Mål och indikatorer
En region med hög sysselsättning och jämlik hälsa
Sysselsättningsgrad 2020-2023 Andel sysselsatta av nattbefolkningen i arbetsför ålder (20-64 år)
Om indikatorn och statistiken
Sysselsättningsgraden mäter hur stor andel av befolkningen i arbetsför ålder (20-64 år) som förvärvsarbetar, det vill säga har erhållit lön för arbete. De som inte är sysselsatta fördelas mellan aktivitetsgrupperna arbetslösa, studerande, pensionärer, sjuka samt övriga. Inom gruppen övriga ingår exempelvis föräldralediga. Indikatorn utgår från nattbefolkningen. Det innebär att personer som bor i Halland ingår i måttet, oavsett om de har sin arbetsplats i regionen eller i en annan region. Rapporten baseras på SCB:s preliminära statistik eftersom den är mer aktuell. Även om de slutliga årsvärdena kan avvika något är den preliminära statistiken tillförlitlig för att analysera utvecklingen över tid och i relation till andra regioner.Utveckling under strategiperioden
Sysselsättningsgraden i Halland är fortsatt mycket hög och den näst högsta i Sverige. Under strategiperioden har den ökat med 1,7 procentenheter och uppgick under senaste mätåret till 83,7 procent. Ökningen beror på att antalet sysselsatta ökat mer än antalet i arbetsför ålder.Långsiktig utveckling
Halland har historiskt sett haft en hög sysselsättningsgrad. Bakomliggande faktorer är en god tillgång till arbetstillfällen, både innan- och utanför regionen, och en gynnsam demografisk struktur sett till ålderssammansättningen.Geografiska och demografiska mönster
Sysselsättningsgraden varierar mellan länets kommuner, från 79,9 procent i Hylte till 87,4 procent i Kungsbacka. Skillnaderna förklaras bland annat av kommunernas koppling till större arbetsmarknader, den lokala arbetsmarknadens utveckling och demografiska faktorer. Det råder stora skillnader i sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda. För inrikes födda ligger sysselsättningsgraden på 86,9 procent och för utrikes födda på 71,1 procent. Under strategiperioden har dock gapet minskat något och utlandsfödda har stått för en majoritet av den totala ökningen av antalet sysselsatta under perioden. Under strategiperioden har sysselsättningsgraden för utlandsfödda ökat med 5,1 procentenheter. Nedbrutet på kön framkommer att skillnaden mellan kvinnor (83,4 procent) och män (84,1 procent) uppgår till 0,7 procentenheter. Bland inrikes födda har kvinnorna en något högre (0,2 procentenheter) sysselsättningsgrad än männen. För utlandsfödda är situationen mellan könen den omvända och differensen dem emellan uppgår till 4,6 procentenheter.Källa: SCB
Medellivslängd (2000-2023) Återstående medellivslängd (år) vid födslen efter kön
Om indikatorn och statistiken
Återstående medellivslängd för 0-åringar, ofta kallad förväntad livslängd vid födseln, är ett mått på hur länge en nyfödd bebis förväntas leva i genomsnitt, givet rådande dödlighetsnivåer i samhället. Detta mått tar hänsyn till dödlighetsnivåer vid alla åldrar, från spädbarn till äldre, och ger en indikation på den genomsnittliga livslängden för individer i en viss population. För regioner med liten befolkning och få döda kan ett fåtal dödsfall i unga åldrar medföra stora skillnader mellan olika perioder. Indikatorn är därför indelad i femårsintervaller även om detta inte anges i etiketterna. Exempelvis är värdena för år 2022 ett genomsnitt för perioden 2018-2022. Medellivslängden påverkas av en rad faktorer som livsstil, socioekonomiska förhållanden, barnadödlighet, medicinsk utveckling och tillgång till vård.Utveckling under strategiperioden
Medellivslängden i Halland är fortsatt högst i landet, för både kvinnor och män. Under 2000-talet har den ökat påtagligt, med störst ökning bland männen, vilket har minskat könsskillnaderna. Senaste mätåret var medellivslängden för kvinnor i Halland 85,5 år och för män 82,5 år.Långsiktig utveckling
Över tid har medellivslängden i Halland, både för kvinnor och män, varit den högsta eller bland de högre i riket. Sedan 2002 har kvinnornas medellivslängd ökat med 2,5 år och männens med 4,5 år.Geografiska och demografiska mönster
Medellivslängden för både kvinnor och män är som högst i Kungsbacka kommun (86,1 respektive 83,5 år). Som lägst är den i Hylte där medellivslängden för kvinnor är 84,9 år och för män 80,3 år. I Hylte återfinns också den största könsskillnaden.Källa: SCB
Analys
Sammantaget har Halland en hög sysselsättning och ett, utifrån ett jämförande perspektiv, gott hälsoläge om vi ser till medellivslängd. Utvecklingen under strategiperioden bedöms därför att gå i linje med målsättningen.
