Mål och indikatorer
En hållbar och attraktiv region mitt i ett växande Sydvästsverige
Inrikes flyttnetto (2000-2022) Flyttnetto i antal personer
Beskrivning av indikator
Inrikes flyttnetto är ett nettotal över inrikes omflyttningar mellan kommuner och regioner. Regioner med nettoinflyttning kan antas ha en relativt högre boendeattraktivitet än regioner med nettoutflyttning. Utfallet påverkas av faktorer som tillgänglighet till arbeten och studier, bostadsmarknadens utveckling, tillgång till attraktiva livsmiljöer samt närvaron av olika serviceslag.Analys
I relativa tal har Halland haft den högsta nettoinflyttningen i Sverige under 2000-talet och i faktiska tal den fjärde högsta. Den relativa positionen har dock försämrats något de senaste åren. Detta beror på att inflyttningen till Gotland och Uppsala ökade kraftigt under pandemin. Under 2000-talet har inflyttningen från andra regioner i Sverige stått för drygt 42 procent av Hallands befolkningsökning.Omflyttningarna inom Sverige präglas av en tydlig urbaniseringstendens. De senaste decennierna är det storstadsregionerna med grannregioner som attraherat inflyttare från övriga delar av Sverige. Hallands belägenhet mellan två storstadsregioner är därför en stark konkurrensfördel i sammanhanget.
En stor del av inflyttningarna till Halland utgörs av barnfamiljer från Västra Götalandsregionen. En annan stor inflyttningsgrupp är nyblivna pensionärer. Däremot har regionen en högre utflyttning än inflyttning bland ungdomar och yngre vuxna. Denna grupp flyttar ofta till en storstadsregion eller studieort för högskolestudier. Men inflyttningen från övriga åldergsgrupper är större och därför har regionen totalt sett ett positivt flyttningsnetto.
Bland kommunerna har samtliga förutom Hylte haft ett positivt inrikes flyttnetto under 2000-talet. De norra delarna av regionen (Falkenberg, Varberg och Kungsbacka) har stått för tre fjärdedelar av regionens flyttnetto under perioden och som högst har det varit i Kungsbacka. Den senaste treårsperioden är det Varberg och Falkenberg som har haft det högsta nettot bland kommunerna. Laholms kommun har också haft en betydande ökning de senaste åren.
Inflyttningarna till Halland påverkas av hur många i riket som befinner sig i en viss åldersgrupp. Om många befinner sig i familjebildande åldrar gynnar detta i regel Halland. För närvarande är det den stora gruppen nittiotalister som befinner sig i denna ålder, vilket är gynnsamt för regionen.
Källa: SCB
Klimatpåverkande utsläpp från inrikes transporter (1990-2021) Utsläpp av växthusgaser i ton koldioxidekvivalenter
Beskrivning av indikator
Mäter de klimatpåverkande utsläppen från transportsektorn. Inkluderar utsläpp som sker innanför Hallands läns gränser (de territoriella utsläppen). Statistiken omfattar inte utrikes flyg och sjöfart. Utsläppsnivåerna påverkas av faktorer som resvanor, genomfartstrafik, bilflottans sammansättning samt stadsplanering.Analys
Transportsektorns utsläpp i Halland minskar men i en lägre takt än i de flesta andra regioner. Utvecklingen beror bland annat på att Halland har haft en kraftig befolkningsökning under 2000-talet. Över tid har ökningen lett till mer trafik, både vad gäller person- och godstrafik. Vidare påverkas nivåerna i Halland av att regionen är belägen mellan storstadsregionerna Västra Götaland och Skåne. Genomfartstrafiken på E6:an, som är en av Sveriges mest trafikerade vägar, påverkar nämligen utsläppsnivåerna i Halland.Totalt står inrikes transporter för nästan hälften av klimatgasutsläppen som sker innanför länets gränser. Detta gör sektorn till den största utsläppsposten följt av jordbrukssektorn som står för 27 procent. Att transportsektorns utsläpp har minskat sedan 2010 beror dels på att allt mer biobränsle blandas in i det bränsle som tankas, dels på energieffektivisering som bidrar till att minska bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp från enskilda fordon. Att en allt större del av bilflottan utgörs av elfordon har också bidragit till nedgången.
