Mål och indikatorer
En region med internationell konkurrenskraft och hållbar tillväxt
Näringslivets produktivitet (2000-2022) BRP per sysselsatt i tusentals kronor
Om indikatorn och statistiken
Produktiviteten mäts genom näringslivets bruttoregionprodukt i förhållande till antalet anställda. Förädlingsvärdet per sysselsatt ökar om 1) vi arbetar fler timmar per person, 2) företag arbetar smartare eller mer effektivt genom att använda ny teknik eller nya innovationer eller 3) kapitalintensiva verksamheter utgör en större andel av näringslivet. En hög bruttoregionprodukt per sysselsatt indikerar således en hög produktivitet, där det tillverkade (produkter eller tjänster) genererar ett högt värde i förhållande till arbetstiden.Utveckling under strategiperioden
Under strategiperioden har produktiviteten i det halländska näringslivet ökat men inte i tillräcklig utsträckning för att regionen ska få en högre position i relation till övriga regioner. Dock ligger ökningen mellan 2020-2022 på 4,5 procent, vilket är strax ovanför riksgenomsnittet.Långsiktig utveckling
Det halländska näringslivet har en låg produktivitet. Till stor del beror det på regionens näringslivsstruktur som kännetecknas av en specialisering inom arbetsintensiva näringar som handel, bygg och hotell- och restaurang. En sådan struktur har både för- och nackdelar. Fördelarna är att det finns många arbeten i regionen och att trösklarna in till arbetsmarknaden är förhållandevis låga. Nackdelarna är att regionen har förhållandevis få avancerade höglöneyrken, vilket på sikt kan minska den allmänna konkurrens- och köpkraften. Över tid har produktiviteten i Halland utvecklats i positiv riktning men ändå inte i nivå med flera andra regioner. Därför behåller regionen alljämt en relativt låg position i sammanhanget.Källa: SCB
Sysselsatta inom näringslivet (2000-2023) Sysselsatt dagbefolkning (20-64 år) inom den privata sektorn
Om indikatorn och statistiken
Antalet sysselsatta inom näringslivet mäter hur många arbetstillfällen i Hallands län som återfinns inom den privata sektorn. Indikatorn omfattar dagbefolkningen som består av personer som bor och arbetar i Halland samt inpendlare till Halland. För att erhålla mer aktuell information under strategiperioden använder vi den preliminära sysselsättningsstatistiken från SCB. Denna statistik baseras på månatliga uppgifter och ger en snabbare överblick över sysselsättningsläget. För att analysera den långsiktiga utvecklingen förlitar vi oss på den slutliga årsbaserade statistiken, som är mer detaljerad och omfattande. Det är viktigt att vara konsekvent i valet av datakälla i sammanhanget, eftersom jämförbarheten mellan preliminär och slutlig statistik är begränsad. Skillnaderna mellan dessa två typer av statistik beror på att den slutliga statistiken baseras på fler och mer uppdaterade uppgifter än den preliminära. BAS-statistik (Befolkningens arbetsmarknadsstatus) introducerades 2020 och används för att ge en mer aktuell och snabb överblick över sysselsättningsläget. Eftersom BAS är en ny metod är det viktigt att vara medveten om att den inte är fullt jämförbar med tidigare statistiska serier.Utveckling under strategiperioden
Under strategiperioden har Halland haft en svag sysselsättningstillväxt inom näringslivet. Delvis beror utvecklingen på att regionen inte hade ett lika stort tapp som många andra regioner hade under pandemiåret 2020 som här blir referensår. Dock är inte detta den enda förklaringen då exempelvis Skåne, som också hade hög motståndskraft under pandemin, har haft en betydligt starkare utveckling än Halland under strategiperioden. En förklaring till utvecklingen är att Halland, vars ekonomi i hög utsträckning påverkas av den inhemska konsumtionen, har drabbats särskilt hårt av hushållens kostnadsökningar.Långsiktig utveckling