Sysselsättningsgraden i Halland är och har under decennier varit hög. De senaste åren har den ökat och ligger nu på historiskt sett höga nivåer. De senaste åren har sysselsättningsskillnaderna mellan inrikes och utrikes födda minskat. Skillnaderna är dock fortsatt stora. Bland kommunera i regionen är sysselsättningen överlag hög men det finns stora geografiska och demografiska skillnader.
Efter pandemin har sysselsättningsgraden för utlandsfödda ökat kraftigt. Under innevarande år (2024) har arbetsmarknaden bromsat in något och det finns en risk att inflödet på arbetsmarknaden bromsar in det närmaste året.
Alla elever ska klara grund och gymnasieskolan
Behörighet till gymnasium (2000-2022) Andel elever (åk 9) med behörighet till ett nationellt program
Om indikatorn och statistiken
Täljaren består av personer som slutade grundskolan år t och som var folkbokförda i regionen vid utgången av år t-1 och hade behörighet till gymnasiet (fr.o.m. 2011 behörighet till minst ett nationellt program, se mer information nedan). Nämnaren består av personer som slutade grundskolan år t och som var folkbokförda i regionen vid utgången av år t-1. Fram till och med 2009 avser folkbokföring och vistelsetid utgången av år t. För variabeln andel behöriga till gymnasiet är det ett tidsseriebrott år 2011. Innan läsåret 2010/11 fick en elev behörighet till gymnasium om eleven hade som lägst betyget godkänt i ämnena svenska/svenska som andra språk, engelska och matematik. Efter reformen GY 2011 får en elev behörighet till ett nationellt gymnasieprogram. För att en elev ska vara behörig till ett nationellt yrkesprogram krävs godkänt i ämnena svenska/svenska som andra språk, engelska och matematik samt ytterligare betyg i fem ämnen, det vill säga totalt åtta. Flera faktorer påverkar indikatorn. Enligt Skolverket spelar socioekonomiska faktorer som föräldrarnas utbildningsnivå och inkomststorlek en stor roll. Skolmiljö, lärarkompetens och tillgång till stödinsatser påverkar också elevernas möjligheter att uppnå behörighet. Elever med utländsk bakgrund kan möta särskilda utmaningar, exempelvis språkbarriärer, vilket kan påverka deras resultat. Dessutom kan frånvaro och psykisk ohälsa, som stress eller oro, bidra till svårigheter att nå de kunskapskrav som krävs för gymnasiebehörighet.Utveckling under strategiperioden
Under strategiperioden har andelen barn med gymnasiebehörighet i Halland minskat och vid senaste mätåret låg nivån på 85,5 procent. I relation till övriga regioner har länets position försämrats under perioden.Utveckling under strategiperioden
Under strategiperioden har andelen barn med gymnasiebehörighet i Halland minskat och vid senaste mätåret låg nivån på 85,5 procent. I relation till övriga regioner har länets position försämrats under perioden.Långsiktig utveckling
Över längre tid har behörigheten till gymnasiet minskat. Detta beror delvis på förändrade kriterier som förklaras närmare ovan.Geografiska och demografiska mönster
På kommunal varierar behörigheten till gymnasiet stort mellan de halländska kommunerna. Som lägst är den i Hylte där den ligger på 71,3 procent och som högst i Kungsbacka där den ligger på 90 procent. Det råder stora skillnader i gymnasiebehörighet mellan inrikes och utrikes födda. För inrikes födda ligger andelen behöriga på 89 procent och för utrikes födda på 60,9 procent. Under strategiperioden har behörighetsgraden ökat för utlandsfödda samtidigt som den minskat något för inrikes födda. Flickor har en något högre (1,1 procenthet) behörighet än pojkar.Källa: SCB
Fullföljd gymnasieutbildning inom 3 år (2014-2023) Andel av nybörjareleverna som avklarar sina studier inom 3 år (exkl. IM)