Mellan 2019-2020 sjönk utsläppen från transportsektorn påtagligt. En viktig förklaring till nedgången var att personbilstrafiken minskade i samband med pandemin.
Det nationella transportmålet föreskriver att utsläppen från inrikes transporter ska minska med 70 procent under perioden 2010-2030. I Halland har utsläppen mellan 2010-2021 minskat med 25 procent. För att nå en utsläppsminskning på 70 procent fram till 2030 behöver den årliga minskningstaken mer än dubbleras de närmaste nio åren. I relation till antalet invånare har Halland de högsta koldioxidutsläppen i Sverige när vi ser till utsläpp från personbilar (1,23 ton per invånare). Detta beror dels på länsinvånarnas bilkörande, dels på genomfartstrafiken i länet.
Källa: SMHI och Naturvårdsverket
Bedömning
Utvecklingen ligger i linje med målsättningen men utsläppen behöver minska i en högre takt än tidigare.
Halland är en av Sveriges mest attraktiva boenderegioner och har haft det högsta flyttnettot i landet de senaste decennierna. Även under pandemiåren har regionen haft ett högt flyttnetto. Samtliga kommuner förutom Hylte har haft ett positivt netto under 2000-talet.
För att nå målet om att vara en hållbar och attraktiv region behöver utsläppen från transportsektorn minska i en högre än tidigare. Halland har haft den näst lägsta minskningstakten i landet sedan 1990. Utvecklingen hänger samman med att vi blir allt fler invånare i regionen, befolkningens resvanor och att trafikeringen på bland annat E6:an, som är en av landets mest trafikerade sträckor, ökat krafigt över tid.
God tillgänglighet till bostäder, kollektivtrafik, service och försörjningsmöjligheter
Nyproducerade bostäder (2000-2022) Antal nya lägenheter i småhus och flerbostadshus
Beskrivning av indikator
Med nyproducerade bostäder avses färdigställda lägenheter i nygbyggda småhus och flerbostadshus. Ett småhus räknas i regel som en lägenhet. Statistiken omfattar även så kallade specialbostäder som studenbostäder, bostäder för äldre samt bostäder för personer med funktionshinder. I regel är ett högt bostadsbyggande eftersträvansvärt i regioner och kommuner där det finns en hög efterfrågan på boende. Generellt sett bedömer Boverket att det råder ett underskott på bostäder i Sverige, särskilt i storstadsregionerna, deras närområde och större städer.Analys
Under 2000-talet har invånarantalet i Halland ökat med nästan 68 000 personer, en ökning som i både relativa och faktiska tal är bland de högsta i Sverige. Utvecklingen innebär att det råder en hög efterfrågan på bostäder i regionen. Under 2000-talet har regionen därför haft ett jämförelsevis högt bostadsbyggande.Under 2000-talet har det byggts i genomsnitt 1 248 lägenheter per år och den senaste femårsperioden har regionen haft en historiskt sett hög utbyggnadstakt. Noterbart för den senaste femårsperioden är att två tredjedelar av de nya bostäderna inrymdes i flerbostadshus. Detta är något av ett trendbrott för regionen som tidigare år har haft en högre småhusproduktion.
Bostadsmarknaden är konjunkurkänslig och i samband med finanskrisen sjönk nyproduktionen drastiskt. Nivåerna har sedan successivt ökat år för år. Det finns nu, givet höjda räntor och ökad inflation, en oro för att utbyggnadstakten kommer att sjunka de närmaste åren. En sådan situation hade riskerat att förvärra bostadsbristen och hämma tillväxten i regionen.
Av kommunerna i regionen bedömer samtliga kustkommuner att det för närvarande råder bostadsbrist i centralorterna. Bristen är särskilt stor på bostäder med låga boendekostander. Halland har de näst högsta bostadspriserna i landet och trösklarna in på bostadsmarknaden är höga för unga och socioekonomiskt svaga grupper. Detta syns bland annat genom att trångboddheten har ökat över tid, särskilt i socioekonomiskt svaga områden. Över tid har bostadsproduktionen i regionen skett nästan uteslutande i kustkommunerna. De senaste åren har det skett en markant ökning i Varberg, Falkenberg och Laholm.