Över tid har Halland haft en mycket god sysselsättningstillväxt inom näringslivet. Sett till hela perioden 2000-2022 har Halland haft den tredje högsta jobbtillväxten i landet. Totalt har antalet sysselsatta inom näringslivet ökat med 38 procent under perioden. En stor del av jobbtillväxten i Halland har skett inom näringarna bygg, handel samt hotell och restaurang. Gemensamt för nämnda näringar är att de är drivna av den inhemska konsumtionen. Överlag har Halland en stark köpkraft som en följd av att hallänningarna "importerar höga löner" från framförallt Göteborgsregionen. Medelinkomsten i Halland är den näst högsta i riket.Geografiska och demografiska skillnader
På kommunal nivå är det tydligt att befolkningsstorleken och befolkningstillväxten korrelerar med sysselsättningsutvecklingen. Som högst har jobbtillväxten varit i länets största kommuner. I Hylte har utvecklingen varit negativ som en följd av minskat antal jobb inom industrisektorn.Källa: SCB
Näringslivets utsläpsseffektivitet (2000-2021) Näringslivet klimatpåverkande utsläpp/BRP (ton per miljoner kronor)
Om indikatorn och statistiken
Indikatorn mäter hur mycket utsläpp som skapas i förhållande till näringslivets värdeskapande. Enkelt uttryckt visar indikatorn hur mycket utsläpp en skapad miljon kronor genererar. En sjunkande trend innebär att värdeskapandet inom regionen blir mer utsläppseffektivt. Utsläppen utgår här från miljöräkenskaperna som använder sig av produktionsbaserade utsläpp. Statistiken omfattar utsläpp från svenska företag och personer som skett både utanför och innanför Sveriges gränser. I miljöräkenskaperna avser produktionsbaserade utsläpp de växthusgasutsläpp som genereras av svenska ekonomiska aktörer, oavsett var i världen dessa utsläpp sker. Detta inkluderar utsläpp från svenska företag och individer både inom och utanför Sveriges gränser. Detta mått skiljer sig från konsumtionsbaserade utsläpp, som istället fokuserar på de utsläpp som uppstår till följd av svensk konsumtion, oavsett var produktionen äger rum. Med andra ord, medan produktionsbaserade utsläpp mäter utsläppen från produktionen inom den svenska ekonomin, tar konsumtionsbaserade utsläpp hänsyn till de globala utsläpp som genereras för att tillgodose svensk konsumtion.Utveckling under strategiperioden
För denna indikator finns bara data för strategiåret 2021. Under året förbättrades näringslivets utsläppseffektivitet något jämfört med 2020. I relation till övriga regioner intog Halland ett sjätteplacering, vilket var en positionsförbättring med en placering jämfört med 2020.Långsiktig utveckling
Sammantaget har det halländska värdeskapandet inom näringslivet ökat det senaste decenniet samtidigt som utsläppen minskat. Att Halland har fått en förbättrad utsläppsintensitet över tid beror i hög utsträckning på en omstrukturering av ekonomin. Utsläppsintensiva näringar inom varuproduktion har lagts ned eller flyttat från regionen samtidigt som tillväxten skett inom service- och tjänstenäringar, som har en lägre utsläppsnivå. Sammantaget visar utvecklingen att Hallands ekonomiska tillväxt har blivit mer utsläppseffektiv över tid.Källa: SCB
Analys
Det halländska näringslivet har uppvisat en hög konkurrenskraft över tid, särskilt sett till sysselsättningsskapande. Näringslivet i regionen har låg produktivitet men den har dock ökat under strategiperioden vilket ligger i linje med målet, men alltjämt intar regionen en låg position i sammanhanget.
Över tid har antalet sysselsatta inom näringslivet i Halland haft en mycket stark utveckling. De senaste åren har det skett en viss inbromsning. I sammanhanget är det viktigt att belysa att det är en kort tidsperiod som studeras och som också innehåller ett tidsseriebrott i statistiken. Det halländska näringslivet hade en stark motståndskraft under det första pandemiåret (2020) som också är referensår i denna uppföljning när vi ser till jobbskapande under strategiperioden. Den relativa rankingen kan därför vara lite missvisande, särskilt under en så kort period. Men trots detta indikerar utvecklingen under strategiperioden en lägre sysselsättningstillväxt, vilket sannolikt beror på en lägre köpkraft bland hushållen och en försvagad byggmarknad.
Över tid har det utsläppseffektiviteten i den halländska ekonomin ökat avsevärt; den ekonomiska tillväxten har stigit samtidigt som utsläppen har minskat. Till delar beror det här på en omstrukturering av ekonomin men sannolikt också på mer effektiva processer inom näringslivet.
