Branschstruktur och specialisering
Hallands branschstruktur
Innan vi sätter fokus på turistbranscherna gör vi en kortfattad orientering i Hallands branschstruktur som helhet. Liksom i övriga regioner står välfärdsbranscherna (vård- och omsorg, utbildning och offentlig förvaltning) för en stor del av sysselsättningen i regionen. Drygt 47 800 (35 %) av jobben finns inom välfärdsbranscherna. Även tillverkningsindustrin har många anställda (drygt 18 000 jobb, 13 % av sysselsättningen). Jämfört med andra regioner är dock Hallands tillverkningsindustri förhållandevis liten.
Det som utmärker Hallands branschstruktur i en nationell kontext är att regionen har en koncentration mot branscher som gynnas av en stark inhemsk marknad och ett växande befolkningsunderlag. Ett exempel på en sådan bransch är detalj- och sällanköpshandeln som står för ungefär 12 700 av jobben i regionen (9 % av sysselsättningen). Byggbranschen, som gynnas av det växande befolkningsunderlaget och den höga exploateringstakten, sysselsätter drygt 12 300 personer i Halland (9 % av jobben). Företagstjänster, transport och logistik, samt hotell- och restaurang, är exempel på andra stora näringar i Halland. Jämfört med riket har Halland en lägre andel anställda inom avancerad tjänsteverksamhet, såsom information och kommunikation och avancerade företagstjänster.
Turistbranscherna
Skiftar vi fokus mot turistbranscherna ser vi att dessa totalt sett står för 15 801 av jobben i regionen (12 % av den totala sysselsättningen). Detaljhandeln är den största branschen med 9571 jobb. Det är här värt att poängtera att detta är den turismbransch som på riksnivå har lägst andel turismkonsumtion (6 %). I en halländsk kontext är det dock viktigt att nämna att Gekås står för knappt 1000 anställda inom detaljhandeln i Halland. Utan att ha faktiska siffror kan vi konstatera att turismkonsumtionen är mycket hög i handelsklustret i Ullared. Sannolikt har detaljhandeln i Halland därför en högre turismkonsumtion inom detaljhandeln än många övriga regioner.
Den näst största turistbranschen är restaurang- och caféverksamhet som har 2594 anställda. Den tredje största branschen sett till sysselsättning är logiverksamhet, som står för 1581 av jobben i regionen. Sport och fritid är med sina 929 anställda Hallands fjärde störst turistbransch. Sport och fritid är en bransch som är något mer svårdefinierad än övriga branscher, som i Halland i hög utsträckning utgörs av diverse fritidsanläggningar (framför allt golfbanor).
Hallands femte största turistbransch är vägtransporter, som står för 513 jobb i regionen. Den här branschen utgörs i hög utsträckning av taxibolag, men också olika bussbolag. På sjätteplats hittar vi branschen kultur och nöje som sysselsätter 432 personer i Halland. Även detta är en bred bransch som innehåller många olika verksamheter, däribland musei- och teaterverksamhet, men även stödtjänster till artistisk verksamhet (exempelvis uthyrning av ljus och dekor).
Järnvägstransporter, sjöfart, lufttransporter och uthyrning av motorfordon har vi valt att samla i gruppen ”övriga transporter”, då dessa branscher står för en relativt liten del av sysselsättningen i Halland. Tillsammans står dessa branscher för 110 av jobben i regionen. Den minsta turistbranschen i Halland är resebyrå- och researrangörsverksamhet (71 sysselsatta).
Scenariobild över turismens bidrag till sysselsättningen i Halland
Som tidigare nämnt har vi inte tillgång till regionaliserade satellitkonton. Men om vi relaterar de nationella turismräkenskaperna till Hallands sysselsättningsstatistik får vi en något bättre uppfattning om storheterna i turismens bidrag till sysselsättningen i regionen. Men vi vill här starkt poängtera att följande siffror ska ses som ett scenario (som underlag för diskussion), snarare än en beskrivning av ett faktiskt utfall. Det är också viktigt att poängtera att de senaste siffrorna över turismkonsumtionen i riket är från år 2020. Under detta år låg turismkonsumtionen på lägre nivåer än tidigare, vilket även påverkar scenariobilden.
