Mål och indikatorer
En hållbar och attraktiv region mitt i ett växande Sydvästsverige
Inrikes flyttnetto (2000-2023) Flyttnetto i antal personer
Om indikatorn och statistiken
Inrikes flyttnetto är ett nettotal över inrikes omflyttningar mellan kommuner och regioner. Regioner med nettoinflyttning kan antas ha en relativt högre boendeattraktivitet än regioner med nettoutflyttning. En regions flyttnetto påverkas av tillgänglighet till arbeten och studier, bostadsmarknadens utveckling, tillgång till attraktiva livsmiljöer samt närvaron av olika serviceslag. Även demografiska faktorer som ålderssammansättningen i landet har betydelse för flyttmönstren.Utveckling under strategiperioden
Halland behåller sin ställning som en av Sveriges mest attraktiva inflyttningsregioner även om den relativa positionen försämrats något under strategiperioden.Långsiktig utveckling
Halland har tillsammans med storstadsregionerna haft landets högsta flyttnetto under 2000-talet, både i relativa och absoluta tal. Under pandemin ökade inflyttningen till regioner utanför storstäderna, sannolikt drivet av ökat distansarbete. Detta har dock inte förändrat det långsiktiga mönstret där befolkningstillväxten koncentreras till storstadsregionerna och deras omland. Snarare har storstädernas influensområden vidgats geografiskt.Geografiska och demografiska mönster
Under 2000-talet har samtliga kommuner i regionen förutom Hylte haft ett positivt flyttnetto. Samma mönster håller i sig under strategiperioden med skillnaden att Kungsbacka har ett betydligt lägre netto under denna period än tidigare.Källa: SCB
Klimatpåverkande utsläpp från inrikes transporter (1990-2022) Utsläpp av växthusgaser i ton koldioxidekvivalenter
Om indikatorn och statistiken
Mäter de klimatpåverkande utsläppen från transportsektorn. Inkluderar utsläpp som sker innanför Hallands läns gränser (de territoriella utsläppen). Statistiken omfattar inte utrikes flyg och sjöfart. Utsläppsnivåerna påverkas av faktorer som resvanor, geografiska avstånd, genomfartstrafik, bilflottans sammansättning samt stadsplanering.Utveckling under strategiperioden
Utsläppen från transportsektorn minskar under strategiperioden och Halland intar en bättre position - en placering över medianen - än tidigare. Den ökade minskningstakten beror främst på lägre utsläpp från personbilstrafiken. Sett till transportsektorns utsläpp per invånare har regionen alltjämt bland de högsta nivåerna i landet (1,71 ton per invånare, den den femte högsta nivån).Långsiktig utveckling
Jämfört med övriga regioner har Halland över tid haft en låg minskningstakt av utsläpp från transportsektorn. Sedan 1990 har regionen haft den tredje lägsta utsläppsminskningen i landet.Geografiska och demografiska mönster
Över tid har utsläppen från transporsektorn minskat som mest i Halmsad, Hylte och Laholm. I förhållande till antalet invånare är utsläppen som lägst i Halmstad (1,42 ton per invånare) och Kungsbacka (1,52 ton per invånare) och som högst i Hylte (2,2 ton per invånare).Källa: Naturvårdsverket
Analys
Halland befäster sin position som en av Sveriges mest attraktiva boenderegioner. Under strategiperioden har dock inflyttningen till länet minskat något. En stor andel av inflyttningarna till regionen sker till småhus och Halland har de näst högsta huspriserna i landet. Det högre ränteläget under perioden har därför sannolikt haft en dämpande effekt på inflyttningsnivåerna. Prognoser tyder på att hushållens köpkraft kommer att stärkas under strategiperioden vilket bör ha en positiv effekt på antalet inflyttningar till regionen.
Utsläppen från transportsektorn minskar och minskningstakten har ökat under strategiperioden. För att nå det transportpolitiska målet (en minskning med 70 % 2010-2030) behöver minskningstakten dock öka under den återstående strategiperioden. Jämfört med dagens nivåer behöver utsläppen från transportsektorn mer än halveras för att målnivån ska nås. För Hallands del påverkas utsläppsnivåerna av att antalet invånare ökar och en omfattande genomfartstrafik, både sett till gods- och personresor, som en följd av belägenheten mellan två storstadsregioner och den trafikintensiva E6:an.
