Mål och indikatorer
En region med internationell konkurrenskraft och hållbar tillväxt
Näringslivets produktivitet (2000-2021) BRP per sysselsatt i tusentals kronor
Beskrivning av indikator
Produktiviteten mäts genom näringslivets bruttoregionprodukt i förhållande till antalet anställda. Förädlingsvärdet per sysselsatt ökar om 1) vi arbetar fler timmar per person, 2) företag arbetar smartare eller mer effektivt genom att använda ny teknik eller nya innovationer eller 3) kapitalintensiva verksamheter utgör en större andel av näringslivet. En hög bruttregionprodukt per sysselsatt indikerar således en hög produktivitet, där det tillverkade (produkter eller tjänster) genererar ett högt värde i förhållande till arbetstiden. Över tid har produktivietsökningen stått för en betydande andel av Sveriges tillväxt.Analys
Det halländska näringslivet har en låg produktivitet. Till stor del beror det på regionens näringslivsstruktur som kännetecknas av specialisering inom arbetsintensiva näringar som handel, bygg samt hotell- och restaurang. En sådan struktur har både för- och nackdelar. Fördelarna är att det finns många arbeten i regionen och att trösklarna in till arbetsmarknaden är förhållandevis låga. Nackdelarna är att regionen har förhållandevis få avancerade höglöneyrken, vilket på sikt kan minska den allmänna konkurrens- och köpkraften i regionen. En god produktivitetsutveckling är också viktigt utifrån ett internationellt konkurrensperspektiv.En anledning till att Halland har låg produktivitet är den geografiska belägenheten. Ser vi till nattbefolkningens produktivitet är den bland de högsta i Sverige. Detta beror på att utpendlarna från regionen "importerar produktivitet" från storstadsregionerna, framförallt Göteborgsregionen. Utifrån ett boendeperspektiv kan man därför säga att Halland har goda förutsättningar men att det finns en potential inom det egna näringslivet. Överlag är det stora företag inom teknik- och kunskapsintensiva branscher som har en hög produktivitet. Länets företagsstruktur, som till stora delar består av små- och medelstora företag, får därför genomslag i produktivitetsstatistiken.
Under 2000-talet har produktiviteten i Halland ökat med 13,3 procent. Ökningen är långt under riksgenomsnittet (29,7 procent) och bland de lägre i riket. Nedbrutet till sina komponenter framkommer att regionen haft den sjätte högsta ökningen i förädlingsvärde under perioden och den näst högsta sysselsättningstillväxten. Den låga produktivitetsutvecklingen beror således på vilken typ av arbeten som vuxit fram över tid. Enkelt sagt kan man säga att regionens tillväxt till stora delar är driven av sysselsättningstillväxt snarare än produktivitetsökningar.
Källa: SCB
Sysselsatta inom näringslivet (2000-2022) Sysselsatt dagbefolkning (20-64 år) inom den privata sektorn
Beskrivning av indikator
Antalet sysselsatta inom näringslivet mäter hur många arbetstillfällen i Hallands län som återfinns inom den privata sektorn. Indikatorn omfattar dagbefolkningen som består av personer som bor och arbetar i Halland samt inpendlare till Halland.Analys
Över tid har Halland haft en mycket god sysselsättningstillväxt inom näringslivet. Sett till hela perioden 2000-2022 har Halland haft den tredje högsta jobbtillväxten i landet. Totalt har antalet sysselsatta inom näringslivet ökat med 36 procent under perioden, vilket var långt över riksgenomsnittet (27 procent).Med sysselsättningstillväxt avses hur många som får sin försörjning av ett företag beläget i Halland. Måttet inkluderar således både inpendlare och de som bor och arbetar i regionen. En stor del av jobbtillväxten i Halland har skett inom näringarna bygg, handel samt hotell och restaurang. Gemensamt för nämnda näringar är att de är drivna av den inhemska konsumtionen och har låg produktivitet. Överlag har Halland en stark köpkraft som en följd av att hallänningarna "importerar höga löner" från framförallt Göteborgsregionen och medelinkomsten i Halland är den näst högsta i riket.