Fler nya företag och ökad överlevnadsgrad
Antal arbetsställen (2010-2023) Antal arbetsställen med minst 1 anställd
Om indikatorn och statistiken
Indikatorn mäter hur många arbetsställen det finns i regionen som har minst 1 anställd. Måttet fångar både nystartade, befintliga och nedlagda företag och är därför ett mer komplett mått än när man endast ser till antalet nystartade företag. Gränsen på 1 anställd används för att säkerställa att det är företag som är aktiva och försörjer en eller flera personer.Utveckling under strategiperioden
Under strategiperioden har antalet arbetsställen med minst 1 anställd ökat i Halland. Under det första pandemiåret (2020) skedde en nedgång men sedan dess har en successiv återhämtning skett. Antalet arbetsställen med minst 1 anställd är dock fortsatt färre än 2019. I relation till övriga regioner intar Halland en sjundeplacering under strategiperioden.Långsiktig utveckling
Halland har en småskalig företagsstruktur - tillsammans med Gotland och Jämtland har regionen flest företag i förhållande till antalet sysselsatta. Detta beror till stora delar på näringslivsstrukturen i Halland. Företag inom näringar som turism, jordbruk, bygg och service är i regel mindre än industriföretag. Exempelvis har Jönköping och Kronoberg, som är utpräglade industriregioner, få företag i förhållande till antalet sysselsatta. Över tid har Halland haft en god utveckling av antalet arbetsställen med minst 1 anställd. I relation till övriga regioner intar Halland en fjärdeplacering.Källa: SCB
Bedömning
Antalet företag i regionen med minst en anställd har över tid ökat. I relation till övriga regioner i Sverige intar Halland en hög position. Sedan pandemin har Halland dock en något sämre position än tidigare, vilket kan antyda att regionen drabbats särskilt hårt av hushållens mer ansträngda ekonomi de senaste åren.
Fler kunskapsintensiva företag och jobb i regionen
Avancerade yrken inom näringslivet (2014-2022) Antal yrken som kräver högskolekompetens
Om indikatorn och statistiken
Andelen avancerade yrken ger en god indikation på arbetsmarknadens sammansättning i en region. En ökande andel kan tolkas som att kunskapsinnehållet och specialiseringen i ekonomin ökar. Det finns flera fördelar med att använda yrken istället för branscher. Avancerade yrken kan nämligen förekomma inom flera olika branscher, även om branscherna som sådana inte definieras som högteknologiska eller kunskapsintensiva. Avancerade yrken klassificeras här utifrån yrkesregistret och grupperna 2+3 (yrken som kräver högskolekompetens). Branscherna vård och omsorg, utbildning samt offentlig förvaltning är exkluderade. I och med att yrkesregistret numera beräknas utifrån BAS-statistiken har ett tidsseriebrott skett. Därför studeras indikatorn endast på kortare sikt.Utveckling under strategiperioden
I och med att yrkesregistret numera beräknas utifrån BAS-statistiken har ett tidsseriebrott skett. Därför studeras indikatorn endast på kortare sikt. Under strategiperioden har antalet avancerade yrken inom näringslivet i Halland ökat med 6,5 procent. I förhållande till övriga regioner innebar detta en placering på plats 15 av 21 regioner. Detta innebar att andelen avancerade jobb inom det halländska näringslivet ökade från 22 procent till 22,4 procent. Alltjämt har regionen, sett till andelen avancerade yrken, en låg rankingposition (16/21). Under strategiperioden har dock en poisitionsförbättring skett med en placering.Källa: SCB
Bedömning
Det halländska näringslivet har en relativt låg andel avancerade yrken, vilket till stora delar beror på branschstrukturen i regionen. Under strategiperioden har andelen ökat och utvecklingen har varit i linje med målsättningen.
