Instegsjobb

Som vi nämnt tidigare i rapporten sägs en fördel med turismsektorn vara att den skapar jobb åt personer med svagare konkurrensförmåga på arbetsmarknaden. Vi har i föregående kapitel visat att unga personer och lågutbildade står för en jämförelsevis stor del av arbetskraften inom branscher med turismanknytning. Dessa två grupper har till följd av lägre utbildning och mindre erfarenhet svårare att få jobb, samtidigt som de också ofta är de som får lämna sin anställning när konjunkturen viker nedåt.

I det här kapitlet gör vi en analys för att undersöka olika branschers betydelse för personer med svagare koppling till arbetsmarknaden. Vi använder oss av data från en longitudinell databas som möjliggör för oss att följa hur personer sysselsätter sig över tid. I ett första steg väljer vi ut de personer som år 2019 inte är i sysselsättning. Dessa personer kan vara arbetslösa, sjukskrivna, eller av andra anledningar inte försörjda av förvärvsarbete. Vi väljer att exkludera studenter. I ett andra steg väljer vi ut de i gruppen som år 2020 är i sysselsättning. Dessa personer har alltså tidigare stått utanför arbetsmarknaden, men fått en sysselsättning under det senaste året. I Halland rör det sig om drygt 1700 personer. I ett sista steg ser vi hur de som är nya på arbetsmarknaden fördelar sig mellan olika branscher och jämför detta med hur branschindelningen ser ut för Halland i stort. I analysen väljer vi att använda en grövre branschindelning, där ”hotell och restaurang” är den bransch som har tydligast koppling till turism. Även branscherna ”detaljhandel och sällanköp”, samt ”kultur, fritid och nöjen” har i den grövre indelningen viss koppling till turism.

10,3 % av de som är nya på arbetsmarknaden arbetar inom hotell och restaurang, att jämföra med Halland som helhet där 3,7 % jobbar inom branschen. Hotell och restaurang är alltså 2,8 gånger vanligare för nya på arbetsmarknaden, vilket är den största differensen för samtliga branscher. Detta stärker bilden av besöksnäringens betydelse för att skapa instegsjobb för nya på arbetsmarknaden.

Den näst mest utpräglade ”instegsbranschen” är företagstjänster och personliga tjänster, som är 2,4 gånger vanligare bland nya på arbetsmarknaden. Även detta är en bransch som i regel har lägre utbildningskrav än många andra branscher. Kultur, fritid och nöjen är 1,4 gånger vanligare för nya på arbetsmarknaden, och detalj- och sällanköpshandeln är 1,11 gånger vanligare.

Branscher med höga utbildningskrav sysselsätter i lägre utsträckning nya på arbetsmarknaden, jämfört med branscher med färre avancerade yrken. Den bransch som har minst prägel som ”instegsbransch” är offentlig förvaltning, som är 0,3 gånger så vanlig bland nya på arbetsmarknaden jämfört med Halland som helhet.

Något förvånande är att tillverkning och utvinning sysselsätter en jämförelsevis låg andel nya på arbetsmarknaden (hälften så vanlig jämfört med arbetsmarknaden som helhet). Tillverkningsindustrin har historiskt setts som en viktig bransch för arbetsmarknadsinkluderingen på industriorter. En potentiell förklaring kan vara att det under det senaste decenniet inte skapats många nya jobb inom tillverkningsindustrin, samtidigt som kompetensen som krävs inom branschen blivit mer avancerad. Branschen har emellertid stora kompetensbehov framöver, framför allt till följd av åldersavgångar.

Sammantaget stärker analysen bilden av att besöksnäringen är betydelsefull för arbetsmarknadsinkluderingen och sysselsättningen i regionen. Branscher med koppling till turism har generellt en god jobbskapande förmåga, samtidigt som de lägre utbildningskraven sänker trösklarna för personer med svag konkurrensförmåga att komma in på arbetsmarknaden.