Utbildning och yrken
Kompetenskrav
Utbildningskraven skiljer sig mycket mellan branscher. Inom vissa branscher är efterfrågan på eftergymnasialt utbildade hög, med andra branscher i huvudsak efterfrågar gymnasialt utbildade. Variationen beror på att yrkessammansättningen ser olika ut mellan branscherna och att kraven på en examen eller legitimation kan skilja sig mycket beroende på vilken verksamhet arbetsgivaren bedriver.
Kompetenskraven inom branscher med turismanknytning är generellt lägre än för övriga arbetsmarknaden. 41 % av de sysselsatta i Halland har en eftergymnasial utbildning och bara två av turistbranscherna har en högre nivå än genomsnittet: resebyråer (61 % har en eftergymnasial utbildning) och kultur och nöje (59 %). I fallande ordning kommer sedan övriga transporter (41 %), sport och fritid (35 %), logiverksamhet (31 %), detaljhandeln (26 %), restauranger (24 %) och vägtransporter (20 %). Med undantag för de branscher med högst utbildningskrav, resebyråer och kultur och nöje, är en gymnasial utbildning den utbildningsnivå som är vanligast bland de som arbetar i en bransch med turismanknytning.
Fokuserar vi i stället på yrkesnivån, det vill säga den kompetensnivå som yrkena inom branscherna faktiskt efterfrågar (oaktat om arbetskraften har rätt utbildningsnivå eller inte för jobbet), så vittnar även denna statistik om lägre kompetenskrav inom branscher med turismanknytning. Bara två branscher har en högre andel yrken som kräver eftergymnasial kompetens än genomsnittet: kultur och nöje och resebyråer. Något som sticker ut är att logiverksamhet och restauranger har en mycket hög andel yrken som kräver kortare utbildning än gymnasienivå (38 % respektive 45 %).
Att turistbranscherna har lägre utbildningskrav än större delar av övriga arbetsmarknaden är en viktig förklaring till att många unga arbetar inom näringen. Låga utbildningskrav är i regel ett utslag av att många yrken inom näringen har en lägre avanceringsgrad och lägre lönenivåer, vilket dessutom är en förklaring till att produktiviteten inom branscher med turismanknytning i generellt är lägre än i övriga näringslivet.
Matchning
Ett centralt begrepp när man studerar arbetsmarknaden är ”matchning”, det vill säga hur väl arbetskraftens utbildning (både sett till nivå och inriktning) matchar den kompetens som arbetsgivarna efterfrågar. Matchningen går att mäta på olika sätt, och här väljer vi att använda måttet ”matchningsgrad”, som visar hur stor andel av de sysselsatta som arbetar med ett yrke som helt eller delvis stämmer överens med utbildningens nivå och inriktning.
Hur väl matchningen fungerar varierar mellan branscherna med turismanknytning. Högst är matchningsgraden inom detaljhandeln, där 89 % av de sysselsatta har ett matchande yrke. Även resebyråer har jämförelsevis hög matchningsgrad (85 %). Övriga turistbranscher har en lägre matchningsgrad än genomsnittet, som ligger på 82 %. Kultur och nöje har en matchningsgrad på 77 %, och i fallande ordning kommer sedan övriga transporter (71 %), sport och fritid (69 %), logiverksamhet (68 %), restauranger (67 %) och vägtransporter (61 %).
Utbildningsinriktningar
Branscher med turismanknytning har emellertid mycket olika verksamheter, och vilka utbildningar som de sysselsatta inom branscherna har läst varierar. Inom transportbranscherna (vägtransporter och övriga transporter) är det vanligare att ha läst en utbildning med teknisk inriktning jämfört med övriga turistbranscher. Vi ser även att detaljhandeln och resebyråer sticker ut med en högre andel som studerat med inriktning mot samhällsvetenskap, administration eller handel. Inom kultur och nöje är den vanligaste utbildningsinriktningen konst och humaniora. Jämfört med övriga branscher är det vanligare att ha läst en utbildning med inriktning mot hotell, restaurang eller turism inom resebyråer, logiverksamheter och restaurangbranschen. Som tidigare nämnt är det vanligt inom turistbranscherna att ha läst en bred utbildning utan specifik inriktning. Andelen som läst en bred utbildning är högre än på arbetsmarknaden som helhet för samtliga turistbranscher, med undantag för kultur och nöje och resebyråer.
Liksom när det kommer till branschindelningen är det svårt att avgöra vilka utbildningar som är ”turismutbildningar”. I princip kan samtliga utbildningar möjliggöra arbete hos en arbetsgivare som i viss utsträckning påverkas av turismkonsumtion. Men, om vi jämför de vanligaste gymnasieprogrammen ser vi ändå att det finns utbildningar som tydligare kopplas till branscher med turismanknytning. Vi ser även att det generellt är få med dessa utbildningar som har ett yrke som matchar mot utbildningens nivå eller inriktning. Av de sysselsatta i Halland som gått en gymnasial utbildning inom hotell och turism, är det bara 55 % som har ett yrke som matchar utbildningen. Det är den tredje lägsta nivån bland programmen. Bland de som läst en utbildning inom restaurang och livsmedel är matchningsgraden 57 %, vilket är den fjärde lägsta nivån.
Bland andra utbildningar som också har viss koppling till turism (om än inte lika tydlig som för tidigare nämnda utbildningar) är också matchningsgraden låg. För handels- och administrationsprogrammet är matchningsgraden 60 % (den 6e lägsta nivån) och bland utbildade inom humaniora och konst är matchningsgraden 49 % (den näst lägsta nivån). För personer med en transportutbildning är matchningsgraden desto högre (85%, vilket är den 8e högsta nivån).
Låga trösklar in - låga trösklar ut?
Sammantaget ser vi vissa generella trender när vi studerar utbildningsstatistiken kopplat till branscher med turismanknytning. Turistbranscherna (eller snarare servicebranscher i stort) har lägre kompetenskrav än större delar av övriga arbetsmarknaden. Kraven på specialistkompetens är inte heller lika höga som för övriga branscher, vilket leder till att många med breda utbildningar arbetar inom branscher med turismanknytning. Detta betyder att trösklarna in i turistsektorn är låga, vilket är en viktig förklaring till att många unga arbetar inom näringen.
Samtidigt vittnar statistiken om att det även finns låga trösklarna ut från besöksnäringen. En jämförelsevis låg andel inom branscherna har en relevant utbildning som kopplar till yrket, samtidigt som en låg andel av de som har en utbildning inom turism faktiskt arbetar inom fältet. Den låga matchningsgraden vittnar om att det finns en kompetensförsörjningsproblematik inom näringen. Som tidigare nämnt är medelåldern inom näringen är låg, vilket är positivt i den meningen att det skapas många jobb för unga, samtidigt som det även kan vara ett utfall av att få väljer att stanna en längre tid inom näringen.