Fler exportföretag och ökade exportintäkter till regionen
Varuexport (2016-2021) Varuexport i miljarder kronor
Om indikatorn och statistiken
Varuexporten från en region mäter värdet på de varor som exporteras från regionen till länder utanför Sverige. Måttet omfattar inte export till andra regioner inom Sverige. Statistiken har inte uppdaterats med nyare statistik än 2021.Utveckling under strategiperioden
Det finns endast data för ett strategiår när det gäller varuexporten. Under detta år ökade exporten inom regionens varuproducerade företag från 24,9 miljarder kronor till 28,8 miljarder kronor. Jämfört med övriga regioner var detta den nionde högsta ökningen. Trots ökningen har Halland fortsatt en låg varuexport sett till exportvärde per invånare. Till stora delar är detta ett resultat av att regionen har få storföretag inom den varuproducerande sektorn.Långsiktig utveckling
Över tid har exportvärdet per invånare i Halland ökat från 60 000 kronor per invånare (2016) till 85 000 kronor per invånare (2021). I förhållande till övriga regioner är den relativa ökningen en av de högsta i Sverige under perioden. Över tid har också antalet företag som exporterar ökat. Under perioden 2010-2021 ökade antalet halländska företag med varuexport från 1 156 företag till 1 392 företag, en ökning med 21 procent, vilket var den sjätte högsta ökningen i landet.Källa: SCB
Analys
Sammantaget är utvecklingen i linje med målsättningen, både varuexporterns värde och antalet varuexporterande företag ökar. Att observera är att det endast finns data för ett strategiår vilket innebär att vi inte kan dra några långtgående slutsatser om utvecklingen.
Hallands näringsliv drivs i hög utsträckning av inhemsk konsumtion och regionen har en låg varuexport per invånare. Över tid har varuexporten dock ökat och utvecklingen går därför i linje med målsättningen. Jämfört med övriga regioner hade regionen den femte högsta ökningen i landet 2016-2021. Mellan 2010-2021 ökade antalet exporterande företag med 20 procent, vilket var den sjunde högsta ökningen i landet.
Ökade investeringar i FoU och fler innovativa företag
Näringslivets investeringar i FoU (2007-2023) FoU-investeringar som andel av näringslivets förädlingsvärde
Om indikatorn och statistiken
Näringslivets investeringar i forskning och utveckling (FoU) syftar till att mäta innovationskapaciteten bland regionens företag. Höga FoU-investeringar antas här vara ett mått på investeringsvilja och innovationsutveckling bland företagen.Utveckling under strategiperioden
Under strategiperioden har näringslivets investeringar i förhållande till förädlingsvärdet minskat något jämfört med 2019. Under 2023 uppgick FoU-inversteringarna i regionens näringsliv till 418 miljoner kronor. I förhållande till näringslivets förädlingsvärde var detta en viss nivåökning jämfört med 2021. I relation till övriga regioner intar Halland en låg position i sammanhanget.Långsiktig utveckling
Det halländska näringslivet har den tredje lägsta FoU-intensiteten i riket. Förklaringsfaktorerna är flera, men väsentliga sådana är näringslivsstrukturen och företagsstrukturen. I Sverige står storföretagen för en betydande andel av FoU-investeringarna, och Halland har få storföretag inom forskningsintensiva verksamheter. Under 2019 stod de 50 största företagen i Sverige för 71 procent av FoU-investeringarna. Vidare består en, relativt sett, stor del av regionens ekonomi av inhemsk konsumtion inom branscherna handel, bygg och turism.Källa: SCB
Innovativa företag (2014-2023) Andel företag med innovationsverksamhet
Om indikatorn och statistiken
Indikatorn baseras på enkätsvar från små- och medelstora företag i Halland. Frågan i enkätundersökningen formuleras som: "Har företaget utvecklat och sålt nya, eller väsentligt förbättrade varor/tjänster under de tre senaste åren?".Utveckling under strategiperioden
I Halland bedriver mer än hälften av de små- och medelstora företagen någon slags innovationsverksamhet. Jämfört med övriga regioner är det här den näst högsta andelen i riket. Många små- och medelstora företag bedriver kontinuerliga förbättringsprocesser utan att ha en särskild budget för forskning och utveckling. Under strategiperioden har det skett en marginell förbättring sett till andelen men en betydande positionsförflyttning i relation till övriga regioner.Källa: SCB
Analys
Halland har en hög andel innovativa företag men låg FoU-intensitet, och det senaste mätåret minskade näringslivets FoU-investeringar. Sammantaget är utvecklingen därför endast delvis i linje med målsättningen.
Att andelen innovativa företag är hög samtidigt som FoU-investeringarna är låga återspeglar det faktum att innovationsverksamhet är ett brett begrepp. Många företag i Halland fokuserar på förbättringar snarare än omfattande forskningsinsatser, vilket speglar regionens företagsstruktur.
I stort påverkas utfallet vad gäller FoU-investeringar av länets bransch- och företagsstruktur. Regionen har få större företag inom forskningsintensiva branscher vilket får stort genomslag i statistiken.
