Slutsatser

• Den låga produktiviteten och den relativt svaga produktivitetsutvecklingen inom regionens näringsliv kan ses som ett tecken på en vilande potential i regionen. Ett ökat inslag av mer avancerade och högavlönade yrken hade stärkt robustheten än mer och minskat beroendet av utvecklingen i andra regioner. Dagens förhållande förutsätter nämligen att de norra delarna av regionen fortsatt kommer att expandera i hög takt och kunna ta del av Göteborgsregionens arbetsmarknad. I de södra delarna hade fler avancerade yrken i Halmstad stärkt robustheten dels för Halmstad men också för Laholm och Hylte.

• Näringslivet i Halland drivs i hög utsträckning av en stark inhemsk konsumtion. En ökad export till andra regioner och länder hade därför stärkt motståndskraften i regionen och kompletterat det regionala marknadsunderlaget. Detta är särskilt viktigt för kommuner som Hylte som har en svagare koppling till större arbetsmarknader. Att låna marknadsunderlag utanför regionen handlar inte endast om varuexport utan också om att exempelvis attrahera turister till en plats.

• Halland har, jämfört med övriga regioner, få större företag inom exportintensiva branscher. Ett resultat av detta är att både exporten och FoU-investeringarna blir förhållandevis låga på en aggregerad nivå. Den stora närvaron av små- och medelstora företag i regionen gör det därför särskilt viktigt att främja innovation och export inom denna storleksgrupp. En hög andel av företagen i regionen bedriver innovationsverksamhet och export men den summerade massan behöver öka för att stärka regionens konkurrenskraft.

• Lågkonjunkturen kommer att sätta press på det halländska näringslivet de närmaste åren, särskilt genom minskad konsumtionskraft hos hushållen och en försvagad byggmarknad. För att stärka motståndskraften under denna period behöver företagen bredda sina marknader utanför regionen. Särskilt viktigt blir det att stötta små och medelstora företag i deras exportansträngningar och innovationsarbete. Samtidigt bör arbetet med att främja nya etableringar inom kunskapsintensiva branscher fortgå, då detta skulle göra näringslivet mindre känsligt för svängningar i den inhemska konsumtionen. De goda pendlingsmöjligheterna till omkringliggande arbetsmarknader kan under lågkonjunkturen fungera som en buffert för arbetskraften, precis som under tidigare nedgångar.

• Omställningen till ett mer hållbart näringsliv går framåt men står inför stora utmaningar under strategiperioden. Den relativt stora utsläppsminskningen sedan finanskrisen är i huvudsak ett resultat av nedläggningar av utsläppsintensiv produktion i regionen. För en fortsatt nedgång behöver utsläppseffektiviteten öka än mer inom befintliga företag och här finns en potential i och med att en minoritet av regionens företag idag har klimatmål eller säljer miljöanpassade varor eller tjänster.

• Arbetet med att främja näringslivets utveckling i länet behöver ha ett interregionalt och funktionellt perspektiv snarare än ett administrativt. Att endast studera näringslivet utifrån ett kommun- och länsperspektiv ger en felaktig bild givet hur interaktionerna ser ut mellan företag och hur människor reser mellan hem och arbete. Både åtgärder och analyser bör därför i högre utsträckning än idag utgå från funktionella arbetsmarknadsregioner snarare än administrativa enheter.