Sysselsatta efter ålder, kön och födelseregion
Könsfördelning
Det finns stora könsskillnader på arbetsmarknaden. Inom offentliga verksamheter och välfärdsbranscherna (vård, omsorg och utbildning) är 75 % av de sysselsatta kvinnor, att jämföra med privat sektor där andelen kvinnor är 38 %. Ur ett kompetensförsörjningsperspektiv kan de stora könsskillnaderna resultera i att branscher får svårt att hitta rätt kompetens då en stor del av befolkningen helt enkelt inte söker sig till dem. På individnivå finns en risk för ett slags resursslöseri om personer väljer utbildning och yrke utifrån könsnormer snarare än intresse och talang. Man kan därför säga att en ojämn könsfördelning riskerar att leda till en rad negativa konsekvenser, både för samhället och individen.
I många fall används 60/40-principen för att urskilja om en bransch har en jämn könsfördelning eller inte. Om en bransch har en fördelning utanför detta spann är antagandet i detta sammanhang att det är faktorer som kopplar till könstillhörighet som förklarar det oförväntade utfallet.
Med hänsyn till ovan har de branscher som ofta förknippas med turism en mer jämn könsfördelning än övriga näringslivet. 58 % av de sysselsatta inom turistbranscherna är kvinnor. Tre av delbranscherna faller inom 40/60-spannet: kultur och nöje (48 % kvinnor), restauranger (45 %) och sport och fritid (44 %). Tre av branscherna är mer kvinnodominerade: detaljhandeln (65 % är kvinnor), logiverksamhet (64 %) och resebyråer (62 %). Två branscher är mansdominerade: övriga transporter (31 % är kvinnor) och vägtransporter (16 %).
Sammantaget kan vi konstatera att turistbranscherna generellt har en mer jämn könsfördelning än övriga näringslivet, vilket på många sätt kan vara positivt för näringen, inte minst utifrån ett kompetensförsörjningsperspektiv. Samtidigt ser vi att traditionella könsmönster även får ett genomslag för branscher med turismanknytning, inte minst inom branscherna med transportfokus där det finns en tydlig mansdominans. I sammanhanget är även det viktigt att notera att branschindelningen inte tar någon hänsyn till vilka yrken man jobbar med inom branscherna. Inom respektive bransch kan könsskillnaderna vara betydande om vi ser till vilken typ av yrken kvinnor och män har inom dem.
Åldersfördelning
Hur åldersfördelningen ser ut inom en bransch är intressant av flera anledningar. Först och främst är det intressant utifrån ett kompetensförsörjningsperspektiv. Varje år går ett visst antal personer i ålderspension samtidigt som nya personer inträder i arbetsför ålder. Om antalet åldersavgångar från arbetsmarknaden överstiger antalet åldersinträden föreligger det en risk för arbetskraftsbrist. Genom att studera ålderssammansättning bland de anställda på branschnivå får vi därför en uppfattning om inom vilka branscher det eventuellt kan uppstå kompetensbrist som följd av åldersavgångar.
Som vi nämnt tidigare är dessutom en ofta nämnd styrka hos besöksnäringen att den skapar många instegsjobb för personer som är nya på arbetsmarknaden, däribland unga. Genom att studera ålderssammansättningen i branscher med turismanknytning kan vi testa detta påstående.
Mycket riktigt har branscher med turismanknytning en yngre arbetskraftssammansättning än övriga arbetsmarknaden. Andelen unga sysselsatta (personer i ålder 20 – 34 år) är högre än för arbetsmarknaden som helhet för 6 av de 8 branscherna med turismanknytning. Högst är andelen unga inom restauranger (52 %). I fallande ordning kommer sedan detaljhandeln (48 %), övriga transporter (43 %), logiverksamhet (43 %), sport och fritid (38 %) och kultur och nöje (31 %). På arbetsmarknaden som helhet är 31 % av de sysselsatta i Halland mellan 20 - 34 år. Två branscher med turismanknytning har en lägre andel unga än arbetsmarknaden som helhet: resebyråer (23 %) och vägtransporter (16 %).
