi ett förändrat kravställande från befolkningen på hur handel bedrivs och hur exempelvis e-handelns leveranser ser ut.
Möjligheter och utmaningar för strategin
Det halländska näringslivet har stora behov av ett transportsystem som är rustat för den tillväxt Halland och sydvästsverige står inför.
I dag saknas viktiga förutsättningar för att godstransporter på järnväg ska vara tillräckligt effektivt, robust och lönsamt för näringslivet att investera i.
Samtidigt som näringslivets transporter förväntas öka i Halland så behöver utsläppen minska. Infrastrukturen behöver möta upp de nya behov som följer av teknikutvecklingen och ett växande halländskt näringsliv.
För att kunna nyttja den potential som finns i hamnarna krävs effektiva lastningszoner. Kopplingen till järnvärnvägen och det större vägnätet är central för att påskynda omställningen av näringslivets transporter.
Halland behöver ha en förberedelse för och förmåga att den teknisk utvecklingen snabbt kan få påverkan på transportsektorn.
Strategiska inriktningar
Effektmål för strategin
- Den tunga trafikens utsläpp per ton gods ska minska
Strategi: Ökad beredskap och robusthet i transportsystemet
Planeringsförutsättningar för strategin
Klimatförändringar är en växande utmaning för transportsystemen i Sverige och Halland. Ökande globala temperaturer har en direkt inverkan på vägar, järnvägar och andra transportinfrastrukturer.
Klimatförändringar är en växande utmaning för transportsystemen i Sverige och Halland. Ökande globala temperaturer har en direkt inverkan på vägar, järnvägar och andra transportinfrastrukturer. Extrema väderhändelser, som översvämningar, skogsbränder och kraftiga stormar, blir allt vanligare och kan orsaka störningar och skador på våra vägar och broar.
Ändrade nederbörds- och temperaturmönster påverkar underhåll och drift av våra transportnät. Vinterväghalka kan bli mer oberäknelig med ökad risk för trafikolyckor. Fem av sex halländska kommuner ligger i kustbandet och kustnära områden står inför hotet från både erosion och havsnivåhöjning, vilket kan hota kritiska transportvägar. Dessutom kan klimatförändringar påverka resmönster och efterfrågan på transporttjänster, med en ökad betoning på hållbara och klimatsmarta resalternativ.
Transportsystemet nyttjas inte bara av pendlare, fritidsresenärer och näringslivet utan är också en central del av vår beredskap.
Transportsystemet nyttjas inte bara av pendlare, fritidsresenärer och näringslivet utan är också en central del av vår beredskap. I en alltmer osäker omvärld som präglas geopolitisk spänning, klimatförändringar och även pandemier krävs ett transportsystem som är robust och som kan hantera oförutsedda händelser. För att möta dessa utmaningar krävs olika typer av åtgärder, både i transportsystemet och i planeringen av transporterna. Det innebär samplanering av persontransporter, transporter av gods och farligt gods, men också att säkerställa framkomlighet för blåljuspersonal samt för samhällets civil- och totalförsvar.
Vid sidan av goda förbindelser med tåg och satsningar på Västkustbanan erbjuder flyget ett komplement. Halmstad flygplats har en viktig roll för näringslivets utveckling i Halland. Flygplatsen används därtill även för andra samhällsnyttiga funktioner som för samhällsskydd och beredskap, sjukvård och av Försvarsmakten. Flygplatsen i Halmstad bedöms ha en avgörande betydelse för stora delar av Försvarsmaktens verksamhet i Halmstad.
Möjligheter och utmaningar för strategin
Infrastruktur som översvämmas kan få materiella skador och innebär försämrad framkomlighet. Särskilt allvarlig är den försämrade framkomligheten till samhällsviktig verksamhet och när den påverkar blåljustrafik.
Genom att ta hänsyn till pågående klimatförändringar i planeringen av framtida transportlösningar kan samhället bli mer resilient. Olika grupper i samhället påverkas i olika utsträckning av klimatförändringar. Det behövs ett jämställdhetsperspektiv och rättviseperspektiv i planeringen av transportsystemet för att tillgodose allas behov och för att ta hänsyn till olika förutsättningar.
För att öka beredskapen och robustheten i transportsystemet behövs redundans för oförutsedda händelser.
Strategiska inriktningar
Effektmål för strategin
Antalet förseningar i kollektivtrafiknätet ska minska
Minskad sårbarhet i vägnätet (indikator under utveckling)