Fritidshus
Fritidshusturism är en speciell typ av turism som är intressant av flera anledningar. Rent statistiskt ger statistiken över fritidshus, likt tidigare redovisad GPS-statistik, en kompletterande bild av befolkningens mobilitet. Här är resonemanget att områden med många fritidshus också har många semesterbesökare. Statistiken över fritidshus är också ett viktigt komplement till tidigare redovisad gästnattstatistik, då inkvarteringsstatistiken bara avser gästnätter hos kommersiella anläggningar.
Fritidshusturism kännetecknas av att besökarna är frekvent återkommande och ofta stannar över längre perioder. Fritidshusturismens påverkan på samhället är något som väcker debatt, såväl i Sverige som i utlandet. Den påverkan som fritidshusen har på samhället varierar dessutom mellan olika platser och miljöer. Generella utmaningar som ibland nämns kopplat till fritidshus är att den växande sommarbefolkningen belastar miljön och anstränger den lokala infrastrukturen, exempelvis vatten- och vägsystem, men även offentlig service såsom sjukvård. Vissa menar även att hus som står tomma stora delar av året är negativt utifrån en bostadsförsörjningsperspektiv och att växande fritidshusområden riskerar tränga undan den permanentboende befolkningen.
Samtidigt finns många potentiella positiva konsekvenser av ett stort fritidshusbestånd. Ett argument är att de turister som är återkommande till samma plats känner stor tillhörighet till bygden och bidrar till att utveckla, och bevara, dess attraktiva kvaliteter. En stor sommarbefolkningen stärker dessutom den lokala marknaden vilket skapar kommers och arbetstillfällen, vilket exempelvis motiverar investeringar i infrastruktur (Marjavaara, 2008). Området är emellertid mycket invecklat och vi går inte in närmare på dessa mekanismer i föreliggande rapport.
Många fritidshus ägs av personer utanför Halland
I Halland finns knappt 25 000 fritidshus vilket är den 12:e högsta nivån i landet i faktiska tal och den 11e högsta nivån i förhållande till befolkning. Det som utmärker Halland är att en hög andel av fritidshusen ägs av personer utanför länet. 65 % av fritidshusen ägs av personer som bor utanför regionen, vilket är den 3e högsta nivån bland regionerna.
De största fritidshusområdena i Halland finns i Halmstad (5954 fritidshus), Varberg (5184) och Falkenberg (4916). I fallande ordning kommer sedan Laholm (4876), Kungsbacka (2916) och Hylte (1129). I förhållande till befolkning är Laholm den mest utpräglade fritidshuskommunen (183 fritidshus per 1000 invånare). Halmstad och Kungsbacka är de enda kommunerna som har ett lägre antal fritidshus i förhållande till befolkning än riksgenomsnittet (som ligger på 58).
Falkenberg är den kommun som har störst ägande utanför kommunen (77 % av fritidshusen ägs av personer utanför kommuner). I fallande ordning kommer sedan Varberg (75,4 %), Halmstad (70 %), Kungsbacka (68,9 %), Laholm (67 %) och Hylte (41 %). Hylte är den enda kommunen som ligger under riksgenomsnittet på 63 %.
Sammantaget visar statistiken att Halland inte bara är attraktivt för de turister som besöker de kommersiella anläggningar som finns i regionen. En stor del av besökarna består också av fritidshusägare.
