Halländska förutsättningar

Halland är en av Sveriges snabbast växande regioner och har haft en mycket god utveckling under de senaste decennierna. Utvecklingen har flera förklaringar men två betydande är det geografiska läget mellan två storstadsregioner och en gynnsam ortstruktur med flera växande kärnor. Över tid har den halländska geografin blivit allt mer regional och drygt var tredje hallänning pendlar idag över en kommungräns för arbeta.

Fram till 2050 pekar prognoserna på att den goda utvecklingen kommer att fortsätta. Det här är någonting positivt då fler människor och jobb leder till utvecklingsmöjligheter i regionen. Samtidigt ställer utvecklingen krav på en genomtänkt och hållbar planering: med fler människor och jobb följer en ökad efterfrågan på service, verksamhetsmark, bostäder och kollektivtrafik.

Utvecklingen innebär också att takten på den gröna omställningen behöver öka för att vi ska kunna bemöta klimatutmaningarna. Enkelt uttryckt behöver klimatutsläppen att minska samtidigt som vi blir fler invånare.

Bild: Halländska utvecklingspotentialer fram till 2050 enligt prognoser från Region Halland

Halland är flerkärnigt, tätbefolkat och tillgängligt

Halland är en relativt liten region som är både tätbefolkad och flerkärnig. Hela fyra av sex kommunhuvudorter har över 25 000 invånare och dessa kompletteras av ett rikt omland med en mångfald av livsmiljöer. De förhållandevis korta avstånden mellan olika geografier skapar en god tillgänglighet som bidrar till starka funktionella samband där städernas större arbetsmarknader kompletteras av mindre orter och den halländska landsbygden. Till följd av täthet och funktionell uppkoppling är hallänningarnas vardag till stor del regionaliserad då det är vanligt att bostads- och arbetsplatser ligger i olika orter, kommuner och regioner. Allt eftersom transportsystemen utvecklas och samhället digitaliseras förväntas flerkärnighetens effekter förstärkas i Halland och dess omland.

Halland är också en del av den Sydvästsvenska ortsstrutkuren där två av tre nationella tillväxtmotorer, Malmö och Göteborg, kopplas samman i ett nätverk av större städer. Halland har starka funktionella kopplingar till stora delar av Sydvästsverige och alla dessa kopplingar blir starkare över tid. Tillväxten i Sydvästsverige är, liksom i Halland, stark då både näringslivstillväxt och befolkningstillväxt präglar geografin.

De funktionella kopplingarna är starkast mot Göteborg med omland, men relationen söderut växer starkt och har andra tydliga funktioner, inte minst kopplat till näringslivets transporter. Samtidigt som de funktionella kopplingarna österut är svagare för Halland kan de ha stor påverkan på mer lokala arbets- och bostadsmarknader.

Flerkärnigheten i Sydvästsverige och i Halland har haft stor betydelse för Halland utveckling och kommer fortsätta ha det i framtiden. Utöver att regionala arbetsmarknader tillgängliggörs bidrar det också till mer attraktiva livsmiljöer då en större mångfald av olika typer av boende och samhällsservice tillgängliggörs.

Den halländska tillväxten är god men det finns inomregionala skillnader

Halland ligger mitt i ett växande Sydvästsverige, det är det som är och har varit mest förutsättningsskapande för Hallands tillväxt. Halland har en god tillväxt inom näringslivet och den näst högsta befolkningstillväxten i Sverige. Utvecklingen är relativt jämnt spridd mellan de halländska kommunerna och även inom kommunerna finns det en spridning av tillväxten där både städer, orter och landsbygd växer. Förutsättningarna ser dock mycket olika ut och vissa områden präglas av större utmaningar än andra.

I områden med närhet till kusten, de större städerna och de större orterna växer både arbets- och bostadsmarknaderna medan delar av inlandet har en svagare utvecklingstakt. Befolkningstillväxten i Halland förklaras till stor del av inflyttning, där de halländska livsmiljöerna, naturvärden och attraktiva boendemiljöerna är starka förklaringsfaktorer till varför människor väljer att flytta till Halland. Fram till 2050 förväntas fortsatt en stark tillväxt i befolkningen i Halland, mycket till följd av en fortsatt stark inflyttning från övriga regioner.

Hallänningarna har ofta goda förutsättningar men det finns stora skillnader geografiskt

I Halland är den socioekonomiska statusen generellt god. Halland har rikets längsta medellivslängd, höga inkomster, låg arbetslöshet och en förhållandevis högutbildad befolkning. Men, liksom i övriga Sverige, finns det stora skillnader inom Halland. Olika grupper har tydligt olika förutsättningar och förutsättningarna har en tydlig geografisk koppling. De mest socioekonomiskt utsatta grupperna går främst att finna i vissa stadsområden samt på den halländska landsbygdens inland med stora avstånd till större städer. Den stadsnära landsbygden i anslutning till de större städerna har vissa socioekonomiska utmaningar medan den kustnära bebyggelsen i mindre tätorter i regel har goda socioekonomiska förutsättningar.