Det finns sannolikt flera anledningar till att turistbranscherna i högre utsträckning än övriga branscher sysselsätter unga personer. Som vi sett tidigare växer turismsektorn på sommaren och en stor andel av jobben inom besöksnäringen är därför sannolikt sommarjobb. Troligt är även en stor del av sysselsättningarna jobb som studenter genomför vid sidan av sina studier. Generellt är även utbildningskraven lägre inom branscherna med turismanknytning (något vid studerar närmare i nästa kapitel), vilket underlättar för unga personer och övriga med kort arbetslivserfarenhet att få en anställning i dessa branscher. Turistbranscherna som helhet har dessutom en god jobbtillväxt och växande branscher får i regel en yngre åldersprofil då de fångar upp inflödet av ung arbetskraft.
Att resebyråer och vägtransporter har en äldre arbetskraft än övriga branscher har sannolikt ett samband med att branscherna krympt över tid. När en bransch minskar sett till antalet anställda blir andelen yngre inom den i regel lägre. Detta beror dels på att intresset för att söka sig till en krympande bransch kan vara relativt lågt givet sämre framtidsutsikter, dels att det är yngre som blir uppsagda först under lågkonjunkturer.
6 av 8 branscher med turismanknytning har en högre andel yngre (20 - 34 år) än äldre (50 – 64 år) i arbetskraften. Ur ett kompetensförsörjningsperspektiv kan det vara en fördel, då det betyder att inflödet av arbetskraft i näringen är större än kommande åldersavgångar. Samtidigt kan det också vara ett utslag av att de som arbetar inom turism väljer att byta bransch efter ett par år, vilket snarare kan leda till en kompetensförsörjningsproblematik. I nästa kapitel tittar vi närmare på turistbranscherna utifrån ett kompetensförsörjningsperspektiv.
Födelseregion
Det finns ett stort sysselsättningsgap mellan och inrikes och utrikes födda i Sverige. Vid slutet av 2022 uppgick sysselsättningsgraden i Halland till 87,9 % för inrikes födda och 71,1 % för utrikes födda, vilket innebär ett sysselsättningsgap på 16,8 procentenheter. Jämfört med 2010 har utrikes föddas sysselsättningsgrad ökat med 10,9 procentenheter, vilket innebär att en relativt stor förbättring har skett det senaste decenniet. I denna rapport har vi inte som avsikt att fördjupa oss i vad som påverkar arbetsmarknadsintegrationen av utlandsfödda utan hänvisar istället till tidigare rapporter inom området. Men på ett övergripande plan kan graden av arbetsmarknadsintegration bland annat förklaras med; tillgång till sociala nätverk, invandrargruppernas utbildningsnivå och utbildningsinriktningar, möjlighet att validera tidigare yrkes- och utbildningserfarenhet, vistelsetid i landet, språkkunskaper men också diskriminering (Delmi, 2015) (Arbetsförmedlingen, 2017).
Besöksnäringen skapar många jobb som inte ställer höga krav på formell utbildning eller längre arbetslivserfarenhet. Näringen lyfts därför ofta fram som betydelsefull för integrationen på arbetsmarknaden (Visita, 2019). I Halland är 18 % av den sysselsatta dagbefolkningen födda utanför Sverige. Tre av branscherna med turismanknytning har en högre andel utrikes födda än genomsnittet: vägtransporter (51 % är utrikes födda), restauranger (49 %) och logiverksamhet (35 %). Tidigare nämnda branscher har lägst kompetenskrav bland turistbranscherna (se nästa kapitel Utbildning och yrken). Sannolikt är dessa branscher därför viktiga instegsbranscher för personer som behöver ett första jobb för att etablera sig på arbetsmarknaden, däribland de som är nya i landet.
Övriga turistbranscher sysselsätter en lägre andel utrikes födda än genomsnittet: Övriga transporter (17 % utrikes födda), detaljhandeln (15 %), sport och fritid (14 %), kultur och nöje (9 %) och resebyråer (8 %).