Om indikatorn och statistiken
Andelen elever som tagit gymnasieexamen inom den förväntade studietiden på tre år. Uppgiften gäller elever som vid utbildningsstart var folkbokförda i kommunen och som för första gången började en gymnasieutbildning - antingen i hemkommunen eller annana kommun - höstterminen tre år tidigare. Statistiken inkluderar inte elever som påbörjade sin utbildning på introduktionsprogram. Faktorer som påverkar genomströmningen inkluderar elevernas socioekonomiska bakgrund, tidigare skolresultat och tillgång till stöd under studietiden. Skolverket har identifierat att skoltrötthet är en vanlig orsak till att elever inte fullföljer gymnasiet.Utveckling under strategiperioden
Under strategiperioden har genomsströmningsfrekvensen i Halland ökat och vid senaste mätåret avklarade 82 procent av alla elever sin gymnasieutbildning inom tre år. Jämfört med 2020 är detta en ökning på 1 procentenhet. I relation till andra regioner hade Halland den högsta genomströmningsfrekvensen under 2023.Långsiktig utveckling
Över tid har genomströmningsfrekvensen ökat från 75 procent (2014) till 82 procent 2023.Geografiska och demografiska mönster
Det senaste mätåret (2023) var genomströmningsfrekvensen som högst i Kungsbacka kommun (86 procent) och som lägst i Laholms kommun (78 procent). Indikatorn är inte nedbrytbar på kön eller födelseregion.Källa: Skolverket
Personer med minst en gymnasieutbildning (2000-2023) Andel av befolkningen (20-29 år) med minst en gymnasieutbildning
Om indikatorn och statistiken
Andel personer mellan 20-29 år och som har en 3-årig gymnasieutbildning som lägsta utbildningsnivå. Sedan 1994 har alla nationella gymnasieprogram i Sverige varit treåriga. Indikatorn är av stor betydelse då en gymnasieutbildning har blivit en grundläggande förutsättning för många yrken. En avklarad gymnasieutbildning är den enskilda faktor som har störst påverkan på en individs möjligheter att ta sig in på arbetsmarknaden.Utveckling under strategiperioden
Under strategiperioden har andelen av den unga vuxna befolkningen i Halland med en treårig gymnasieutbildning ökat marginellt. Det senaste mätåret (2023) låg andelen på 84,5 procent, vilket var den fjärde högsta nivån i landet jämfört med övriga regioner. Totalt saknar 5 121 unga vuxna (20-29 år) i Halland en gymnasial utbildning.Långsiktig utveckling
Över tid har andelen av befolkningen med en treårig gymnasieutbildning ökat, både i Halland och riket. I början av 2000-talet låg andelen på 69 procent och 2023 hade den ökat till 84,5 procent.Geografiska och demografiska mönster
Andelen unga vuxna med minst en treårig gymnasieutbildning varierar avsevärt mellan kommunerna i Halland. Kungsbacka toppar statistiken med 87,7 procent, medan Hylte har den lägsta andelen på 73 procent. Könsskillnaderna är i detta avseende stora. Av kvinnorna i åldersgruppen 20-29 år har 87,4 procent minst en gymnasial utbildning. För männen uppgår andelen till 81,9 procent. Detta innebär att könsdifferensen ligger på 5,5 procentenheter.Källa: SCB
Analys
För att nå målet behöver behörigheten till gymnasiet öka och fler slutföra en gymnasieutbildning.
De senaste åren har andelen niondeklassare med gymnasiebehörighet minskat, både i Halland och riket i stort. Samtidigt har andelen som väl påbörjat en gymnasieutbildning på ett nationellt program och som slutför den inom tre år ökat de senaste åren. Andelen med en slutförd gymnasieutbildning bland befolkningen 20-29 år ligger på oförändrade nivåer de senaste åren. I sammanhanget finns betydande skillnader mellan kön, kommuner, samt mellan individer födda i Sverige och de som inte är det.