Jobbtillväxten inom näringslivet i regionen var som starkast under perioden 2000-2010. Sedan dess har en viss inbromsning skett och tillväxten har legat under riksgenomsnittet. Utvecklingen sedan 2020, det vill säga strategiperioden, ska tolkas med viss försiktighet. Pandemin fick stor effekt på arbetsmarknaden i Sverige under detta år och antalet sysselsatta sjönk i samtliga regioner förutom Halland och Västerbotten. Att regionen haft en svagare procentuell utveckling under denna period beror därför delvis på att återhämtningseffekten blev mindre.
På kommunal nivå är det tydligt att befolkningsstorleken och befolkningstillväxten korrelerar med sysselsättningstuvecklingen. Som högst har jobbtillväxten varit i länets största kommuner. I Hylte har utvecklingen varit negativ som en följd av minskat antal jobb inom industrisektorn.Källa: SCB
Näringslivets utsläpsseffektivitet (2000-2020) Näringslivet klimatpåverkande utsläpp/BRP (ton per miljoner kronor)
Beskrivning av indikator
Indikatorn mäter hur mycket utsläpp som skapas i förhållande till näringslivets värdeskapande. Enkelt uttryckt visar indikatorn hur mycket utsläpp en skapad miljon kronor genererar. En sjunkande trend innebär att värdeskapandet inom regionen blir mer utsläppseffektivt. Utsläppen utgår här från miljönräkenskaperna som använder sig av produktionsbaserade utsläpp. De produktionsbaserade utsläppen beräknas bottom up (baserat på detaljerad statistik om bränsleanvändning i kombination med de territoriella utsläppen). Statistiken omfattar utsläpp från svenska företag och personer som skett både utanför och innanför Sveriges gränser.Analys
Genom att relatera den ekonomiska aktiviteten i en region till de koldioxidutsläpp som genereras av den får vi ett effektivitetsmått på den ekonomiska produktionen. Detta uttrycks genom hur många ton växthusgaser det krävs för att generera en miljon kronor i förädlingsvärde – ju lägre siffra, desto mer utsläppseffektiv produktion. Studerar vi detta tal framkommer att det finns dramatiska skillnader mellan Sveriges regioner.I Hallands län genererar varje producerad miljon 11,8 ton utsläpp av växthusgaser, vilket är under medianen jämfört med övriga regioner och strax under riksgenomsnittet (12,2 ton). Som högst är utsläppen i Gotlands län där en miljon kronor ger upphov till 116 ton koldioxidekvivalenter i växthusgaser. Som lägst är nivån i Stockholms län där varje miljon ger upphov till 5,4 ton utsläpp av växthusgaser. Sammantaget har det halländska värdeskapandet inom näringslivet ökat det senaste decenniet samtidigt som utsläppen minskat.
De stora regionala skillnaderna går i hög utsträckning att härleda till att de har olika branschsammansättningar. I Gotland är det den energikrävande cementindustrin som drar upp snittet, i Stockholm är det en högproduktiv tjänstesektor som sänker snittet. Jämförelser mellan regioner ska därför endast ses som en slags orientering i existerande förhållanden och inte som ett prestationsmått. Mer intressant är utvecklingen över tid i respektive reigon. Att Halland har fått en förbättrad utsläppsintensitet över tid beror i hög utsräckning på en omstrukturering av ekonomin. Utsläppsintensiva näringar inom varuproduktion har lagts ned eller flyttat från regionen samtidigt som tillväxten skett inom service- och tjänstenäringar som har en lägre utsläppsnivå.
Källa: SCB
Bedömning
Utvecklingen är i linje med målsättningen. Över tid har antalet sysselsatta inom regionens näringsliv ökat i en hög takt. Produktiviteten är dock fortsatt låg men över tid ökande. Trots en god tillväxt har utsläppen från länets näringsliv minskat de senaste åren. Värdeskapandet i regionen har med andra ord blivit mer utsläppseffektivt.
