Om satellitkonton och svårigheten med att avgränsa besöksnäringens branscher

Om satellitkonton

Turismens ekonomiska effekter beräknas genom så kallade satellitkonton, där all konsumtion i en ekonomi som kan härledas till turism samlas. Turismsattelitkontot, som även benämns som turismräkenskaper, är alltså en ”satellit” vid sidan om de nationella räkenskaperna (som i stället visar den totala konsumtionen i landet). I Sverige framställs turismsattelitkontot av SCB på uppdrag av Tillväxtverket. Metoden för satellitkontoberäkningar är en internationellt vedertagen metod som har arbetats fram av UNWTO i samarbete med OECD och näringens organisationer (Tillväxtverket, 2022) (FN, 2010). Turismräkenskaperna innehåller bland annat information om turismens förädlingsvärde, omsättning och bidrag till sysselsättningen i landet.

En brist med turismräkenskaperna är att de inte innehåller regionaliserade satellitkonton. Med andra ord har vi inte uppgifter om turismens effekter på ekonomin och sysselsättningen i Halland. Det går inte heller att på ett enkelt sätt regionalisera de nationella turismräkenskaperna, då förutsättningarna varierar mycket mellan regionerna (exempelvis har Halland sannolikt en högre turismkonsumtion inom handelssektorn än många andra regioner, givet det stora handelsklustret i Ullared). Men även om vi inte har tillgång till ett regionaliserat satellitkonto för Halland kan vi konstatera att regionen troligtvis har en högre turismkonsumtion än riksgenomsnittet, givet det höga antalet gästnätter, befolkningsökningen under sommaren och det stora antalet fritidshus.

Branschindelning

Vad som är besöksnäring definieras av vem som konsumerar snarare än vad som produceras. Det går därför inte att enkelt säga vilka branscher som omfattas av besöksnäringen, då ett företag sällan riktar sin försäljning till enbart turister. Men det vi kan se är vilka branscher som, på nationell nivå, har en hög andel av sin försäljning till turister. Företag inom vissa branscher har dessutom verksamheter som av sin karaktär i hög utsträckning inriktas mot turism. Tillväxtverket, som har ett nationellt uppdrag att följa utvecklingen av turismen i Sverige, har i sin uppföljning valt att analysera utvecklingen inom 11 olika branscher. I rapporten väljer vi att benämna dessa branscher som “branscher med turismanknytning” och, för att underlätta läsningen, använder vi även begreppet ”turistbranscher”.

Branscherna är:

  • Järnvägstransport
  • Vägtransport
  • Sjöfart
  • Lufttransport
  • Logiverksamhet
  • Restaurang och caféverksamhet
  • Uthyrning och leasing av motorfordon
  • Resebyrå- och researrangörsverksamhet
  • Kultur och nöje
  • Sport och fritid
  • Detaljhandeln

Listan med turistbranscher som redovisas ovan fångar i hög utsträckning in de företag som kommuner och regioner riktar sina insatser mot för att främja besöksnäringen inom sin geografin. Dessa branscher är dessutom i högre utsträckning än övriga näringslivet beroende av turismkonsumtion.

I riket kan 32 % av förädlingsvärdet från turistbranscherna (16 % när vi inkluderar detaljhandeln) härledas till turismkonsumtion, att jämföra med övriga branscher där motsvarande andel är 0,4 %. Bland turistbranscherna är andelen högst inom branschen resebyrå- och researrangörsverksamhet (92 %). Övriga branscher i topp tre är lufttransport (89 %) och logiverksamhet (70 %). De turistbranscher som har lägst andel förädlingsvärde från turismkonsumtion är sjötransport (13 %), sport och fritid (11 %) och detaljhandel (6 %).

I faktiska tal är dock detaljhandeln den bransch som bidrar mest till rikets ekonomi via turism. På andra och tredje plats, när det gäller faktiska förädlingsvärden, ser vi logiverksamhet och restaurang och caféverksamhet. Fokuserar vi i stället på sysselsättning är logiverksamhet den bransch i riket som skapar flest jobb via turism, och i fallande ordning kommer sedan detaljhandeln och restaurang- och caféverksamhet.

I efterföljande kapitel analyserar vi hur utvecklingen ser ut i Halland för de branscher som redovisas ovan. Här är det mycket viktigt att beakta att vi i dagsläget inte har tillgång till regionaliserade satellitkonton. Det betyder att, när vi tittar på variabler såsom sysselsättning, omsättning och förädlingsvärden, är vi bundna till att studera hur utvecklingen ser ut i branscherna som helhet. Med andra ord följer vi inte hur stor del av tillväxten i näringslivet som kan härledas till turism. Det vi i stället studerar är hur utvecklingen ser ut inom branscher som i hög utsträckning påverkas och är beroende av turism. Även denna information är viktig och relevant utifrån ett besöksnäringsperspektiv. Med kunskap om företagens utveckling på branschnivå, i kombination med övrig statistik om turismen i regionen och i Sverige, kan vi göra kvalificerade tolkningar av besöksnäringens förutsättningar i Halland. För den som vill läsa mer om turismens satellitkonto och turismens bidrag till ekonomin i Sverige rekommenderas Tillväxtverket årliga rapport Fakta om svensk turism.