Mål och indikatorer
En region med hög sysselsättning och jämlik hälsa
Sysselsättningsgrad 2020-2022 Andel sysselsatta av nattbefolkningen i arbetsför ålder (20-64 år)
Beskrivning av indikator
Sysselsättningsgraden mäter hur stor andel av befolkningen i arbetsför ålder (20-64 år) som förvärvsarbetar, det vill säga har erhållit lön för arbete. De som inte är sysselsatta fördelas mellan aktivitetsgrupperna arbetslösa, studerande, pensionärer, sjuka samt övriga. Inom gruppen övriga ingår exempelvis föräldralediga. Indikatorn utgår från nattbefolkningen. Det innebär att personer som bor i Halland ingår i måttet, oavsett om de har sin arbetsplats i regionen eller i en annan region.Analys
I Halland uppgår sysselsättningsgraden till 83,6 procent, vilket är den näst högsta nivån i riket. Historiskt sett har regionen haft en hög sysselsättningsgrad och det av flera anledningar. En viktig sådan är att befolkningen har en god tillgänglighet till olika arbetstillfällen, både i och utanför länet. Antalet tillgängliga arbetstillfällen har ökat över tid som en följd av att Halland, Västra Götaland samt Skåne haft en god jobbtillväxt. En annan anledning till den höga sysselsättningsgraden är att regionen har en gynnsam demografisk sammansättning. En relativt liten andel av befolkningen är studenter och en stor del av gruppen i arbetsför ålder är därför tillgängliga för och ofta etablerade på arbetsmarknaden.Sysselsättningsgraden i en region påverkas av antalet i sysselsättning men också av hur många som befinner sig i arbetsför ålder. Om antalet personer i arbetsför ålder minskar kan därför sysselsättningsgraden öka om antalet i sysselsättning är konstant, en slags krympande anpassning. Hallands ökande sysselsättningsgrad beror på att antalet sysselsatta ökar mer än antalet personer i arbetsför ålder. På sikt är det förhållandet eftersträvansvärt då skattebasen växer.
Bakom det höga länsgenomsnittet döljer sig skillnader mellan olika grupper. För inrikes födda ligger sysselsättningsgraden på 86,8 procent men för utlandsfödda på 70,6 procent. Under strategiperioden har skillnaden dock minskat från 19,6 procentenheter till dagens 16,2 procentenheter. På sikt är det viktigt att denna positiva trend håller i sig då utlandsfödda står för en stor del av arbetskraftillväxten i regionen. Sysselsättningsgapet mellan kvinnor och män har också minskat över tid. Vid utgången av 2022 var skillnaden 1,2 procentenheter. Könskillnaderna är förhållandevis små bland inrikes födda (0,1 procentenheter) men stora bland utlandsfödda (5,7 procentenheter).
Det finns också betydande skillnader mellan länets kommuner där sysselsättningsgraden varierar från 79,3 procent (Hylte) till 87,2 procent (Kungsbacka). Av länets sex kommuner är det endast Hylte som ligger under riksgenomsnittet (80,2 procent). Variationerna mellan kommunerna har flera olika förklaringar, exempelvis tillgång till växande arbetsmarknader, flyttmönster och demografisk sammansättning.
Källa: SCB
Medellivslängd (2000-2022) Återstående medellivslängd (år) vid födslen efter kön
Beskrivning av indikator
Återstående medellivslängd för 0-åringar, ofta kallad förväntad livslängd vid födseln, är ett mått på hur länge en nyfödd bebis förväntas leva i genomsnitt, givet rådande dödlighetsnivåer i samhället. Detta mått tar hänsyn till dödlighetsnivåer vid alla åldrar, från spädbarn till äldre, och ger en indikation på den genomsnittliga livslängden för individer i en viss population. För regioner med liten befolkning och få döda kan ett fåtal dödsfall i unga åldrar medföra stora skillnader mellan olika perioder. Indikatorn är därför indelad i femårsintervaller även om detta inte anges i etiketterna. Exempelvis är värdena för år 2022 ett genomsnitt för perioden 2018-2022.Analys
Medellivslängden vid födseln, ofta benämnd som förväntad livslängd, är en central indikator för ett lands hälsa och välfärd. Detta mått representerar den genomsnittliga livslängden för en nyfödd, givet de nuvarande dödlighetsförhållandena i samhället. En ökning i denna siffra kan ofta tolkas som ett tecken på förbättringar inom områden som sjukvård (exempelvis barnadödlighet, vaccin och medicinsk utveckling), levnadsvanor, levnadsstandard och utbildning.I Halland är medellivslängden 85,5 år för kvinnor och 82,3 år för män. Detta är den längsta livslängden, för båda könen, i Sverige. Under 2000-talet har den förväntade medellivslängden ökat med 2,84 år för kvinnor och 4,52 år för män. Detta innebär att könsskillnaderna har minskat från 4,85 år till 3,17 år.
