Ekonomiska variabler
Omsättning
Omsättning är ett mått på det totala värdet av sålda varor och tjänster inom ett företag. När omsättningen ökar över tid är det en indikator på att företagets varor eller tjänster är efterfrågade på marknaden. I regel är de största branscherna (sett till sysselsättning) de branscher som också har högst omsättning. Bland branscher med turismanknytning har detaljhandeln den högsta omsättningen (28 miljarder), följt av restaurang och caféverksamhet (2,4 miljarder) och logiverksamhet (1,5 miljarder). Lägst är omsättningen inom övriga transporter (255 miljoner), kultur och nöje (209 miljoner) och resebyrå- och researrangörsverksamhet (46 miljoner).
Sedan 2010 har omsättningen ökat för fyra av de åtta branscherna. Mest har omsättningen ökat inom detaljhandeln, följt av restaurang och caféverksamhet, logiverksamhet och sport och fritid. Inom övriga fyra branscher, (vägtransporter, resebyråer, kultur och nöje, samt övriga transporter), har omsättningen minskat över tid. Procentuellt har tillväxten varit som störst inom detaljhandeln (29%), logiverksamhet (25 %) och restauranger (19 %). Lägst har tillväxten varit inom övriga transporter (-59 %), kultur och nöje (-65 %) och resebyråer (-87 %). Samtliga branscher, förutom detaljhandeln och logiverksamhet, har en svagare omsättningstillväxt än näringslivet som helhet.
Förädlingsvärden och produktivitet
Omsättningen säger nödvändigtvis inget om huruvida företaget går med vinst eller vilket ekonomiskt värde som företaget skapar genom sin verksamhet. Ett mer intressant mått, utifrån ett regionalekonomiskt perspektiv, är förädlingsvärdet. Förädlingsvärdet brukar definieras som det värde ett företag tillför genom sin verksamhet. Något förenklat utgörs förädlingsvärdet av värdet av sålda varor, exklusive kostnader för insatsvaror. Ett företags förädlingsvärde kan också förstås som företagets bidrag till bruttonationalprodukten. Summerar vi förädlingsvärdet per turistbransch får vi alltså ett mått på branschernas totala bidrag till ekonomin.
Liksom när det kommer till omsättning, ser vi att de största branscherna antalsmässigt även står för de största förädlingsvärdena i Halland. Detaljhandeln står för 7,3 % av näringslivets förädlingsvärde i regionen (5,4 miljarder), restauranger bidrar mer 1,4 % (1 miljard), och logiverksamhet med 1,1 % (800 miljoner). Lägst är förädlingsvärdet inom övriga transporter, kultur och nöje, samt resebyrå och researrangörsverksamhet. Sedan 2010 har förädlingsvärdet ökat som mest inom detaljhandeln, restauranger och logiverksamhet. Inom vägtransporter, resebyråer och kultur och nöje har förädlingsvärdet minskat. Sport och fritid är, med en tillväxt på 78 %, den enda bransch som har en starkare tillväxt än näringslivet som helhet.
Ställer vi förädlingsvärdet i relation till antalet anställda får vi ett mått på branschens ”arbetsproduktivitet”. Arbetsproduktiviteten kan tolkas som det genomsnittliga värde som en anställd genererar inom branschen. Produktiviteten kan även liknas vid näringslivets effektivitet. En ökad produktivitet i ekonomin är eftersträvansvärt, då det innebär att vi producerar mer men med färre arbetade timmar. Det leder i sin tur till högre löner, mer fritid och ett ökat materiellt välstånd. För välfärden innebär en ökad produktivitet att skatteintäkterna ökar utan att skatterna behöver höjas. Med andra ord är skillnader i produktivitetstillväxt en viktig förklaring till skillnader i levnadsstandard mellan länder. Faktorer som kan ge produktivitetsvinster i ett företag är exempelvis innovationer, nya arbetssätt, bättre tillgång till kompetens och humankapital, eller investeringar i materiella och immateriella tillgångar.
