Slutsatser

Lågkonjunkturen riskerar att öka långtidsarbetslösheten

Lågkonjunkturer tenderar att slå hårdast mot personer som redan har en svag ställning på arbetsmarknaden. Här finns en risk att de som idag är inskrivna på Arbetsförmedlingen och inte kommit ut på arbetsmarknaden under högkonjunkturen får en än svagare konkurrenskraft under strategiperiodens första år. Detta beror på att konkurrensen från personer med arbetslivserfarenhet och utbildning sannolikt kommer att öka det kommande året. Redan i dagsläget ser vi att en stor del av de arbetslösa har varit i arbetslöshet i mer än ett år. Detta tyder på att det finns en slags strukturell matchningsproblematik då både offentliga och privata arbetsgivare uppger att kompetensförsörjningen är en stor utmaning för dem.

Det finns stora kompetensbehov på sikt

Regionerna saknar instrument för att på kort sikt påverka lågkonjunkturer. Därför är det viktigt att under strategiperioden arbeta långsiktigt och främja att en så stor del av befolkningen som möjligt genomgår en gymnasial utbildning. Personser som har en slutförd gymnasieutbildning har nämligen goda möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. En höjd utbildningsnivå bland befolkningen ökar omställningsförmågan men bidrar också till att möta de långsiktiga kompetensbehoven. En positiv följdeffekt av en högre utbildningsnivå är en förbättrad folkhälsa – idag råder det mycket stora skillnader i hälsoutfall mellan olika utbildningsgrupper och som sämst är utfallet för förgymnasialt utbildade.

Andra långsiktiga instrument för att stärka hallänningarnas ställning på arbetsmarknaden är kommunikationer och infrastruktur. Ju större arbetsmarknader som finns tillgängliga för hallänningarna, desto mindre blir sårbarheten för regionens olika delar.

Matchningen på arbetsmarknaden är och förblir en utmaning

Det närmaste decenniet förväntas efterfrågan på arbetskraft i Halland att öka mer än arbetskraftsutbudet. För Hallands räkning är det därför viktigt att ha strategier för hur man ska attrahera inflyttare men också pendlare till regionen. Vidare krävs strategier för hur matchningen mellan den tillgängliga arbetskraften och arbetsmarknaden kan förbättras. Den ökande sysselsättningsgraden bland utlandsfödda, som står för en stor del av arbetskraftstillväxten, är positiv men behöver fortsätta att öka under strategiperioden.

Frågan om kompetensförsörjning handlar inte endast om hur länge man studerar utan också om vad man väljer att studera för inriktning på gymnasiet eller högskolan. Idag sker en viss överutbildning inom vissa utbildningar samtidigt som det råder stor brist på andra utbildningsgrupper, exempelvis gymnasiala yrkesutbildningar. Till denna fråga hör att det fortsatt råder en stor skevhet sett till vilka studieval kvinnor och män gör. Studieval har också stor betydelse för senare löneutfall och förklarar till delar inkomstskillnaderna som finns mellan könen.

En stor del av efterfrågeökningen på arbetskraft förväntas att ske inom den offentliga sektorn. Detta beror främst på att antalet äldre i befolkningen kommer att bli betydligt fler än idag. Samtidigt är arbetskraftsbehoven stora inom den privata sektorn. En del av de ökade behoven inom den offentliga sektorn behöver därför sannolikt lösas genom förändrade arbetssätt.