God tillgänglighet till bostäder, kollektivtrafik, service och försörjningsmöjligheter
Nyproducerade bostäder (2000-2023) Antal nya lägenheter i småhus och flerbostadshus
Om indikatorn och statistiken
Med nyproducerade bostäder avses färdigställda lägenheter i nygbyggda småhus och flerbostadshus. Ett småhus räknas i regel som en lägenhet. Statistiken omfattar även så kallade specialbostäder som studenbostäder, bostäder för äldre samt bostäder för personer med funktionshinder. I regel är ett högt bostadsbyggande eftersträvansvärt i regioner och kommuner där det finns en hög efterfrågan på boende. Generellt sett bedömer Boverket att det råder ett underskott på bostäder i Sverige, särskilt i attraktiva regioner.Utveckling under strategiperioden
Under de senaste åren har Halland haft en historiskt sett hög utbyggnadstakt av nyproducerade bostäder. Relativt sett har regionen haft den näst högsta nyrpoduktionen av bostäder under strategiperioden.Långsiktig utveckling
Invånarantalet i Halland har ökat kraftigt under 2000-talet, vilket medfört en hög efterfrågan på nya bostäder. Regionen har därför haft ett förhållandevis högt bostadsbyggande.Geografiska och demografiska mönster
Bostadsbyggandet har koncentrerats till länets kustkommuner, där bostadsbristen bedöms vara som störst. De senaste åren har det skett en markant ökning av nyproduktionen i framför allt Varberg, Falkenberg och Laholm.Källa:SCB
Tillgång till snabbt internet (2022-2023) Andel hushåll med tillgång till eller möjlighet att ansluta till höghastighetsinternet
Om indikatorn och statistiken
Indikatorn mäter hur många hushåll som redan idag har höghastighetsinternet alternativt har möjlighet att efteransluta till fibernätet inom 12 månader och till en kostnad av högst 40 000 kronor. Indikatorn omfattar också hushåll som har tillgång till snabbt bredband via kabel-tv-nätet. Med höghastighetsinternet avses här tillgång till fast bredband om minst 1 Gbit/s. Fram till 2025 är målet enligt PTS att 98 procent av hushållen i Sverige ska vara anslutna till eller ha möjlighet att ansluta till ett nät som medger 1 Gbit/s.Utveckling under strategiperioden
Under strategiperioden har tillgången till höghastighetsinternet ökat. Det senaste mätåret hade 99,4 procent av hushållen i Halland möjlighet att skaffa en uppkoppling som medger minst 1Gbit/s.Geografiska och demografiska mönster
Tillgången till höghastighetsinternet varierar något mellan kommunerna i Halland, från 96,9 procent av hushållen i Hylte till 100 procent i Halmstad. Av hushållen i Halland utanför tätort har 96,4 procent tillgång till höghastighetsinternet. Detta är något lägre än i tätorterna där andelen ligger på 99,7 procent.Källa: Post- och telestyrelsen
Trångboddhet (2012-2023) Andel boende i flerbostadshus som bor trångbott
Om indikatorn och statistiken
Norm 2 definierar ett hushåll som trångbott om det finns fler än två boende per rum (sovrum), kök och vardagsrum oräknade. Detta gäller dock inte ensamstående, som inte anses trångbodda oavsett antal rum.Exempel: enligt norm 2 ska ett 4-personershushåll ha minst 3 rum och kök för att inte vara trångbott. I statistiken omfattas endast lägenheter i flerbostadshus och inte småhus. Procenttalen anger alltså hur stor andel av befolkningen som bor i flerbostadshus som bor trångbott.
Att vara trångbodd kan få konsekvenser i vardagen på flera sätt. Trångboddhet kan upplevas som påfrestande om man hela tiden behöver dela rum med andra och det inte finns möjlighet till viss avskildhet i det egna hemmet. För barn och ungdomar kan det till exempel medföra svårigheter att koncentrera sig på läxor.