Trots att bostadsbyggandet har ökat i Halland de senaste åren tappade regionen i relativa placeringar. Detta berodde på att produktionen ökade än mer i flera andra regioner. Över tid har Halland dock haft en relativt stabil bostadsproduktion, även under tider där det noterats en nationell inbromsning.
Källa: SCB
Tillgång till snabbt internet (2017-2022) Andel hushåll med tillgång till eller möjlighet att ansluta till höghastighetsinternet
Beskrivning av indikator
Indikatorn mäter hur många hushåll som redan idag har höghastighetsinternet alternativt har möjlighet att efteransluta till fibernätet inom 12 månader och till en kostnad av högst 40 000 kronor. Indikatorn omfattar också hushåll som har tillgång till snabbt bredband via kabel-tv-nätet. Med höghastighetsinternet avses här tillgång till fast bredband om minst 1 Gbit/s, eller fiber i absoluta närheten. Fram till 2025 är målet enligt PTS att 98 procent av hushållen i Sverige ska vara anslutna till eller ha möjlighet att ansluta till ett nät som medger 1 Gbit/s.Analys
Halland är en till ytan liten region med rikets fjärde högsta befolkningstäthet. Utgångsläget för att nå en hög tillgänglighet är därför gott. De senaste decennierna har tillgången till snabbt internet ökat i en hög takt, både i Halland och i Sverige. Vid utgången av 2022 hade 98.8 procent av de halländska hushållen tillgång - eller möjlighet att ansluta - till höghastighetsinternet. Detta var den näst högsta nivån i riket där andelen varierar från 91,4 procent (Jämtland) till 98,9 procent (Stockholm).Inom regionen varierar tillgången beroende på om man bor i tätort eller inte. Utanför tätort har 81,1 procent av hushållen tillgång till höghastighetsinternet. Inne i tätorterna låg andelen på hela 99,5 procent. Utifrån ett jämförande perspektiv har Halland den högsta tillgängligheten i Sverige utanför tätort.
Bland kommunerna i regionen varierar tillgången från 95,5 procent av hushållen (Hylte) till 99,5 procent (Varberg). Som lägst är tillgången utanför tätorter i Hylte (87,7 procent) och Kungsbacka kommun (87,4 procent).
Källa: Post- och telestyrelsen
Trångboddhet (2012-2022) Andel boende i flerbostadshus som bor trångbott
Beskrivning av indikator
Norm 2 definierar ett hushåll som trångbott om det finns fler än två boende per rum (sovrum), kök och vardagsrum oräknade. Detta gäller dock inte ensamstående, som inte anses trångbodda oavsett antal rum.Exempel: enligt norm 2 ska ett 4-personershushåll ha minst 3 rum och kök för att inte vara trångbott. I statistiken omfattas endast lägenheter i flerbostadshus och inte småhus. Procenttalet anger alltså hur stor andel av befolkningen som bor i flerbostadshus som bor trångbott.
Att vara trångbodd kan få konsekvenser i vardagen på flera sätt. Trångboddhet kan upplevas som påfrestande om man hela tiden behöver dela rum med andra och det inte finns möjlighet till viss avskildhet i det egna hemmet. För barn och ungdomar kan det till exempel medföra svårigheter att koncentrera sig på läxor.
Analys
Under redovisningsperioden har trångboddheten i Halland ökat. Både i Halland och riket som helhet skedde en betyande ökning mellan åren 2012-2019. En anledning till uppgången var att Sverige under denna period hade en historiskt sett hög invandring. Enligt nationella undersökningar är utlandsfödda överrepresenterade sett till trångboddhet. I en undersökning från SCB, genomförd 2018, framkom att var femte utlandsfödd var trångbodd. För inrikes födda var andelen endast 2 procent.
Bland länets kommuner varierar trångboddheten från 8,3 procent (Kungsbacka) till 35,8 procent (Hylte). Den stora variansen kan ha flera olika förklaringar. I regel sammanhänger trångboddhet med svag ekonomi och det lokala bostadsutbudet.