Produktiviteten är låg inom turistbranscherna och i Halland är det bara branschen ”övriga transporter” som uppnår en högre produktivitet än näringslivet som helhet. En stor del av förklaringen till detta ligger i att turistbranscher i hög utsträckning består av arbetsintensiva verksamheter som är svåra att effektivisera (vill en restaurang exempelvis kunna servera fler gäster under en kväll behöver den helt enkelt anställa fler servitörer). Även kultur- och nöjesbranscherna ger i regel lite utrymme för effektivitetsvinster (ett klassiskt exempel här är att det krävs samma kompetens och arbetsinsats idag att framföra ett stycke av Beethoven som det gjorde när verket skrevs). Detta kan jämföras med tillverkningsindustrin eller den avancerade tjänstesektorn, där innovationer eller investeringar i ny teknolog kraftigt kan öka ett företags värdeskapande utan att arbetsinsatsen förändras. Ovan resonemang ska inte tolkas som att det inte går att går att göra effektivitetsvinster inom besöksnäringen, eller att nya arbetssätt eller ny teknologi inte kan öka produktiviteten inom dessa företag. Men det är viktigt att ha en förståelse för att olika branscher i grunden har olika förutsättningar att öka sitt värdeskapande.
Som tidigare nämnt är ”övriga transporter” den turistbransch som har högst produktivitet, med ett genomsnittligt förädlingsvärde på 1051 tusen kronor per anställd. I fallande ordning kommer sedan resebyråer (842 tkr), detaljhandeln (756 tkr), logiverksamhet (699 tkr), sport och fritid (530 tkr), vägtransporter (489 tkr), restauranger (459 tkr) och kultur och nöje (410 tkr). Dessa siffror kan jämföras med näringslivet som helhet, som har en arbetsproduktivitet på 1032 tusen kronor i förädlingsvärde per anställd
Sedan 2010 har produktiviteten i Hallands näringsliv ökat med 20 %. Övriga transporter (+167 %), resebyråer (+43 %) och detaljhandeln (+22%) är de turistbranscher som har en högre produktivitetstillväxt än näringslivet som helhet. I fallande ordning kommer sedan sport och fritid (+10 %) och vägtransporter (+6 %). Övriga tre branscher har minskat sin produktivitet över tid. Logiverksamhet med -5 %, restauranger med -10 % och kultur och nöje med -22 %.
Arbetsproduktiviteten kan förenklat öka genom att förädlingsvärdet ökar mer eller minskar mindre än jobbtillväxten. En ökad produktivitet behöver därför inte betyda att jobben blir fler, eller att branschens samlade bidrag till ekonomin ökar. Exempelvis har antalet jobb inom övriga transporter minskat, vilket är en starkt bidragande orsak till branschens starka produktivitetstillväxt. Inom resebyråer har både förädlingsvärdet och sysselsättningen minskat, men, eftersom sysselsättningen minskat mer än förädlingsvärdet, har produktiviteten ökat. Samma fenomen syns inom branschen vägtransporter. Inom de stora branscherna logiverksamhet och restaurang- och caféverksamhet har produktiviteten minskat trots att både sysselsättningen och förädlingsvärdet ökar. Det beror på att sysselsättningen ökat mer än förädlingsvärdet. Inom två branscher har produktiviteten ökat, samtidigt som det skapats fler jobb och ett större förädlingsvärde: detaljhandeln och sport och fritid. Inom kultur och nöje har produktiviteten minskat i takt med att både sysselsättningen och förädlingsvärdet minskat.
Branscher med turismanknytning bidrar förhållandevis mycket till Hallands bruttoregionprodukt (11 % av näringslivets samlade förädlingsvärde). Men, i förhållande till branschernas storlek, är bidraget till ekonomin större i många andra branscher. Nackdelen med den låga produktiviteten inom turistbranscherna är att varje ny sysselsättning får ett (i jämförelse med andra branscher) relativt litet bidrag till regionens ekonomiska tillväxt. En fördel i sammanhanget är att en ny anställning inom turistbranscherna ”kostar mindre” än för mer högproduktiva branscher, vilket betyder att det skapas många nya jobb när branscherna växer.
En risk med att förlita sig för mycket på arbetsintensiva verksamheter i en region (likt branscher med turismanknytning) är att arbetskraften fångas upp i branscher där förutsättningarna för ökad produktivitet är sämre. För att näringslivet ska fortsätta vara konkurrenskraftig, med en god innovationskapacitet och omställningsförmåga, är det viktigt med en stark utveckling inom högproduktiva branscher, i synnerhet inom den avancerade tjänstesektorn där Halland ligger efter många andra regioner idag. Det är här även viktigt att poängtera att en god utveckling inom högproduktiva branscher, vilket på sikt stärker regionens välstånd, även får positivt utfall på den inhemska konsumtionskraften. Det stärker i längden förutsättningarna för branscher med turismanknytning.
Olika branscher har emellertid olika funktioner inom en ekonomi och här pekar statistiken mot att turistbranscherna spelar en viktig roll för sysselsättningen i Halland. I nästa kapitel fokuserar vi mer på turistbranschernas betydelse för arbetsmarknaden i regionen.