Det halländska näringslivet har goda förutsättningar, men är i stort behov av mark, energi och en sammanhållen samhällsplanering

Det Halländska näringslivet drar stor nytta av Hallands och Sydvästsveriges flerkärnighet. Näringslivet växer på många platser, både i och utanför städerna och förväntas vara en av de starkast växande marknaderna i Sverige framöver. Näringslivet i Halland är dessutom väl diversifierat, med en tillväxt inom många olika sektorer. Ett växande näringsliv innebär större markanspråk för näringslivet och till följd av att många olika sektorer växer så ser markanspråken väldigt olika ut.

Inom logistik och transporter är närhet till infrastruktur centralt, handeln har behov av attraktiva affärslägen medan kontorsverksamheter behöver närhet till kollektivtrafikknutpunkter och service. Samlat för näringslivet är att det behövs en bred samhällsplanering som erbjuder attraktiva boendemiljöer för att rätt kompetens ska kunna attraheras. Utöver behovet av mark är också tillgången på energi en central fråga för det halländska näringslivet.

En kombination av fortsatt tillväxt och framtida strukturförändringar, då främst elektrifiering av fordonsflottan och industrins elektrifiering, kommer ställa höga krav på både produktionen av el och kapaciteten i elnätet för att tillgången på energi inte ska dimensionera näringslivets tillväxt.

Stora bostadsbehov framöver

Hallands attraktivitet ligger i mångfalden av boendemiljöer och tillgängliga arbetsmarknader. Därför påverkas och möjliggörs utvecklingen i Halland både av vad som händer inom regionen och utanför regiongränserna. Den halländska, liksom den Sydvästsvenska, starka utvecklingen är beroende av att det aktivt planeras för en fortsatt tillväxt i befolkningen.  För att skapa förutsättningar för en fortsatt positiv utveckling på kommunal, regional och nationell nivå behövs en strategisk planering som står i relation till den förväntade utvecklingen.  

En grundförutsättning för en fortsatt tillväxt i Sverige och Halland med bibehållen attraktivitet är att bostadsbyggandet står i relation till befolkningstillväxten. Efter finanskrisen 2007-2008 stagnerade färdigställandet av bostäder i Sverige vilket, tillsammans med hushållstillväxten, byggde upp ett underskott i det svenska bostadsbeståndet. Underskottet steg fram till 2017 och uppgick till ett underskott på över 200 000 bostäder. Från 2017 har underskottet minskat till följd av en ökad nybyggnation och en svagare befolkningstillväxt till följd av Covid-19-pandemin. I Sverige beräknas det behöva tillkomma ungefär 360 000 bostäder fram till 2030 för att möta hushållstillväxten.

Förutsättningarna för bostadsmarknaden och bostadsbyggandet har förvärrats mycket snabbt sedan början av 2022. Hushållens köpkraft har försvagats markant samtidigt som bostadspriserna går ner till följd av stigande räntor och energikostnader. Detta kombinerat med höjda byggkostnader och försvagad finansiering kan resultera i en mycket snabb inbromsning av bostadsbyggandet. Boverkets prognos pekar på att bostäder med startbesked kommer minska från 71 500 år 2021 till cirka 33 000 2023 och så få som 20 000 startbesked 2024.

Byggbehovet är inte jämnt fördelat över Sverige utan är fördelat till storstadsregionerna med omland. Halland och grannregionerna Västra Götaland och Skåne har alla ett stort byggbehov av nya bostäder de kommande åren. Bara i Halland förväntas det behöva tillkomma 36 000 bostäder fram till 2050, vilket innebär en årlig produktion av över 1200 bostäder, vilket motsvarar ungefär den produktionstakt som varit i Halland under 2000-talet.

Halland har idag en stor andel småhus i bostadsbeståndet och samtidigt som produktionen av småhus varit hög historiskt i Halland så har ett skifte skett 2010 där över hälften av nyproduktionen sker i flerbostadshus. En utmaning kopplat till bostadsbeståndet och nyproduktionen är att det finns särskilt utsatta grupper på bostadsmarknaden. Det här handlar främst om grupperna äldre och personer med begränsade ekonomiska resurser, som unga och arbetssökande. Dessa grupper ställer specifika krav på hur bostäder anpassas och vilken typ av bostäder som färdigställs samt deras tillgång på samhällsservice. I Halland förväntas både grupperna unga och äldre växa fram till 2050 vilket kommer påverka vilken typ av bostäder som efterfrågas stort.