Källa: Kolada
Tillgång till kollektivtrafik (2014-2021) Andel av befolkningen med <= 500 meter till närmaste kollektivtrafikstation
Beskrivning av indikator
Indikatorn mäter hur stor andel av befolkinngen som har tillgång till en kollektivtrafikhållplats inom 500 meter från bostaden med minst en avgång i timmen under vardagar mellan 06:00 och 20:00. Andelen påverkas av stadsplaneringen, ortstrukturer, flyttmönster och kollektivtrafiknätets täckning. Över tid har nivåerna i Halland inte förändrats nämnvärt. Variationerna år från år kan ha flera olika förklaringar, exempelvis förändringar i kollektivtrafiknätet eller var nybyggnationer har skett.Analys
I Halland har drygt tre fjärdedelar av befolkningen enkel tillgång till kollektivtrafik, här förstått som att man har ett avstånd till närmaste kollektivtrafikstation (buss eller tåg) på max 500 meter. Över tid har inga större förändringar skett vad gäller tillgången i Halland. En anledning till detta är att en relativt stor del av nyproduktionen av bostäder har skett på platser där avståndet till en hållplats överstiger 500 meter. Perioden 2014-2021 hade 81,1 procent av de nya bostäderna en hållplats inom 500 meter. Detta var den sjunde lägsta nivån i Sverige jämfört med övriga regioner. I riket som helhet uppgick andelen till 89 procent.
Överlag är tillgängligheten till kollektivtrafik högre i större städer. I Halmstad, som har den högsta tillgängligheten av kommunerna i regionen, bor 90 procent av befolkningen inom 500 meter från en hållplats. I övriga kommuner varierar andelen från 59 procent (Hylte) till 77,3 procent (Varberg).
Tillgången till kollektivtrafik varierar också stort beroende på om man bor i eller utanför tätort. I Halland bor 85,6 procent av tätortsbefolkningen i närheten av en hållplats men endast 22 procent av befolkningen utanför tätort. Jämfört med riksgenomsnittet avviker Halland något genom att ha en sämre tillgänglighet i tätorterna. I riket bor 89,5 procent av tätortsbefolkningen i närheten av en hållplats.
Källa: SCB
Tillgång till butik (2022) Andel av befolkningen med 0-10 km till närmaste dagligvarubutik (fullstoriment)
Beskrivning av indikator
Indikatorn mäter hur stor andel av befolkningen i respektive kommun och region som har mindre än 10 km till närmaste dagligvarubutik med fullsortiment. Beräkningen utgår från vägnätet.Analys
I Halland har 98,6 procent av befolkningen max 10 kilometer till närmaste butik med ett fullskaligt servicesortiment. Detta är den tredje högsta andelen i Sverige, endast Stockholm och Skåne har en högre butikstillgänglighet. I faktiska tal är det 4 803 hallänningar som har mer än 10 kilometer till en butik. Bland kommunerna varierar andelen från 99,5 procent (Halmstad) till 91,2 procent (Hylte).Källa: Tillväxtverket
Bedömning
Målet omfattar flera olika dimensioner och regionens prestation varierar beroende på vilken indikator som studeras. Sammantaget är tillgängligheten i Halland god men det behövs fler bostäder och en relativt sett liten andel av befolkningen bor nära en kollektivtrafikstation.
Överlag är tillgängligheten till service och arbetstillfällen god i regionen, särskilt längs med den tätbefolkade kusten. Tillgängligheten är sämre i länets östra delar där avstånden till större städer är längre.
Över tid har Halland haft en hög bostadsproduktion jämfört med övriga landet. Produktionen har nästan utslutande skett i länets kustkommuner. Samtidigt är behoven stora i och med den höga befolkningstillväxten. I förhållande till befolkningstillväxten de senaste decennierna har ett ackumulerat behov byggts upp som till fullo inte tillgodosetts genom nyproduktion.
Tillgången till höghastighetsinternet är god och den näst högsta i landet. Givet länets förutsättningar, med rikets fjärde högsta befolkningstäthet, är detta ett gott utfall. När det gäller tillgång till kollektivtrafik är utfallet i förhållande till förutsättningarna något sämre och variationerna är stora mellan kommunerna.