I länets kommuner varierar medellivslängden för kvinnor från 84,7 år (Hylte) till 86,1 år (Kungsbacka), en variation på 1,34 år. För män varierar livslängden från 83,4 år (Kungsbacka) till 80,7 år i Hylte, en variation på 2,7 år.
Medellivslängden samvarierar med utbildningslängden. I Halland förväntas 30-åringar med en eftergymnasial utbildning att bli i genomsnitt 86,4 år, vilket kan jämföras med 81 år för personer med en förgymnasial utbildning.
Källa: SCB
Bedömning
Sammantaget har Halland en hög sysselsättning och ett, utifrån ett jämförande perspektiv, gott hälsoläge. Fortsatt finns utmaningar vad gäller skillnader mellan grupper och geografier.
Sysselsättningsgraden i Halland är och har under decennier varit hög. De senaste åren har den ökat och ligger nu på historiskt sett höga nivåer. De senaste åren har sysselsättningsskillnaderna mellan inrikes och utrikes födda minskat. Skillnaderna är dock fortsatt stora. Bland kommunera i regionen är sysselsättningen överlag hög men det finns stora inomregionala skillnader.
Hallänningarna, både kvinnor och män, har den längsta medellivslängden och den har ökat över tid. Fortsatt kvarstår skillnader, inte minst mellan olika utbildningsgrupper.
Alla elever ska klara grund och gymnasieskolan
Behörighet till gymnasium (2000-2021) Andel elever (åk 9) med behörighet till ett nationellt program
Beskrivning av indikator
Täljaren består av personer som slutade grundskolan år t och som var folkbokförda i regionen vid utgången av år t-1 och hade behörighet till gymnasiet. Nämnaren består av personer som slutade grundskolan år t och som var folkbokförda i regionen vid utgången av år t-1. Indikatorn innehåller ett tidsseriebrott år 2011. Innan läsåret 2010/11 fick en elev behörighet till gymnasium om eleven hade som lägst betyget godkänt i ämnena svenska/svenska som andra språk, engelska och matematik. Efter reformen GY 2011 får en elev behörighet till ett nationellt gymnasieprogram. För att en elev ska vara behörig till ett nationellt yrkesprogram krävs godkänt i ämnena svenska/svenska som andra språk, engelska och matematik samt ytterligare betyg i fem ämnen, det vill säga totalt åtta.Analys
I Halland hade 87,2 procent av eleverna som slutade grundskolan 2021 behörighet till ett nationellt program på gymnasiet. Den lägsta behörigheten ger tillträde till yrkesprogrammen på gymnasiet. Jämfört med andra regioner i Sverige intog Halland en sjätteplats under 2021.Det finns skillnader i gymnasiebehörighet mellan olika grupper. Över tid har pojkar haft en något lägre behörighetsgrad än flickor. Dock varierar denna skillnaden relativt mycket mellan åren. Det senaste mätåret låg könsskillnaden på 1 procentenhet. Desto större var skillnaderna mellan inrikes och utrikes födda. Bland inrikes födda var 90,8 procent behöriga, bland utrikes födda var andelen 59,7 procent - en skillnad på 33 procentenheter. I en fördjupningsrapport från Statistiska centralbyrån framhålls vistelsetid, boendesituation, invandringsskäl och föräldrarnas utbildningsbakgrund och inkomstnivå som viktiga påverkansfaktorer i sammanhanget.