Fler nya företag och ökad överlevnadsgrad
Antal arbetsställen (2010-2022) Antal arbetsställen med minst 1 anställd
Beskrivning av indikator
Indikatorn mäter hur många arbetsställen det finns i regionen som har minst 1 anställd. Måttet fångar både nystartade, befintliga och nedlagda företag och är därför ett mer komplett mått än när man endast ser till antalet nystartade företag. Gränsen på 1 anställd används för att säkerställa att det är företag som är aktiva och försörjer en eller flera personer.Analys
Halland har en småskalig företagsstruktur - tillsammans med Gotland och Jämtland har regionen flest företag i förhållande till antalet sysselsatta. Detta beror till stora delar på näringslivsstrukturen. Företag inom näringar som turism, jordbruk, bygg och service är i regel mindre än industriföretag. Exempelvis har Jönköping och Kronoberg, som är utpräglade industriregioner, få företag i förhållande till antalet sysselsatta.Över tid har antalet arbetsställen med minst 1 anställd ökat i Halland. En viss nedgång skedde i samband med pandemin men de efterföljande två åren har antalet ökat igen. Jämfört med övriga regioner har ökningen av antalet arbetsställen varit god, både före och efter strategiperioden.
Sedan 2011 har det startat i genomsnitt 547 företag per kvartal i Halland (ungefär 2200 per år). Av företagen som startade 2022 hade 31 procent av dem en kvinna som företagsledare, vilket var i nivå med riksgenomsnittet.
Källa: SCB
Bedömning
Utvecklingen ligger i linjer med målsättningen: antalet företag i regionen med minst en anställd har ökat över tid.
Fler kunskapsintensiva företag och jobb i regionen
Avancerade yrken inom näringslivet (2014-2021) Antal yrken som kräver högskolekompetens
Beskrivning av indikator
Andelen avancerade yrken ger en god indikation på arbetsmarknadens sammasättning i en region. En ökande andel kan tolkas som att kunskapsinnehållet och specialiseringen i ekonomin ökar. Det finns flera fördelar med att använda yrken istället för branscher. Avancerade yrken kan nämligen förekomma inom flera olika branscher, även om branscherna som sådana inte definieras som högteknologiska eller kunskapsintensiva. Avancerade yrken klassificeras här utifrån yrkesregistret och grupperna 2+3 (yrken som kräver högskolekompetens). Branscherna vård och omsorg, utbildning samt offentlig förvaltning är exkluderade.Analys
Det halländska näringslivet har en låg andel avancerade yrken (yrken som kräver högskolekompetens) inom näringslivet. Nästan 22 procent av yrkena kräver högskolekompetens, vilket är under både medianen (23,7 procent) och riksgenomsnittet (31,5 procent). Att andelen är låg beror till stora delar på regionens näringslivsstruktur där handel, turism och bygg står för en stor del av jobben.Perioden 2014-2021 ökade antalet avancerade yrken inom regionens näringsliv med 19,3 procent, vilket var något över medianen (19,1 procent) jämfört med andra regioner. Jämfört med övriga yrkeskategorier i regionen växte de avancerade yrkena i en relativt sett högre takt och deras andel ökade från 20,4 till 21,9 procent.
Källa: SCB
Bedömning
Det halländska näringslivet har en relativt låg andel avancerade yrken, vilket till stora delar på beror på branschstrukturen i regionen. Över tid har andelen ökat och utvecklingen har varit i linje med målsättningen. Jämfört med övriga regioner har tillväxten av antalet avancerade yrken varit över medianen de senaste åren.
Fler exportföretag och ökade exportintäkter till regionen
Varuexport (2016-2021) Varuexport i miljarder kronor
Beskrivning av indikator
Varuexporten från en region mäter värdet på de varor som exporteras från regionen till länder utanför Sverige. Måttet omfattar inte export till andra regioner inom Sverige.Analys
Varuexporten från Halland uppgick under 2021 till 28,8 miljarder kronor. Mätt per invånare (84,5 tkr) intar Halland den tredje lägsta placeringen av landets regioner. Detta beror på länets branschstruktur och den småskaliga företagsstrukturen. Den senaste femårsperioden ökade exportvärdet i Halland med drygt 50 procent, vilket var den femte högsta ökningen i riket.Över tid har antalet små- och medelstora företag i Halland som exporterar varor ökat. Mellan 2010-2021 uppgick ökningen till 20,5 procent (237 företag i faktiska tal). I relation till övriga län var detta den sjunde högsta ökningen men något under riksgenomsnittet (28 procent).