Givet att kraven på arbetsmarknaden ökar och att en gymnasieutbildning ofta ses som ett grundläggande krav är det av stor betydelse att främja genomströmningen. Särskilt viktigt blir detta i samband med lågkonjunkturer då unga personer utan utbildning blir särskilt sårbara på arbetsmarknaden.
Förbättrad matchning i regionen
Matchningsgrad (2019-2022) Andel av de yrkesverksamma med matchning mellan utbildning och yrke
Om indikatorn och statistiken
Matchningsgrad visar andelen anställda som arbetar i yrken som stämmer väl överens med deras utbildning. För att detta ska gälla ska det dels finnas en stark överensstämmelse mellan utbildningens och yrkets ämnesinriktning (t.ex. teknikutbildning – teknikyrke) och dels ska utbildningsnivån vara rätt i förhållande till vad yrket kräver.Utveckling under strategiperioden
I Halland har 72,5 procent av de sysselsatta ett arbete som matchar deras utbildning och under strategiperioden har andelen ökat något, om än marginellt. Jämfört med övriga regioner intar Halland en andraplacering i detta sammanhang.Geografiska och demografiska mönster
Utlandsfödda har lägre matchning mellan utbildning och yrke jämfört med inrikes födda. För personer födda i Sverige ligger matchningsgraden på 73,7 procent och för utlandsfödda på 64-68,7 procent beroende på vilken födelseregion som studeras.Källa: SCB
Företag med rekryteringssvårigheter (2011-2023) Andel företag som har svårt att hitta rätt kompetens
Om indikatorn och statistiken
Indikatorn kommer från Tillväxtverkets enkätundersökning "Företagens villkor och verklighet". Frågan som ställs är: anser du att bristen på lämplig arbetskraft är ett stort hinder för tillväxt i ditt företag?Utveckling under strategiperioden
Andelen företag i Halland med rekryteringssvårigheter har minskat något under strategiperioden men ligger fortsatt kvar på höga nivåer; 3 av 10 företag uppger att de har svårt att hitta rätt kompetens. I relation till övriga regioner intar Halland, trots en god arbetskraftstillväxt, en låg placering endast strax ovanför medianen. Förhållandet kan vara ett resultat av att det råder hög konkurrens om arbetskraften i regionen, där företag i Halland konkurrerar med företag utanför regionen om arbetskraften som bor här. Vidare har Halland med grannregioner haft en starkt sysselsättningstillväxt under perioden vilket kan påverka tillgången på arbetskraftsutbud.Långsiktig utveckling
Över tid har andelen företag med svårigheter att hitta rätt kompetens ökat från 21 procent (2011) till 31 procent (2023).Källa: SCB
Analys
Matchningen är alltjämt en central utmaning för Halland och Sverige som helhet. Trots att arbetskraftsutbudet ökar i Halland upplever många företag – även om en förbättring skedde senaste mätningen – att kompetensbristen är ett stort tillväxthinder. För att målet ska uppnås behöver matchningen mellan arbetskraftsutbudet och efterfrågan på arbetsmarknaden öka under strategiperioden. De senaste åren har läget varit relativt oförändrat sett till hur stor andel som arbetar med ett yrke som matchar deras utbildning. Ett sätt att tillgängliggöra mer kvalificerad arbetskraft är att öka genomströmningen på gymnasiet.