Bland länets kommuner varierar behörighetsgraden från 82,6 procent (Hylte) till 91,4 procent (Kungsbacka).
Källa: SCB
Fullföljd gymnasieutbildning inom 3 år (2014-2022) Andel av nybörjareleverna som avklarar sina studier inom 3 år (exkl. IM)
Beskrivning av indikator
Andelen elever som tagit gymnasieexamen inom den förväntade studietiden, tre år. Uppgiften gäller elever som vid utbildningsstart var folkbokförda i kommunen och som för första gången började en gymnasieutbildning höstterminen tre år tidigare. Statistiken inkluderar inte elever inkluderar inte elever som påbörjade sin utbildning på introduktionsprogram.Analys
Under 2022 avklarade 82 procent av eleverna i Halland sin gymnasieutbildning inom utsatt tid, det vill säga tre år. De senaste åren har andelen ökat. Jämfört med andra regioner har elever i Halland en hög genomströmning. Bland de halländska kommunerna varierade andelen från 74 procent (Laholm) till 81 procent (Varberg). I riket klarade 80 procent av eleverna sina studier inom utsatt tid.
Källa: Skolverket
Personer med minst en gymnasieutbildning (2000-2022) Andel av befolkningen (20-29 år) med minst en gymnasieutbildning
Beskrivning av indikator
Andel personer mellan 20-29 år och som har en 3-årig gymnasieutbildning som lägsta utbildningsnivå. Sedan 1994 har alla nationella gymnasieprogram i Sverige varit treåriga.Analys
En avklarad gymnasieutbildning är av mycket stor betydelse för att kunna konkurrera på dagens arbetsmarknad. Av 20-29-åringarna i regionen saknar drygt 15 procent en fullföljd treårig gymnasieutbildning. I början av 2000-talet skedde en stor uppgång av andelen personer med minst en gymnasieutbildning men sedan 2010 har andelen varit relativt konstant. Jämfört med andra regioner i Sverige har Halland en förhållandevis god position i sammanhanget.
Det finns betydande skillnader mellan olika grupper och kommuner sett till utbildningsnivå. Av männen i Halland mellan 20-29 år har 81,8 procent minst en treårig gymnasieutbildning, att jämföra med 87,3 procent bland kvinnorna. Mellan kommunerna är skillnaderna än mer påtagliga. I Hylte saknar mer än var fjärde person i åldersgruppen en treårig gymnasieutbildning. I Kungsbacka har 87,5 procent av gruppen minst en treårig gymnasieutbildning.
Källa: SCB
Bedömning
För att nå målet behöver behörigheten till gymnasiet öka och fler slutföra en gymnasieutbildning.
De senaste åren har andelen niondeklassare med gymnasiebehörighet minskat, både i Halland och riket i stort. Samtidigt har andelen som väl påbörjat en gymnasieutbildning på ett nationellt program och som slutför den inom tre år ökat de senaste åren. Andelen med en slutförd gymnasieutbildning bland befolkningen 20-29 år ligger på oförändrade nivåer de senaste åren.
I sammanhanget finns betydande skillnader mellan kön, kommuner, samt mellan individer födda i Sverige och de som inte är det.
Förbättrad matchning i regionen
Matchningsgrad (2015-2021) Andel av de yrkesverksamma med matchning mellan utbildning och yrke
Beskrivning av indikator
Matchningsgrad visar andelen anställda som arbetar i yrken som stämmer väl överens med deras utbildning. För att detta ska gälla ska det dels finnas en stark överensstämmelse mellan utbildningens och yrkets ämnesinriktning (t.ex. teknikutbildning – teknikyrke) och dels ska utbildningsnivån vara rätt i förhållande till vad yrket kräver.Analys
Av de sysselsatta i Halland har 71,5 procent ett yrke som överensstämmer med utbildningens inriktning och längd. Jämfört med andra regioner är nivån något under medianen. Över tid har andelen sjunkit något för att sakteligen öka igen de senaste åren.
