Slutsatser

Det halländska näringslivet har en låg sårbarhet

Halland har en låg sårbarhet och det av flera anledningar. En väsentlig är att regionen har en diversifierad branschstruktur. Fördelningen av de sysselsatta mellan olika branscher ser ungefär ut som i riket. I många andra mindre regioner är beroendet av en enskild bransch större. En annan viktig faktor är den småskaliga företagsstrukturen: det finns få storföretag i regionen och därför blir sårbarheten vid nedläggningar eller utflyttningar lägre. En tredje faktor är den goda tillgången till större arbetsmarknader inom och utanför regionen. Genom att ha tillgång till flera större arbetsmarknader minskar den geografiska sårbarheten och man kan dra nytta av varandras arbetsmarknader.

Skillnaderna är dock betydande inom regionen. Hylte kommun har en betydligt högre sårbarhet än övriga kommuner. Detta beror dels på en hög andel anställda inom den globalt konkurrensutsatta tillverkningsindustrin, dels på de relativt långa avstånden till en större arbetsmarknad. Över tid är det de större kommunerna i regionen som har stått för sysselsättningstillväxten inom näringslivet. Ett liknande mönster återfinns på riksnivå – korrelationen mellan invånarantal och tillväxt är mycket stark.

Näringslivet växer men det finns potential

Näringslivet i regionen har en låg sårbarhet men en låg produktivitet. Investeringarna i forskning och utveckling är bland de lägre i Sverige, lönesumman per sysselsatt är låg och andelen avancerade yrken liten. Avsaknaden av större företag inom högproduktiva branscher får här ett stort genomslag. En stor del av FoU-investeringarna i Sverige står nämligen storföretagen för. Att regionen har få större företag inom exportintensiva branscher leder också till ett lågt exportvärde per invånare.

Över tid har det halländska näringslivet haft en mycket god jobbtillväxt men produktiviteten är fortsatt låg. Det beror på att en stor del av jobbtillväxten skett inom förhållandevis lågproduktiva branscher. I sammanahanget är det förstås ingen nackdel att antalet försörjningstillfällen i regionen ökar. Däremot finns det en vilande potential i regionen. Inflyttningen av högutbildade har varit hög och på sikt borde det leda till fler kunskapsintensiva jobb i regionen. Att en hög andel företag bedriver innovationsverksamhet torde också bidra till utvecklingen. De senaste åren har antalet avancerade yrken i regionen ökat i en förhållandevis hög takt. Detta indikerar att regionen för närvarande befinner sig i en omställning där näringslivet blir alltmer kunskapsintensivt.

Tilltagande internationalisering breddar marknaden

Många företag i Halland exporterar varor till andra länder och de senaste åren har exportvärdet ökat i en hög takt, vilket bidrar till att bredda marknadsbasen för regionens näringsliv. Att “låna” marknadsunderlag utanför regionen är särskilt viktigt för de delar av regionen där den inhemska marknaden är liten. Förutom varuexport kan turismen ses som ett sätt att “låna” marknadsunderlag från andra delar av Sverige och världen och över tid har Halland stärkt sin ställning som en attraktiv turistregion.

Omställning pågår

Omställningen till ett mer hållbart näringsliv går framåt men står inför stora utmaningar under strategiperioden. Den relativt stora utsläppsminskningen sedan finanskrisen beror till stora delar på nedläggningar av utsläppsintensiv produktion i regionen. För en fortsatt nedgång behöver utsläppseffektiviteten öka än mer inom befintliga företag. Här finns en potential i och med att en minoritet av regionens företag har klimatmål eller säljer miljöanpassade varor eller tjänster. Den gröna omställningen kommer att kräva nya arbetssätt och affärsmodeller, både vad gäller produktion och distribution. Cirkulära modeller och gröna innovationer kommer att bli allt viktigare konkurrensfaktorer.

Lågkonjunkturen riskerar att dämpa utvecklingskraften det kommande året

Den stundande lågkonjunkturen riskerar att slå relativt sett hårt mot Halland. Finanskrisen 2008 slog som hårdast mot industriintensiva regioner samtidigt som regioner, likt Halland, där en stor del av näringslivet drivs av inhemsk konsumtion hade en snabb återhämtning. Den stundande lågkonjunkturen beror primärt på minskad köpkraft bland hushållen vilket sannolikt kommer drabba branscher som är stora och viktiga för Halland, exempelvis handel, bygg samt hotell- och restaurang.