Fler etableringar, besökare och kompetenser
Gästnätter (2008-2023) Antal gästnätter (inhemska och utländska)
Om indikatorn och statistiken
Indikatorn omfattar gästnätter på hotell, stugbyar och vandrarhem, campingar, samt förmedling av privata stugor och lägenheter.Utveckling under strategiperioden
Under strategiperioden har antalet gästnätter ökat. Då referensåret är pandemiåret 2020, när resandet minskade drastiskt, är det dock mer rättvisande att jämföra med 2019. Sedan pandemin har en successiv återhämtning skett och och under 2023 hade regionen 2,96 miljoner gästnätter, vilket var något över nivåerna som rådde 2019. Dock skedde en viss minsknings jämfört med 2023. I relation till övriga regioner intar Halland en sjundeplacering sett till antalet gästnätter per invånare.Långsiktig utveckling
Halland är en av Sveriges främsta turistregioner sett till antalet gästnätter. Perioden 2008–2023 har antalet gästnätter i Halland ökat med 29,9 procent, i faktiska tal drygt 681 000 gästnätter.Källa: Tillväxtverket
Flyttnetto eftergymnasial kompetens (2000-2022) Inrikes flyttnetto för personer med en eftergymnasial utbildning
Om indikatorn och statistiken
Inrikes flyttnetto är ett nettotal över inrikes omflyttningar mellan kommuner och regioner. Regioner med nettoinflyttning kan antas ha en relativt högre boendeattraktivitet än regioner med nettoutflyttning. Här mäter vi endast inrikes flyttnettot för personer med en eftergymnasial utbildning. Indikatorn antas indikera om regionen är attraktiv för talanger inom olika branscher.Utveckling under strategiperioden
Under strategiperioden intar Halland en hög (4/21) relativ position sett till inflyttning av antalet personer med en eftergymnasial utbildning. Relativt sett har dock regionen tappat någon placering jämfört med utvecklingen på längre sikt.Långsiktig utveckling
Över tid har Halland haft ett positivt flyttnetto vad gäller personer med en eftergymnasial utbildning. Detta kan tolkas som att regionen attraherar "talanger" i meningen personer med en lång utbildning. På sikt borde detta vara en fördel för näringslivets utveckling och kompetensförsörjningsmöjligheter i regionen. Delar av inflyttningen beror på närheten till Göteborgsregionen, som har en hög andel avancerade yrken som många hallänningar pendlar till. Halland intar den näst högsta positionen i landet om vi ser till utvecklingen över tid.Geografiska och demografiska skillnader
Stockholm är den region som har det överlägset högsta flyttnettot för utbildningsgruppen, både i relativa och faktiska tal.Källa: SCB
Analys
Utvecklingen är i linje med målsättningen. Över tid och under strategiperioden har antalet gästnätter i Halland ökat och regionen intar en hög position sett till antalet gästnätter per invånare.
Regionen attraherar också talanger sett till inrikes flyttnetto för eftergymnasialt utbildade. Under 2000-talet och strategiperioden har regionen haft ett högt flyttnetto i detta avseende.
Fler företag ska bedriva ett aktivt mångfalds-, klimat-, arbetsmiljö-, samt miljöarbete
Företag med aktivt miljöarbete (2020-2023) Andel företag som bedriver ett aktivt miljöarbete (utöver lagstiftning)
Om indikatorn och statistiken
Indikatorn baseras på enkätsvar från små- och medelstora företag i Halland. Frågan formuleras som: "Arbetar företaget aktivt med miljöfrågor utöver lagstiftning?". Frågan avser exempelvis om företaget arbetar med att minska sin miljöpåverkan, har en miljöpolicy, arbetar med miljömål eller säljer miljöanpassade varor/tjänster.Utveckling under strategiperioden
I Halland bedriver 41 procent av företagen ett aktivt miljöarbete, vilket är den sjätte högsta nivån i riket. Under strategiperioden har andelen legat på samma nivå som tidigare men en relativ positionsförbättring har skett.Källa: Tillväxtverket
Analys
En förhållandevis hög andel företag i regionen bedriver ett aktivt klimat- och miljöarbete men nivåerna har inte ökat under strategiperioden. Utvecklingen är därför endast delvis i linje med målsättningen.