Minskat klimatavtryck och hållbar energiförsörjning
Kollektivtrafikens marknadsandel (2012-2020) Andel av de motoriserade resorna som sker med kollektivtrafik
Beskrivning av indikator
Marknadsandelen beräknas som andel av de motoriserade resorna som genomförs med kollektivtrafik. Marknadsandelen för kollektivtrafik ökar när en större andel av de motoriserade resorna görs med kollektivtrafik jämfört med andra transportmedel. Om färre människor väljer kollektivtrafik och istället använder andra motoriserade transportmedel minskar marknadsandelen.Analys
Kollektivtrafikens marknadsandel i Halland har ökat under det senaste decenniet. När coronapandemin briserade sjönk andelen drastiskt som en följd av restriktioner, ökad försiktighet och att fler valde att arbeta hemifrån. Det senaste året skedde en ökning från 13 procent till 16 procent men fortsatt är nivån under den som rådde åter före pandemin (18 %).Kollektivtrafikens marknadsandel varierar stort mellan Sveriges regioner. Som högst är den i storstadsregionerna och stadstrafiken står för en betydande andel av alla resor. På ett övergripande plan finns det därför en stark korrelation mellan befolkningstäthet och kollektivtrafikens marknadsandel. Halland har rikets fjärde högsta befolkningstäthet men endast den sjätte högsta marknadsandelen. Utfallet påverkas av hur befolkningen fördelas geografiskt inom regionerna. Om många bor i en större stad ökar i regel kollektivtrafikens marknadsandel. I exempelvis Stockholm uppgår den till 50 procent.
Källa: Kollektivtrafikbarometern
Antal resor med kollektivtrafiken (2003-2022) Antal resor med kollektivtrafiken per 1 000 invånare
Beskrivning av indikator
Indikatorn mäter antalet påstigningar på buss- och tågtrafik per 1 000 invånare.Analys
Antalet resor som genomförs med kollektivtrafiken har över tid ökat i Halland. I samband med coronapandemin minskade antalet drastiskt som en följd av restriktioner och förändrade resebeteenden. Det senaste året ökade antalet påstigningar igen men fortsatt är man inte tillbaka på de nivåer som rådde före pandemin.Det senaste året hade kollektivtrafiken i Halland drygt 18 miljoner påstigningar, i relativa tal 53 resor per 1 000 invånare. Detta var den sjätte högsta nivån i riket. Av resorna skedde 41,3 procent med tåg, vilket är den högsta andelen i riket.
Källa: Trafikanalys
Körsträcka med bil (2000-2021) Körda mil med personbil per invånare
Beskrivning av indikator
Indikatorn visar hallänningarnas körsträckor med bil per invånare. Även resor utanför kommunen ingår. Uppgifterna baseras på bilarnas mätarställningar som registrerats vid bilbesiktningen.Analys
Det senaste mätåret (2021) körde hallänningen i genomsnitt 662,7 mil per invånare. Nivån är en placering under medianen för riket men samtidigt relativt hög givet att regionen har rikets fjärde högsta befolkningstäthet. Andra faktorer än befolkningstäthet som påverkar utfallet är hur befolkningen fördelas inom regionen, ortsstrukturer och pendlingsmönster, kollektivtrafiknätets täckning och befolkningens resvanor. I regioner där en stor andel av befolkningen bor och arbetar i den största staden är den genomsnittliga körsträckan per invånare i regel lägre. Exempelvis har Västerbotten den fjärde lägsta körsträckan per invånare, trots att regionen är det näst största i Sverige rent ytmässigt. Sannolikt beror detta på att en stor andel av invånarna är studenter och bor i Umeå.I samband med pandemin sjönk antal körda mil per invånare avsevärt, både i Halland och riket. En viss minskning i antal körda mil kunde dock noteras redan året före pandemin.
Bland kommunerna i regionen varierar den genomsnittliga körsträckan per invånare från 600 mil (Halmstad) till 767 mil (Laholm). Variationen kan liksom på riksnivå sannolikt förklaras med att många bor och arbetar i Halmstad. Laholm däremot är en utpräglad pendlingskommun utan större stad och antalet längre resor blir därför fler.