Kvinnor har en något högre matchningsgrad än män. Detta kan bero på att de i högre utsträckning är utbildade inom offentliga legitmationsyrken. Överlag har utlandsfödda, oavsett födelseregion, en lägre mathcningsgrad än inrikes födda.
En låg eller sjunkande mathcningsgrad kan bero på en mängd olika faktorer. Exempelvis kan matchningsgraden sjunka om många läser utbildningar som inte arbetsmarknaden efterfrågar. En annan orsak kan vara att en utbildning från ett annat land inte matchar efterfrågan i det nya hemlandet. En tredje orsak kan vara att vissa utbildningsgrupper söker sig bort från det fält som de är utbildade inom.
Källa: SCB
Företag med rekryteringssvårigheter (2011-2023) Andel företag som har svårt att hitta rätt kompetens
Beskrivning av indikator
Indikatorn kommer från Tillväxtverkets enkätundersökning "Företagens villkor och verklighet". Frågan som ställs är: anser du att bristen på lämplig arbetskraft är ett stort hinder för tillväxt i ditt företag?Analys
Trots att Halland har haft en god arbetskraftsutveckling över tid anser 31 procent av företagen att bristen på lämplig arbetskraft är ett stort tillväxthinder. Andelen sjönk något under 2023 jämfört med tidigare mätning. Att den upplevda bristen alltjämt är hög har flera anledningar. Givet att arbetskraften ökar i Halland kan bristen tolkas som "växtvärk" i den meningen att arbetsmarknadens efterfrågan ökar snabbare än arbetskraftsutbudet. Halländska företag konkurrerar dessutom med Skåne och Västra Götaland om den halländska arbetskraften. Detta kan förklara att Halland hamnar strax ovanför medianen, trots att arbetskraftsökningen varit en av de högsta i Sverige de senaste decennierna. På nationell nivä är det företagen inom tillverkning, transport samt hotell och restaurang som har de största rekryteringssvårigheterna.Källa: Tillväxtverket
Bedömning
Matchningen är alltjämt en central utmaning för Halland och Sverige som helhet. Trots att arbetskraftsutbudet ökar i Halland upplever många företag – även om en förbättring skedde senaste mätningen – att kompetensbristen är ett stort tillväxthinder. För att målet ska uppnås behöver matchningen mellan arbetskraftsutbudet och efterfrågan på arbetsmarknaden öka under strategiperioden. De senaste åren har läget varit relativt oförändrat sett till hur stor andel som arbetar med ett yrke som matchar deras utbildning, sett till både längd och inriktning.
En mer jämställd och inkluderande arbetsmarknad
Inkomstkillnader mellan kvinnor och män (2000-2021) Kvinnornas medianlön (sammanräknad förvärvsinkonst) i förhållande till männens
Beskrivning av indikator
Den sammanräknade förvärvsinkomsten innefattar alla skattepliktiga inkomster före skatt, till exempel lön, sjukpenning, föräldrapenning, a-kassa och pension. Måttet är därför inte endast en avspegling av arbetsmarknadens lönenivåer.Analys
I Halland är medianlönen för kvinnorna 81,1 procent av männens. I faktiska tal är skillnaden 76 500 kronor per år. Över tid har skillnaderna mellan könen minskat något och det beror på att kvinnornas inkomster ökat mer än männens. Detta har resulterat i att kvinnornas andel av männens löner ökat från 72 procent (2000) till drygt 81 procent (2021).Trots att skillnaderna har minskat har Halland de näst största könsskillnaderna i landet, endast i Kronoberg är de större. Att skillnaderna är stora i Halland beror inte på att kvinnorna har en låg inkomst jämfört kvinnor i andra regioner. Faktum är att de halländska kvinnorna har den tredje högsta medianinkomsten i landet. Gapet förklaras således med att männen i Halland har, i jämförelse, höga löner. I Kronoberg, där skillnaderna är som störst, har kvinnorna den lägsta medianinkomsten i landet.
På kommunal nivå återfinns de största könsskillnaderna i Hylte där kvinnornas inkomster är 76,6 procent av männens. Skillnaderna är som minst i Halmstad där andelen ligger på 84,5 procent.