Utveckling under strategiperioden
Under strategiperioden har trångboddheten i Halland minskat något. Det senaste mätåret uppgick trångtboddheten i flerbostadshus till 13,2 procent. Nivån placerar länet strax under medianen.Långsiktig utveckling
Över längre tid har trångboddheten i Halland ökat. Utvecklingen följer samma mönster som i riket. Trångboddheten ökade i samband med att Sverige hade en historiskt sett hög befolkningsökning perioden 2015-2019.Geografiska och demografiska mönster
Bland kommunerna i Halland varierar trångboddheten från 8,6 procent i Kungsbacka kommun till 33,7 procent i Hylte kommun. En delförklaring till de stora skillnaderna är hur stor andel utlandsfödda som bor i respektive kommun. Trångboddhet är betydligt vanligare bland utlandsfödda än inrikes födda.Källa: SCB
Tillgång till kollektivtrafik (2014-2022) Andel av befolkningen med <= 500 meter till närmaste kollektivtrafikstation
Om indikatorn och statistiken
Andel av befolkningen i det geografiska området som har en trafikerad hållplats inom 500 meter från sin folkbokföringsadress. Med trafikerad hållplats avses hållplats, för samtliga trafikslag som trafikeras med minst en avgång per timme, vardagar mellan 06:00 och 20:00. Avståndet till hållplats utgår från fågelavstånd och beaktar inte väg- och gatunät. Andelen påverkas bland annat av stadsplaneringen, hur många som bor på landsbygden, flyttmönster och kollektivtrafiknätets täckning. Variationerna år från år kan ha flera olika förklaringar, exempelvis förändringar i kollektivtrafiknätet eller var nybyggnationer har skett.Utveckling under strategiperioden
Under strategiperioden har andelen av befolkningen som bor inom 500 meter från en kollektivtrafikhållplats minskat något. Det senaste mätåret uppgick andelen till 75,7 procent, vilket placerade regionen på plats 9 i förhållande till övriga regioner. Den relativa positionen har försämtrats med en placering under strategiperioden.Långsiktig utveckling
Över tid har andelen med god tillgång till kollektivtrafikstation i Hallands län legat på relativt konstanta nivåer.Geografiska och demografiska mönster
Störst tillgång till kollektivtrafik finns i de större städerna, som Halmstad där 90 procent av befolkningen har nära till en hållplats. I övriga kommuner är nivån beytdligt lägre och ligger på mellan 58,6 procent (Hylte kommun) till 66,1 procent (Kungsbacka kommun). Utanför tätort har bor 21,4 procent av hallänningarna kollektivtrafiknära. Inne i tätorterna uppgår andelen till 75,7 procent.Källa: SCB
Tillgång till butik (2023) Andel av befolkningen med 0-10 km till närmaste dagligvarubutik (fullstoriment)
Om indikatorn och statistiken
Indikatorn mäter hur stor andel av befolkningen i respektive region som har mindre än 10 km till närmaste dagligvarubutik med fullsortiment. Beräkningen utgår från vägnätet.Utveckling under strategiperioden
Hallänningarna har en god tillgänglighet till dagligvarubutiker - 98,6 procent av befolkningen bor inom 10 km från närmaste butik med fullsortiment. Detta är den tredje högsta andelen i Sverige. I faktiska tal är det 4 753 hallänningar som har mer än 10 kilometer till närmaste dagligvarubutik med fullt sortiment.Geografiska och demografiska mönster
Bland kommunerna varierar andelen från 99,5 procent (Halmstad) till 93,8 procent (Hylte). Överlag är servicestrukturen mer sårbar i de östra landsbygdsdelarna av regionen.Källa: SCB
Analys
Målet omfattar flera olika dimensioner och regionens prestation varierar beroende på vilken dimension som studeras. Överlag är tillgängligheten till service och arbetstillfällen god i regionen, särskilt längs med den tätbefolkade kusten. Tillgängligheten är sämre i länets östra delar där avstånden till större städer är längre.