Källa: Tillväxtverket
Bedömning
Sammantaget är utvecklingen i linje med målsättningen, både varuexporterns värde och antalet varuexporterande företag ökar.
Hallands näringsliv drivs i hög utsträckning av inhemsk konsumtion och regionen har en låg varuexport per invånare. Över tid har varuexporten dock ökat och utvecklingen går därför i linje med målsättningen. Jämfört med övriga regioner hade regionen den femte högsta ökningen i landet 2016-2021. Mellan 2010-2021 ökade antalet exporterande företag med 20 procent, vilekt var den sjunde högsta ökningen i landet.
Ökade investeringar i FoU och fler innovativa företag
Näringslivets investeringar i FoU (2007-2021) FoU-investeringar som andel av näringslivets förädlingsvärde
Beskrivning av indikator
Näringslivets investeringar i forskning- och utveckling syftar till att mäta innovationskapaciteten bland regionens företag. Höga FoU-investeringar antas här vara ett mått på investeringsvilja och innovationsutveckling bland företagen.Analys
Det halländska näringslivet har den näst lägsta FoU-intensiteten i riket. Förklaringsfaktorerna är flera men västentliga sådana är näringslivsstrukturen och företagsstrukturen. I Sverige står storföretagen för en betydande andel av FoU-investeringarna och Halland har få storföretag inom forskningsintensiva verksamheter. Under 2019 stod de 50 största företagen i Sverige för 71 procent av FoU-investeringarna. Vidare består en, relativt sett, stor del av regionens ekonomi av inhemsk konsumtion.Under 2021 uppgick de halländska företagens FoU-investeringar till 314 miljoner kornor. Det var en nedgång jämfört med 2019 och en relativt låg nivå sett till perioden 2007-2021. I Sverige som helhet låg näringslivets FoU-investeringar under 2021 på 135,2 miljarder kronor, varav drygt två tredjedelar investerades i företag belägna i Stockholm eller Västra Götaland.
Källa: SCB
Innovativa företag (2014-2023) Andel företag med innovationsverksamhet
Beskrivning av indikator
Indikatorn baseras på enkätsvar från små- och medelstora företag i Halland. Frågan i enkätundersökningen formuleras som: "Har företaget utvecklat och sålt nya, eller väsentligt förbättrade varor/tjänster under de tre senaste åren?".Analys
I Halland bedriver mer än hälften av de små- och medelstora företagen någon slags innovationsverksamhet. I sammanhanget omfattas företag som utvecklat och sålt nya, eller väsentligt förbättrade varor/tjänster under de tre senaste åren. Jämfört med övriga regioner är det här den nästa högsta andelen i riket.Att andelen innovativa företag är hög samtidigt som FoU-investeringarna är låga återspeglar det faktum att innovationsverksamhet är ett brett begrepp. Många små- och medelstora företag bedriver kontinuerliga förbättringsprocesser utan att ha en särskild budget för forskning och utveckling.
Nedbrutet på bransch (riksnivå) framkommer att företag inom IT, utbildning, handel, tillverkning, konsultföretag samt hotell- och restaurang bedriver innovationsverksamhet i högre utsträckning än företag inom andra branscher. Då Halland har en hög andel handels- och turismföretag kan detta vara en förklaring till länets goda genomsnitt i sammanhanget. Som lägst är andelen innovativa företag inom bygg, vård- och omsorg samt energi.
Källa: Tillväxtverket
Bedömning
Halland har en hög andel innovativa företag men låg FoU-intensitet och det senaste mätåret minskade näringslivets FoU-investeringar. Sammantaget är utvecklingen därför endast delvis i linje med målsättningen.