I ett scenario där turismen har ett lika stort bidrag till sysselsättningen i Halland som i riket skulle knappt 2900 jobb i regionen kunna härledas till turism. 2460 av dessa jobb, 83,5 %, finns inom det vi i rapporten kallar för ”turistbranscher”. Flest antal jobb finns inom logiverksamhet (drygt 1100 jobb), detaljhandeln (drygt 570 jobb) och restaurang- och caféverksamhet (400 jobb). I fallande ordning kommer sedan sport och fritid (100 jobb), kultur och nöje (90), vägtransporter (70), resebyrå- och researrangörsverksamhet (65 jobb), och övriga transporter (40).
Som sagt är ovan siffror mycket osäkra. Givet att Halland har en högre andel gästnätter, fler sommarbesökare, och en större andel fritidshus än riksgenomsnittet, är det inte omöjligt att turismkonsumtionen är högre i Halland än i riket. Samtidigt varierar förutsättningarna inom branscher mellan olika regioner (och vilka typer av företag de innehåller), vilket kan få stor påverkan på turismkonsumtionen i en region. Även om siffrorna är mycket osäkra, är det emellertid viktigt att ha med sig i den vidare läsningen att en mycket stor del av konsumtionen inom det vi kallar för turistbranscher kan härledas till inhemsk konsumtion snarare än turism.
Specialisering
En specialiserad bransch kan kortfattat beskrivas som en bransch som är mer framträdande i regionen än vad den är i riket som helhet. En specialisering kan betyda att branschen är särskilt konkurrenskraftig i regionen. Specialisering är emellertid ett komplext område och det kan finnas både för- och nackdelar för en region att specialisera sig inom en bransch. Vi går i denna rapport inte in närmare på ämnet utifrån ett teoretiskt perspektiv, men för den som är intresserad av att läsa mer om specialisering (och diversifiering) hänvisar vi till följande kapitel i Region Hallands rapport Förnyelseförmåga och konkurrenskraft.
I det här kapitlet använder vi ett mått på specialisering som vi kallar för ”specialiseringskvot” (ibland benämnt som ”lokaliseringskoefficient”), vilket är en branschs andel av sysselsättningen på länsnivå dividerat med motsvarande andel på riksnivå. Om kvoten är högre än 1 betyder det att branschen är andelsmässigt större i regionen än vad den är i riket, vilket kan tolkas som att regionen har en specialisering inom branschen.
Tre av turistbranscherna är specialiserade i Halland, i den mening att de är andelsmässigt större i regionen än i riket som helhet: Logiverksamhet (en kvot på 1,61), detaljhandel (1,37) och sport och fritid (1,22). Logiverksamhet är alltså Hallands mest specialiserade turistbransch, då den är 61 % vanligare i länet än i riket som helhet. Som tidigare nämnt är logiverkamhet en av de branscher som har tydligast turismanknytning, och som på riksnivå skapar flest jobb till följd av turismkonsumtion. Att Halland har en specialisering inom just logiverksamhet indikerar att näringslivet i regionen präglas av att vara en region med många besökare.
Övriga turistbranscher är mindre i Halland än i riket som helhet, vilket betyder att regionen inte har en specialisering inom dessa branscher. Restaurang och caféverksamhet, samt vägtransporter, har specialiseringskvoter som ligger strax under 1 (0,95 respektive 0,85). Som lägst är Hallands specialisering inom övriga transporttjänster (en kvot på 0,29), resebyrå- och researrangörsverksamheter (0,53) och kultur och nöje (0,57).
Viktigt att notera i sammanhanget är att flera av de branscher som klassificeras som turistbranscher i hög utsträckning är demografiskt drivna och gynnas av en stark inhemsk konsumtionskraft. Dessa typer av verksamheter frodas generellt i befolkningsrika miljöer och i regel är det därför svårt för små regioner att konkurrera mot Stockholm, Västra Götalandsregionen och Skåne när det kommer till att skapa arbetstillfällen inom dessa branscher. Därför är det intressant att också exkludera storstadslänen när vi beräknar specialiseringskvoter. I en sådan kontext tittar vi med andra ord på turistbranschernas konkurrenskraft gentemot övriga regioner som inte är storstadsregioner. När vi exkluderar storstadsregionerna är fortsatt de tre branscherna logiverksamhet, detaljhandel och sport och fritid specialiserade turistbranscher i Halland. Men en skillnad mot den förra analysen är att även restaurang och caféverksamhet (om än marginellt) nu får en specialiseringskvot över 1 (1,05). Med andra ord är restaurang och caféverksamhet 5 % vanligare i Halland, jämfört med övriga regioner som inte är storstadslän.