Skillnaden mellan könen brukar vara större när man jämför inkomst än när man jämför lön. Förklaringen är att kvinnor oftare än män jobbar deltid, tar ut mer föräldraledighet än män samt som grupp har högre sjukfrånvaro än män. Detta tar man hänsyn till i inkomststatistiken, medan lönestatistiken enbart tittar på heltidslön per månad. Men även lönestatistiken påverkar när vi ser till medianinkomsten. Överlag har kvinnodominerade yrken inom offentlig sektor ett lägre löneläge än mansdominerade yrken inom privat sektor.
Källa: SCB
Långtidsarbetslöshet (2008-2022) Andel av den registerbaserade arbetskraften i arbetslöshet >= 12 månader
Beskrivning av indikator
Med långtidsarbetslöshet avses här personer som varit inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen i 12 månader eller längre. Den registerbaserade arbetskraften omfattar personer som är i arbete eller inskrivna på Arbetförmedlingen.Analys
Halland har en låg arbetslöshet och en hög sysselsättningsgrad men sedan finanskrisen har långtidsarbetslösheten ökat. Trots att arbetsmarknaden varit stark under de senaste åren har nivån inte minskat utan legat på en stabil nivå de senaste tio åren. I faktiska tal var i genomsnitt 3 764 personer i regionen långstidsarbetslösa under 2022. En övervägande del av de långtidsarbetslösa (84 procent) tillhörde kategorin "grupper med svag konkurrensförmåga på arbetsmarknaden". I denna kategori ingår utomeuropeiskt födda, förgymnasialt utbildade, personer med en funktionsnedsättning och äldre (55+ år).Att långtidsarbetslösheten ligger kvar på samma nivåer trots att den allmänna arbetslösheten sjunkit beror på en slags strukturell arbetslöshet. Grupper med svag konkurrensförmåga på arbetsmarknaden hamnar långt bak i "jobbkön" och får över tid allt svårare att inträda på arbetsmarknaden. Istället kommer personer med mer kortvarig arbetslöshet och inte sällan tidigare arbetslivserfarenhet före i kön.
Bland kommunera i regionen varierar långstidsarbetslösheten från 1 procent (Kungsbacka) till 4,7 procent (Hylte). Som högst är den bland utlandsfödda kvinnor (9,6 procent) och som lägst bland inrikes födda kvinnor (1 procent).
Källa: Arbetsförmedlingen
Personer som varken arbetar eller studerar (2007-2021) Andel (20-25 år) som inte befinner sig i arbete eller studier
Beskrivning av indikator
Täljaren består av antal personer i åldern 20–25 år som varken förvärvsarbetar eller är registrerade i någon skolform under höstterminen. Nämnaren består av befolkningen som är 20-25 år.Analys
Unga personer som varken arbetar eller studerar (UVAS) är en särskilt utsatt, sårbar och svåråtkomlig grupp. Att som ung sakna arbete under en längre period kan innebära negativa konsekvenser på lång och kort sikt. Riskerna för ohälsa och en svår ekonomisk situation ökar och de långsiktiga arbetsmöjligheterna och livschanserna minskar.Andelen unga som varken arbetar eller studerar påverkas av det allmänna konjunkturläget. I samband med finanskrisen ökade andelen till nästan 20 procent. Andelen har sedan dess sjunkit och vid utången av 2021 var den 11,7 procent, vilket var den lägsta nivån sedan 2007. Utifrån ett jämförande perspektiv ligger Halland något under medianen sett till andelen UVAS. Jämfört med andra arbetsmarknadsvariabler ligger regionen här något högre än förväntat, vilket kan ha flera orsaker. För att kunna dra några slutsatser om den halländska situationen behöver gruppen studeras mer ingående.
Bland kommunerna varierar andelen UVAS från 9,1 procent (Varberg) till 20,2 procent (Hylte). I stort följer UVAS-nivåerna den allmänna arbetsmarknadssituationen i respektive kommun.
Källa: SCB
Bedömning
Utvecklingen är i linje med målet men fortsatt kvarstår stora utmaningar. Då Halland har mycket goda förutsättningar i sammanhanget finns här en potential att förbättra sin relativa position.
Inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män i Halland är fortsatt stora men minskande, utvecklingen ligger således i linje med målet. Detta gäller också för andelen unga som varken arbetar eller studerar där andelen sjunkit avsevärt sedan finanskrisen.
Däremot ligger långtidsarbetslösheten kvar på historiskt sett höga nivåer, trots att den allmänna arbetslösheten minskat och är rekordlåg.
I sammanhanget finns betydande skillnader mellan kön, kommuner, samt mellan individer födda i Sverige och de som inte är det.
Förbättrad hälsa i befolkningen och minskade hälsoskillnader
Ohälsotalet (2000-2021) Antal ohälsodagar per person
Beskrivning av indikator
Täljaren består av antalet summerade nettodagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, sjukersättning, aktivitetsersättning och rehabiliteringsersättning under året. Alla dagar är omräknade till nettodagar, till exempel blir två dagar med halv ersättning en dag. Ohälsotal beskriver alltså det genomsnittliga antalet dagar per person som betalats ut från Försäkringskassan.Analys
Ohälsotalet har över tid sjunkit som en följd av bland annat regelförändringar och mer strikta bedömningar. Utifrån ett nationellt perspektiv har befolkningen i Halland förhållandevis låga ohälsotal, både sett till kvinnor och män. Ohälsotalet har över tid varit högre för kvinnor men skillnaderna har minskat något de senaste åren. Under 2021 var skillnaden 8,7 dagar, vilket var den minsta skillnaden under hela mätperioden.Utbildningsnivån har en stor påverkan på ohälsotalets nivåer. Enkelt uttryckt leder högre utbildning generellt sett till en bättre hälsa. Det senaste året (2021) hade gruppen förgymnasialt utbildade 48,8 ohälsodagar och eftergymnasialt utbildade 10,9 ohälsodagar.
Bland kommunerna varierar ohälsotalet från 17,2 (Kungsbacka) till 24,8 (Falkenberg). Som högst är det bland kvinnor i Falkenberg (30,6) och som lägst bland män i Kungsbacka (13,7).
Källa: SCB
Självskattad hälsa (2007-2022) Andel av befolkningen med bra eller mycket bra hälsa
Beskrivning av indikator
Den självskattade hälsan kompletterar ohälsotalet genom att avspegla människors självupplevda hälsoläge. Frågan ställs i enkätform och formuleras som "Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd?". Självrapporterat allmänt hälsotillstånd har i flera studier visats vara en stark prediktor för dödlighet. I denna rapport är statistiken hämtad från Folkhälsomyndighetens nationella enkät. Resultaten kan därför avvika något från den regionala undersökningen som har ett utökat urval.Analys
Den självskattade hälsan är ett betydligt bredare mått än ohälsotalet och fångar upp hälsoaspekter som inte nödvändigtvis återspeglas i ohälsotalet. Indikatorn har, liksom ohälsotalet, en stark korrelation med utbildningsnivån bland befolkningen. I Halland är den självskattade hälsan god utifrån ett jämförande perspektiv. Vid den senaste mätningen uppgav 77 procent av männen och 70 procent av kvinnorna att deras allmänna hälsotillstånd var bra eller mycket bra.Över tid har männen, i både riket och Halland, haft en bättre självskattad hälsa än kvinnorna. Sett till utbildningsnivå framkommer att på riksnivå är skillnaderna betydande. Bland förgymnasialt utbildade uppger 64 procent ett gott hälsoläge, att jämföra med eftergymnasialt utbildade där andelen ligger på 78 procent.
Källa: SCB
Bedömning
Befolkningens hälsa samvarierar med utbildningsnivå, arbetsmarknadsetablering och inkomstnivåer. Följaktligen har hallänningen – som har den näst högsta medianinkomsten i landet – ett relativt sett gott hälsoläge, både vad gäller ohälsotal och självskattad hälsa. Över tid har utvecklingen gått i önskvärd riktning. Men fortsatt kvarstår skillnader sett till kön, födelseland och boendekommun.