Fler etableringar, besökare och kompetenser
Gästnätter (2008-2022) Antal gästnätter (inhemska och utländska)
Beskrivning av indikator
Indikatorn omfattar gästnätter på hotell, stugbyar och vandrarhem, campingar, förmedlande av privata stugor och lägenheter.Analys
Halland är en av Sveriges främsta turistregioner sett till antalet gästnätter. Under 2022 hade regionen 8,9 gästnätter per invånare, vilket var den sjätte högsta nivån bland regionerna i Sverige. Som högst är antalet gästnätter i relation till befolkningen i Jämtland (23), Gotland (17,9), Dalarna (17,7) samt Kalmar (12,9). I faktiska tal intar Halland en sjättplacering jämfört med övriga regioner. Totalt hade regionen drygt 3 miljoner gästnätter det senaste mätåret. En nivå som placerade regionen strax under Kalmar län (3,2 miljoner gästnätter).Perioden 2008-2022 har antalet gästnätter i Halland ökat med 33,9 procent, i faktiska tal drygt 772 000 gästnätter. Jämfört med övriga regioner var detta något under medianen (37,8 procent). I samband med pandemin sjönk antalet gästnätter i både Halland och Sverige som helhet. Det senaste året var tappet i Halland dock återhämtat och nivåerna var högre än före pandemin.
Källa: Tillväxtverket
Flyttnetto eftergymnasial kompetens (2000-2020) Inrikes flyttnetto för personer med en eftergymnasial utbildning
Beskrivning av indikator
Inrikes flyttnetto är ett nettotal över inrikes omflyttningar mellan kommuner och regioner. Regioner med nettoinflyttning kan antas ha en relativt högre boendeattraktivitet än regioner med nettoutflyttning. Här mäter vi endast det inrikes flyttnettot för personer med en eftergymnasial utbildning. Indikatorn antas indikera om regionen är attraktivt för talanger inom olika branscher.Analys
Över tid har Halland haft ett positivt flyttnetto vad gäller personer med en eftergymnasial utbildning. Detta kan tolkas som att regionen attraherar "talanger" i meningen personer med en lång utbildning. På sikt borde detta vara en fördel för näringslivets utvecklings- kompetensförsörjningsmöjligheter i regionen. Delar av inflyttningen beror förstås på tillgången till arbetsmarknaden i Göteborgsregionen, som har en hög andel avancerade yrken som många hallänningar pendlar till.I relation till övriga regioner intar Halland i detta avseende den näst högsta positionen i landet, både i faktiska och relativa tal. Sotckholm är den region, i både relativa och faktiska tal, som har det överlägset högsta flyttnettot för utbildningsgruppen.
Källa: SCB
Bedömning
Utvecklingen är i linje med målsättningen. Över tid har antalet gästnätter i Halland ökat och regionen intar en hög position sett till antalet gästnätter per invånare. Regionen attraherar också talanger. Under 2000-talet har regionen haft det näst högsta flyttnettot i Sverige sett till eftergymnasialt utbildade personer.
Fler företag ska bedriva ett aktivt mångfalds-, klimat-, arbetsmiljö-, samt miljöarbete
Företag med aktivt miljöarbete (2020-2023) Andel företag som bedriver ett aktivt miljöarbete (utöver lagstiftning)
Beskrivning av indikator
Indikatorn baseras på enkätsvar från små- och medelstora företag i Halland. Frågan formuleras som "Arbetar företaget aktivt med miljöfrågor utöver lagstiftning?". Frågan avser exempelvis om företaget arbetar med att minska sin miljöpåverkan, har en miljöpolicy, arbetar med miljömål eller säljer miljöanpassade varor/tjänster.Analys
I Halland bedriver 41 procent av företagen (små- och medelstora) ett aktivt miljöarbete. Med aktivt miljöarbete avses allmänt arbete med att minska sin miljöpåverkan, att man har en miljöpolicy, arbetar med miljömål eller säljer miljöanpassade varor och/eller tjänster. Jämfört med företag i andra regioner ligger de halländska företagen över medianen (39,7 procent) och riksgenomsnittet (40 procent).På riksnivå framkommer att företag inom energi, transport och hotell- och restaurang samt fastigheter är mest aktiva i sitt miljöarbete.
Källa: Tillväxtverket
Bedömning
En förhållandevis hög andel företag i regionen bedriver ett aktivt klimat- och miljöarbete. Andelen har över tid legat kvar på samma nivå. Vi saknar i dagsläget indikatorer för företagens arbete med mångfald och arbetsmiljö.