Källa: Trafikanalys
Elbilar och laddhybrider (2010-2022) Andel elbilar och laddhybrider av den totala fordonsflottan
Beskrivning av indikator
Indikatorn mäter hur många bilar av den totala flottan som består av elbilar och laddhybrider. Med laddhybrider avses bilar som laddas med sladd. Elhybrider, som laddas upp av förbränningsmotorn, räknas i sammanhanget inte som elbil eller laddhybrid.Analys
Andelen elbilar och laddhybrider har, i både Halland och riket, ökat exponentiellt de senaste åren. Vid utgången av 2022 var 7,9 procent av den totala bilflottan i regionen en elbil eller laddhybrid. Detta var den fjärde högsta andelen i riket. Som högst var andelen i Stockholm (17,2 procent) och som lägst i Norrbotten (3,9 procent).Totalt sett fanns det drygt 181 000 bilar registrerade i Halland under 2022, i genomsnitt 0,53 bilar per invånare (medianen för riket). Av nybilsregistreringarna under året (9 463 st) var 53 procent en elbil eller laddhybrid.
Källa: Trafikanalys
Insamlat hushållsavfall (2013-2021) Antal kilo hushållsavfall per invånare
Beskrivning av indikator
Medelvärden för avfallsmängder beräknas som om länet var en kommun. Det innebär att man tar totala mängden avfall i länet och dividerar med totala invånarantalet (justerat) för de kommuner som matat in data.Analys
I genomsnitt genererar halläningen 554 kg hushållsavfall per år. Detta är en av de högsta nivåerna i Sverige. De senaste tio åren har dock mängderna sjunkit från 593 kg per person. Det senaste mätåret (2021) noterades en viss uppgång igen.Källa: Avfall Sverige
Återvunnet avfall (2015-2021) Andel av insamlat avfall som återvunnits
Beskrivning av indikator
Antal kilogram hushållsavfall som samlats in för materialåtervinning inklusive biologisk behandling dividerat med totalt antal kilogram insamlat hushållsavfall. Multipliceras med 100 för redovisning i procent. I procenttalet ingår också den s.k. rejekten, dvs. den mängd som samlats in för materialåtervinning men som ej kunnat materialåtervinnas. I hushållsavfall ingår mat- och restavfall (inklusive så kallat jämförligt avfall från bland annat affärer, kontor, industrier och restauranger), grovavfall inklusive trädgårdsavfall, farligt avfall samt den del av hushållsavfallet som omfattas av producentansvar (förpackningar, tidningar, elavfall, batterier etc.) även om det inte faller under kommunalt renhållningsansvar.Analys
Det senaste året återvanns 39 procent av det insamlade hushållsavfallet i Halland, en nivå som utgjorde medianen för riket. Över tid har inga större förändringar skett sett till andelen återvunnet avfall.Källa: Avfall Sverige
Bedömning
Halland, liksom riket i helhet, står inför stora utmaningar när det gäller miljö och klimat. Generellt sett behöver takten på omställningsarbetet öka för att nå de nationella miljömålen och en hållbar utveckling.
Halland är ett transportintensivt län både sett till gods- och personbilstrafik. Givet förutsättningarna kör hallänningen förhållandevis långa sträckor med bil och kollektivtrafikens marknadsandel är något lägre – om än ökande över tid – än förväntat givet länets befolkningstäthet. Många faktorer påverkar detta utfall, bland annat hur befolkningen fördelas mellan länets orter men också utformningen på våra städer, resvanor och kollektivtrafiknätet.
En viktig del i omställningen mot ett mer hållbart resande är fler fossiloberoende fordon. Andelen elbilar i Halland har de senaste åren ökat exponentiellt och regionen intar tillsammans med storstadsregionerna en framskjuten position i sammanhanget. Omställningen ökar behoven av en hållbar och tillräcklig energiproduktion1.
Jämfört med andra regioner har Halland en hög avfallsproduktion per invånare. Trots en minskning de senaste åren har regionens relativa position försämrats i detta avseende.
För närvarande saknar vi indikatorer för området “hållbar energiförsörjning” som lever upp till de kriterier för indikatorer vi använder i denna rapport. Utvecklingsarbete pågår.↩︎