Över tid har Halland haft en hög bostadsproduktion jämfört med övriga landet. Produktionen har nästan utslutande skett i länets kustkommuner. Samtidigt är behoven stora i och med den höga befolkningstillväxten. De fyra större kustkommunerna - Kungsbacka, Varberg, Falkenberg samt Halmstad - bedömer att det idag råder brist på bostäder i de större städerna. Bristen är särskilt stor på bostäder med låga boendekostander. Halland har de näst högsta bostadspriserna i landet och trösklarna in på bostadsmarknaden är höga för unga och socioekonomiskt svaga grupper.
Under innestående år (2024) har antalet bygglovsanökningar minskat avsevärt. På sikt finns en risk att nuvarande lågkonjunktur inom byggsektorn skapar ett för litet utbud av bostäder under strategiperioden.
Tillgången till höghastighetsinternet är god och den näst högsta i landet. Givet länets förutsättningar, med rikets fjärde högsta befolkningstäthet, är detta ett gott utfall.
När det gäller tillgång till kollektivtrafik är utfallet i förhållande till förutsättningarna något sämre; Halland har rikets fjärde högsta befolkningstäthet men intar en betydligt lägre position sett till hur stor del av befolkningen som bor i ett kollektivtrafiknära läge.
Minskat klimatavtryck och hållbar energiförsörjning
Kollektivtrafikens marknadsandel (2012-2023) Andel av de motoriserade resorna som sker med kollektivtrafik
Om indikatorn och statistiken
Marknadsandelen beräknas som andel av de motoriserade resorna som genomförs med kollektivtrafik. Marknadsandelen för kollektivtrafik ökar när en större andel av de motoriserade resorna görs med kollektivtrafik jämfört med andra transportmedel. Om färre människor väljer kollektivtrafik och istället använder andra motoriserade transportmedel minskar marknadsandelen.Utveckling under strategiperioden
Kollektivtrafikens marknadsandel har ökat under strategiperioden men detta beror på att pandemin med tillhörande reserestriktioner påverkade utfallet under 2000. Under strategiperioden, det vill säga 2021-2023, har den successivt åthämtat sig men ligger på lägre nivåer (16 procent) änd 2019 (17,9 procent). Jämfört med andra regioner intar Halland en åttondeplacering, vilket är förhållandevis lågt givet att länet har rikets fjärde högsta befolkningstäthet.Långsiktig utveckling
Över tid har kollektivtrafikens marknadsandel i länet ökat, särskilt hög var den åren före pandemin.Källa: Kollektivtrafikbarometern
Antal resor med kollektivtrafiken (2003-2023) Antal resor med kollektivtrafiken per invånare
Om indikatorn och statistiken
Indikatorn mäter hur många påstigningar som har skett med buss- och tågtrafik per invånare.Utveckling under strategiperioden
Antalet resor med kollektivtrafik har ökat under strategiperioden (2021-2023) men detta beror på att coronapandemin med tillhörande reserestriktioner bidrog till låga nivåer 2020. Jämfört med året före pandemin, det vill säga 2019, har antalet resor med kollektivtrafiken minskat. Senaste mätåret uppgick antalet resor med kollektivtrafik till 54,3 per invånare. I faktiska tal innebar detta att Hallandstrafiken hade 18,7 miljoner påstigningar under året. Regionen placerar sig på en niondeplats sett till kollektivtrafikresor per invånare. Detta är en låg placering givet att länet har rikets fjärde högsta befolkningstäthet.Långsiktig utveckling
Över tid har antalet resor med kollektivtrafiken i Halland ökat avsevärt; 2003 var nivån 27 resor per invånare och 2023 54,3 resor per invånare.Källa: Trafikanalys
Körsträcka med bil (2000-2023) Körda mil med personbil per invånare
Om indikatorn och statistiken
Indikatorn visar hallänningarnas körsträckor med bil per invånare. Även resor utanför kommunen och regionen ingår. Uppgifterna baseras på bilarnas mätarställningar som registrerats vid bilbesiktningen.Utveckling under strategiperioden