En mer jämställd och inkluderande arbetsmarknad
Inkomstkillnader mellan kvinnor och män (2000-2022) Kvinnornas medianlön (sammanräknad förvärvsinkonst) i förhållande till männens
Om indikatorn och statistiken
Den sammanräknade förvärvsinkomsten omfattar alla skattepliktiga inkomster före skatt, såsom lön, sjukpenning, föräldrapenning, a-kassa och pension. Detta mått påverkas inte enbart av lönenivåer utan även av i vilken omfattning man arbetar, exempelvis heltid eller deltid. Personer som arbetar deltid eller har perioder av frånvaro, som föräldraledighet eller sjukskrivning, kan därför ha en lägre sammanräknad förvärvsinkomst trots att deras timlön är hög. Detta innebär att måttet inte enbart speglar lönenivåer på arbetsmarknaden utan även arbetsomfattning och frånvaro.Utveckling under strategiperioden
Inkomstklyftorna mellan kvinnor och män i Halland har minskat något under strategiperioden men regionen har fortfarande de näst största skillnaderna i landet. Kvinnornas medianlön uppgår till 81 procent av männens. De minskade skillnaderna beror delvis på att sysselsättningsgraden för kvinnor har ökat i allmnänhet.Långsiktig utveckling
Över tid har inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män i Halland minskat förhållandevis mycket men alltjämt kvarstår stora skillnader. Förklaringen till gapet är bland annat olika lönelägen inom kvinno- och mansdominerade branscher och att kvinnor i högre utsträckning än män arbetar deltid vilket påverkar den totala inkomsten negativt.Geografiska och demografiska mönster
Inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män varierar mellan Hallands kommuner. Halmstad har den högsta andelen, där kvinnors medianinkomst är 84,5 % av männens, medan Hylte ligger lägst på 77,2 procent. Övriga kommuner, inklusive Laholm, Falkenberg, Varberg och Kungsbacka, ligger mellan 79 procent och 80 procent. Skillnaderna mellan kommunerna har flera faktorer, bland annat hur branschsammansättningen ser ut i den lokala arbetsmarknadsregionen.Källa: SCB
Långtidsarbetslöshet (2008-2023) Andel av den registerbaserade arbetskraften i arbetslöshet >= 12 månader
Om indikatorn och statistiken
Långtidsarbetslöshet definieras som personer inskrivna som arbetslösa på Arbetsförmedlingen i 12 månader eller längre. Måttet beräknas som andel av den registerbaserade arbetskraften, vilket omfattar personer som antingen är i arbete eller inskrivna på Arbetsförmedlingen.Utveckling under strategiperioden
Långtidsarbetslösheten i Halland har minskat under strategiperioden och uppgick under 2023 till 1,9 procent. Nivån var femte lägsta i Sverige.Långsiktig utveckling
Sedan finanskrisen har långtidsarbetslösheten legat på en högre nivå än tidigare, trots en i övrigt stark arbetsmarknad. Strukturen på långtidsarbetslösheten har förändrats över tid där personer med svag konkurrensförmåga utgör en allt större andel av gruppen.Geografiska och demografiska skillnader
Det finns betydande variationer inom regionen där långtidsarbetslösheten är högst i Hylte (3,6 procent) och lägst i Kungsbacka (0,8 procent). I faktiska tal var drygt 3 236 personer i Halland långtidsarbetslösa under 2023, varav särskilt sårbara grupper utgjorde en betydande andel.Källa: Arbetsförmedlingen
Personer som varken arbetar eller studerar (2007-2022) Andel (20-25 år) som inte befinner sig i arbete eller studier
Om indikatorn och statistiken
Indikatorn mäter andelen unga mellan 20-25 år som varken förvärvsarbetar eller är registrerade i någon skolform under höstterminen. Gruppen benämns ofta som "unga som varken arbetar eller studerar" (UVAS) och anses vara särskilt utsatt på arbetsmarknaden.Utveckling under strategiperioden
Vid utgången av 2022 var andelen UVAS i Halland 12 procent, vilket var en marginell ökningen jämfört med 2021. Regionen ligger något under riksgenomsnittet men högre än vad som kan förväntas givet regionens i övrigt starka arbetsmarknadsläge.Långsiktig utveckling
Andelen UVAS är konjunkturkänslig och nådde sin högsta nivå under finanskrisen då nästan 20 procent av gruppen stod utanför arbete och studier. Sedan dess har andelen successivt minskat. Gruppen är heterogen och består både av personer som frivilligt står utanför arbetsmarknaden och de som ofrivilligt hamnat i utanförskap.Geografiska och demografiska skillnader
Det finns stora kommunala variationer där Kungsbacka har den lägsta andelen (8,3 procent) och Hylte den högsta (16,2 procent). Skillnaderna följer i stort sett den allmänna arbetsmarknadssituationen i respektive kommun. Andelen UVAS är högre bland utlandsfödda (18,3 procent) än bland inrikes födda (10,6 procent).Källa: SCB
Analys
Utvecklingen är i linje med målet men fortsatt kvarstår stora utmaningar. Då Halland har mycket goda förutsättningar i sammanhanget finns här en potential att förbättra sin relativa position.
Inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män i Halland är fortsatt stora men minskande, utvecklingen ligger således i linje med målet. Detta gäller också för andelen unga som varken arbetar eller studerar där andelen sjunkit avsevärt över tid.
Långtidsarbetslösheten har minskat under strategiperioden vilket avspeglar en hög efterfrågan på arbetsmarknaden. Under 2024 och 2025 finns en risk att denna grupp drabbas särskilt hårt som en följd av försvagad konjunktur.
I sammanhanget finns betydande skillnader mellan kön, kommuner, samt mellan individer födda i Sverige och de som inte är det.
Förbättrad hälsa i befolkningen och minskade hälsoskillnader
Ohälsotalet (2000-2022) Antal ohälsodagar per person
Om indikatorn och statistiken
Täljaren består av antalet summerade nettodagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, sjukersättning, aktivitetsersättning och rehabiliteringsersättning under året. Alla dagar är omräknade till nettodagar, till exempel blir två dagar med halv ersättning en dag. Ohälsotal beskriver alltså det genomsnittliga antalet dagar per person som betalats ut från Försäkringskassan.Utveckling under strategiperioden
Utifrån ett nationellt perspektiv har befolkningen i Halland förhållandevis låga ohälsotal, både sett till kvinnor och män. Under strategiperioden har nivåerna minskat något.Långsiktig utveckling
Ohälsotalet har över tid sjunkit som en följd av bland annat regelförändringar och mer strikta bedömningar.Geografiska och demografiska skillnader
Bland kommunerna varierar ohälsotalet från 17,4 (Kungsbacka) till 24,7 (Falkenberg). Utbildningsnivån har en stor påverkan på ohälsotalets nivåer. Enkelt uttryckt leder högre utbildning generellt sett till en bättre hälsa. Det senaste året (2022) hade gruppen förgymnasialt utbildade 49,8 ohälsodagar och eftergymnasialt utbildade 10,8 ohälsodagar.Källa: SCB
Självskattad hälsa (2007-2022) Andel av befolkningen med bra eller mycket bra hälsa
Om indikatorn och statistiken
Den självskattade hälsan kompletterar ohälsotalet genom att avspegla människors självupplevda hälsoläge. Frågan ställs i enkätform och formuleras som "Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd?". Självrapporterat allmänt hälsotillstånd har i flera studier visats vara en stark prediktor för dödlighet. Den självskattade hälsan är ett betydligt bredare mått än ohälsotalet och fångar upp hälsoaspekter som inte nödvändigtvis återspeglas i ohälsotalet. Indikatorn har, liksom ohälsotalet, en stark korrelation med utbildningsnivån bland befolkningen.Utveckling under strategiperioden
I Halland har den självskattade hälsan förbättrats under perioden. Vid det senaste mätåret uppgav 76,5 procent av männen och 74,1 procent av kvinnorna att de upplever sin hälsa som bra eller mycket bra. De senaste åren har könsgapet minskat något. I relation till övriga regioner intar Halland en förhållandevis hög position, både sett till kvinnor och män.Långsiktig utveckling
Över tid har männen, i både riket och Halland, haft en bättre självskattad hälsa än kvinnorna. Sett till utbildningsnivå framkommer att på riksnivå är skillnaderna betydande. Bland förgymnasialt utbildade uppger 64 procent ett gott hälsoläge, att jämföra med eftergymnasialt utbildade där andelen ligger på 78 procent.Geografiska och demografiska skillnader
Källa: Folkhälsomyndigheten
Analys
Befolkningens hälsa samvarierar med utbildningsnivå, arbetsmarknadsetablering och inkomstnivåer. Följaktligen har hallänningen – som har den näst högsta medianinkomsten i landet – ett relativt sett gott hälsoläge, både vad gäller ohälsotal och självskattad hälsa. Över tid har utvecklingen gått i önskvärd riktning, men fortsatt kvarstår skillnader sett till kön, födelseland och geografier.