Besöksnäringens betydelse och påverkan
Processen att utveckla ett resmål, med syfte att öka besökarantalet och turismkonsumtionen på platsen, brukar benämnas som destinationsutveckling . Destinationsutveckling är en mycket komplex process, delvis på grund av bredden av företag som verkar inom besöksnäringen. Än mer komplext blir det när vi beaktar alla de faktorer (och därav den mångfald av aktörer) som påverkar förutsättningar för en ökad turismkonsumtion. Tillgången till kollektivtrafik, digital och fysisk infrastruktur, samt hur platsen benämns och marknadsförs medialt, är bara ett fåtal exempel på faktorer som påverkar utveckligen av antalet besökare på en plats. Det är också viktigt att beakta att platsens attraktivitet inte enbart handlar om dess faktiska kvaliteter, utan även om besökarens subjektiva uppfattningar om destinationen (Tillväxtanalys, 2012).
Trots områdets komplexitet pågår mängder av initiativ för att främja ökad turism. Internationellt har många regeringar ett eget destinationsbolag. I Sverige är destinationsutveckling på många håll en viktig del av både regionalt och kommunalt utvecklingsarbete. Men varför får turismen och besöksnäringen ett så stort utrymme i utvecklingspolitiken i förhållande till andra näringar?
En anledning är det ekonomiska värde som turismen genererar. Turism är på många sätt en form av export där kapital, via turisters konsumtion, kommer den lokala ekonomin till del. För geografier med en liten egen närmarknad och en relativ avsaknad av annan typ av produktion kan besökare därför spela en mycket stor roll för den ekonomiska utvecklingen (UN World Tourism Organization, 2014).
En annan viktig faktor är besöksnäringens jobbskapande kvaliteter. Besöksnäringen består till stor del av serviceyrken och det är generellt svårare, jämfört med många andra branscher, att effektivisera denna typ av verksamheter med exempelvis ny teknik eller nya investeringar. Vill en restaurang exempelvis kunna servera fler gäster under en kväll behöver den helt enkelt anställa fler servitörer. En effekt av detta är att det skapas många jobb när verksamheten går bra och försäljningen ökar (Region Halland, 2023). Många av jobben inom besöksnäringen har dessutom lägre utbildningskrav och kan därför utgöra viktiga instegsjobb för personer med svagare konkurrensförmåga på arbetsmarknaden. Exempelvis unga eller personer med kort utbildning (Visita, 2019). Samtidigt är det viktigt att betona vikten av en balans mellan enklare och mer avancerade jobb i en ekonomi. Risken med en allt för arbetsintensiv ekonomi är att all tillgänglig arbetskraft fångas upp i lågproduktiva företag. Det kan i sin tu vara hämmande för näringslivets förmåga till innovationer och förnyelse, vilket minskar ekonomins omställningskapacitet (Region Halland, 2023).
Ett annat argument för att arbeta med destinationsutveckling är dess potentiella effekter på hur platsen upplevs som boende- och investeringsmiljö. Potentiellt kan besöksnäringens jobbskapande kvaliteter locka till sig både inflyttare och entreprenörer. Det kan också vara så att vissa individer dras till en plats de tidigare semestrat på, om platser möjliggör en livsstil som inte finns vid det nuvarande boendet. Det sistnämnda nämns exempelvis som ofta ett argument hos individer som väljer att flytta till en turistort efter pensionering (Williams, Hall, 2000). Boendeattraktivitet är emellertid ett mycket komplext ämne och det är inte säkert att turister och permanentboende har samma bild av hur en plats bör utvecklas (Region Halland, 2016).