Under strategiperioden (2021-2023) har den genomsnittliga körsträckan per invånare ökat något jämfört med 2020. Dock är det sannolikt att coronapandemin påverkade resandet under 2020. Jämfört med året före pandeming (2019) har antalet mil per invånare minskat från 713,5 mil till 674,5 mil. Senaste mätåret ökade dock antalet mil något. Relativt sett kör hallänningen förhållandevis mycket bil även om regiones relativa placering har förbättras under strategiperioden.Långsiktig utveckling
Över tid har den genomsnittliga körsträckan per invånare minskat. Nivåminskningen som skedde i samband med pandemin bedöms vara ihållande och kan vara ett utslag av ökat distansarbete och mer omfattande internethandel.Geografiska och demografiska mönster
I Hallands kommuner varierar körsträckan med bil per invånare från 611,7 mil i Halmstad till 779,8 mil per invånare i Laholm. ÖVerlag är den genomsnittliga körsträckan lägre i mer tätbefolkade kommuner. Antalet körda mil påverkas också av i vilken utsträckning befolkningen pendlar till andra kommuner för att arbeta.Källa: Trafikanalys https://www.rus.se/statistik-och-indikatorer/korstrackor/
Elbilar och laddhybrider (2010-2023) Andel elbilar och laddhybrider av den totala fordonsflottan
Om indikatorn och statistiken
Indikatorn mäter hur många bilar av den totala flottan som består av elbilar.Utveckling under strategiperioden
Andelen elbilar har ökat kraftigt de senaste åren, både i Halland och på nationell nivå. I Halland var 5,8 procent av bilflottan elbilar vid utgången av 2023, vilket är den tredje högsta andelen i landet. Under strategiperioden har andelen elbilar ökat exponentiellt.Geografiska och demografiska mönster
Bland länets kommuner varierar andelen elbilar från 3,3 procent i Hylte kommun till 9,1 procent i Kungsbacka kommun.Källa: Trafikanalys
Insamlat hushållsavfall (2013-2023) Antal kilo hushållsavfall per invånare
Om indikatorn och statistiken
Medelvärden för avfallsmängder beräknas som om länet var en kommun. Det innebär att man tar totala mängden avfall i länet och dividerar med totala invånarantalet (justerat) för de kommuner som matat in data.Utveckling under strategiperioden
Halland har under senare år haft en av de högsta nivåerna för insamlat hushållsavfall per invånare i Sverige. Under strategiperioden har avfallsmängderna minskat men Halland ligger fortsatt, ur ett jämförande perspektiv, på höga nivåer.Källa: Avfall Sverige
Analys
Halland, liksom riket i helhet, står inför stora utmaningar när det gäller miljö och klimat. Området är komplext och består av många olika dimensioner. Generellt sett behöver takten på omställningsarbetet öka för att nå de nationella miljömålen och en hållbar utveckling.
Halland är ett transportintensivt län både sett till gods- och personbilstrafik. Givet förutsättningarna kör hallänningen förhållandevis långa sträckor med bil och kollektivtrafikens marknadsandel är något lägre – om än ökande över tid – än förväntat givet länets befolkningstäthet. Många faktorer påverkar detta utfall, bland annat hur befolkningen fördelas mellan länets orter men också utformningen på våra städer, resvanor och kollektivtrafiknätet. Halland har en flerkärnig ortsruktur med ett omfattande resande mellan städerna, särskilt längs med Västkuststråket. Här är det viktigt att kollektivtrafiken tillsammans med gång- och cykel är konkurrenskraftiga alternativ till bilen.
En viktig del i omställningen mot ett mer hållbart resande är fler fossiloberoende fordon. Andelen elbilar i Halland har de senaste åren ökat exponentiellt och regionen intar tillsammans med storstadsregionerna en framskjuten position i sammanhanget. Omställningen ökar behoven av en hållbar och tillräcklig energiproduktion samt utbyggd laddinfrastruktur1.
Jämfört med andra regioner har Halland en hög avfallsproduktion per invånare. Trots en minskning de senaste åren ligger regionen på en relativt sett hög nivå. Detta kan till delar hänga samman med att regionen har förhållandevis stora hushåll som en följd av att en stor del av inflyttningen består av barnfamiljer.
För närvarande saknar vi indikatorer för området “hållbar energiförsörjning” som lever upp till de kriterier för indikatorer vi använder i denna rapport. Utvecklingsarbete pågår.↩︎